Strokeförbundets medlemstidning StrokeKontakt Nr 3 2024 Särboveckan – En framgångsmodell Intervju med Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen Linda såg behovet av en barnbok om stroke Strokeförbundet gästades av programledaren Jenny Alversjö Tema: Anhörig ”Livet blev kaos när maken fick en stroke”
2 StrokeKontakt Nr 3 2024 Innehåll Livet blev kaos när maken fick en stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 En resa tillbaka till ett nytt normalt efter stroken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Från cafévärd till hälso- och sjukvårdskurator . . . . . 10 Stöd från Strokefonden .............................................................. 13 Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, ordförande i Vetenskapliga rådet 14 Information från valberedningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Juristen har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Boule och gemenskap 24 Årgång 43 Utkommer med 4 nummer/år StrokeKontakt utges av Strokeförbundet Strokeförbundet är en ideell intresseorganisation för personer som insjuknat i stroke och deras närstående samt alla intresserade. StrokeKontakt når cirka 6 000 personer som har fått stroke, närstående, sjukvårdspersonal, forskare med flera. Ansvarig utgivare Carina Petersson Redaktionskommitté Jennifer Blomkvist Ida Erngren Kerstin Holmberg Arne Kanth Redaktör Elisabeth Sundström Graversen Bild omslagets framsida Petra Olander Adress Strokeförbundet Norrtullsgatan 12 N c/o Brygghuset 113 27 Stockholm Tel 08 721 88 20 www.strokeforbundet.se info@strokeforbundet.se Adressändringar medlem@strokeforbundet.se Annonser 08 721 88 22 ida.erngren@strokeforbundet.se Strokefonden Bankgiro: 900-5307 Tel: 0200 88 31 31 Swish: 900 53 07 Grafisk formgivning Rose-Marie Strandberg, Exakta Creative, Malmö Tryck Exakta Print AB, Malmö 2024 Har du svårt att läsa tidningen? Då kan du beställa tidningen i inläst format och välja om du vill ha den på CD-skiva. Givetvis får du även den tryckta tidningen så du kan titta i tidningen medan du lyssnar på innehållet. Strokeförbundets medlemstidning StrokeKontakt Nr 3 2024 Särboveckan – En framgångsmodell Intervju med Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen Linda såg behovet av en barnbok om stroke Strokeförbundet gästades av programledaren Jenny Alversjö Tema: Anhörig ”Livet blev kaos när maken fick en stroke” 14 10 22 8 StrokeKontakt Bli månadsgivare Allt du behöver göra är att gå in på strokeförbundet.se och registrera dig. Eller använd QR-koden.
StrokeKontakt Nr 3 2024 3 Anhörigas oumbärliga roll Kära medlemmar, När någon insjuknar i stroke är det inte bara den enskilde som påverkas, utan även de anhöriga ställs inför en helt ny verklighet. Att vara anhörig till en strokeöverlevare innebär ofta att axla rollen som vårdare, stödjare och ibland även talesperson. Det är en roll som många av oss tar på oss med självklarhet, men det är också en roll som kan vara tung att bära, både känslomässigt och fysiskt. Jag, liksom många av er, vet detta alltför väl. Det var min egen erfarenhet som anhörig som fick mig att engagera mig i Strokeförbundet och jag ser dagligen vilket ovärderligt arbete våra medlemmar gör för sina nära och kära. Det är därför vi i detta nummer har valt temat anhörig, för att uppmärksamma det ovärderliga arbete som anhöriga utför varje dag. Den 6 oktober infaller även Anhörigdagen, och detta kommer vi att uppmärksamma både på vår hemsida och i våra sociala medier. Anhöriga är ofta de som bäst känner den insjuknade, deras behov och vad som krävs för att de ska återhämta sig på bästa möjliga sätt. Därför är det viktigt att vi, samhälle och vårdinstanser, verkligen ser och stöttar de anhöriga. Vi måste förstå att deras roll inte bara är emotionell, utan också en väsentlig del av rehabiliteringsprocessen. De behöver få det stöd och de resurser som krävs för att kunna hantera vardagen, som ibland kan kännas överväldigande. Vi kommer därför noggrant följa utredningens förslag som presenterades av regeringen i slutet av augusti gällande anhörigstöd. En oroväckande trend som vi i Strokeförbundet har uppmärksammat är den minskade tillgången till slutenvårdsplatser på strokeenheter runt om i landet. Det är en utveckling som skapar stor oro, både för oss som arbetar inom förbundet och för de insjuknade och deras anhöriga. Strokeenheter har visat sig vara väsentligt för en effektiv rehabilitering, och att minska platserna innebär en risk att kvaliteten på vården försämras. Jag har själv uttalat mig kring detta i media och förbundet fortsätter att arbeta för att detta ska få den uppmärksamhet det förtjänar, för det är en fråga som berör oss alla. I detta nummer har vi också glädjen att presentera ett reportage om professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, som är ordförande för Strokeförbundets vetenskapliga råd. Katharina är en ledande kraft inom rehabiliteringsmedicin och hennes insatser inom strokevården är ovärderliga. Hon har en djup förståelse för vikten av både forskning och praktisk tillämpning, och genom sitt arbete ser hon till att de senaste vetenskapliga rönen kommer patienterna till godo. Hennes engagemang för patienternas bästa och hennes breda erfarenhet, som spänner från hjärtforskning till multidisciplinära vårdteam, är en tillgång för hela förbundet. I hennes reportage delar hon insikter om hur vi kan förbättra vården och se till att alla får den behandling och det stöd de behöver. Som avslutning vill jag rikta ett stort tack till alla er anhöriga som varje dag gör en ovärderlig insats för era nära och kära. Ni är hjältarna som står vid sidan av, stöttar och kämpar tillsammans med era familjemedlemmar. Läs de två intervjuer med anhöriga som är medlemmar i Strokeförbundet – personer som befinner sig i olika skeden i livet men som belyser liknande utmaningar och erfarenheter. Genom deras berättelser får vi alla en inblick i hur mycket som är gemensamt, och ni anhöriga kommer framförallt känna igen er! Carina Petersson Ordförande, Strokeförbundet LEDARE
4 StrokeKontakt Nr 3 2024 Livet blev kaos när maken fick en stroke: ”Idag har vi gått stärkta ur det” Vårdkontakter, hushållsekonomin, vardagens alla beslut – som anhörig till den strokedrabbade kan tillvarons många ansvarsområden ibland te sig övermäktiga. – Det är väldigt viktigt att inte glömma bort sina egna behov, säger Susanne Degrande, vars man fick en stroke i januari 2023. Text och foto: Petra Olander Frederick Degrande brukade aldrig vara sjuk, men plötsligt var förkylningen ett faktum. Och det med enorm trötthet och en extrem huvudvärk som aldrig tycktes ta slut. – Vi tror att det kan ha varit covid, men vi testade aldrig för det, säger Susanne Degrande, och häller upp en kopp kaffe i uterummet till villan i sensommarlummiga Veberöd, utanför Lund. Fredericks förkylning höll dem båda vakna om nätterna och till slut sov Susanne i ett annat rum. Paret har två döttrar, 16 och 20 år, och en natt hörde den äldsta dottern sin pappa hosta på ett sätt hon aldrig tidigare hört; skrälligt, högt, ansträngt, som om han inte fick luft. Sedan blev det tyst. Så tyst att hon blev orolig och kikade in i pappans sovrum. Han låg på golvet bredvid sängen i en onaturlig, vriden ställning. – Det var ju en skrämmande upplevelse för henne. Vi försökte få kontakt med honom men han kunde inte svara, och han verkade inte kunna röra ena kroppshalvan, berättar Susanne. Hon ringde ambulansen som var på plats efter ungefär en kvart. – Jag minns att jag tänkte på stroke på grund av förlamningen, säger Susanne. Översättare – vaknade med afasi Vad som hände sedan var något av en osannolik tur. På Lunds universitetssjukhus finns ett av landets bästa vårdcenter för strokedrabbade. Och det fanns dessutom en kirurg på plats just den natten, som kunde operera Frederick genast. För på den främre vänstra sidan av hjärnan hade han fått en stor blodpropp, visade röntgenbilderna. – Han fick det man kallar en spontan cervikal dissektion, berättar hon. Det är en blödning som uppstår i en kärlvägg och en av de vanligaste orsakerna till hjärninfarkt hos unga vuxna och medelålders patienter. Tillståndet är ovanligt. Man tror att Fredriks dissektion först uppstod i halsen. – Den bildade proppar av blod och när han hostade förflyttade de sig upp i hjärnan. Frederick är född i Belgien och har bott i ett flertal länder, däribland Chile, Island, Danmark och sedan 16 år tillbaka i Sverige. Han talar tio språk och arbetar som egenföretagare med översättningar. När han vaknade hade han drabbats av afasi. – Det var det värsta som någonsin kunde hända honom, har han sagt. Att kunna uttrycka sig och växla mellan alla språk, det är en så stor del av hans identitet. Det är vem han är som människa. ”Oro för vem han skulle bli” Första dagen efter operationen satt Frederick upp och kunde äta själv. Men han var inte sig själv och kunde inte prata. – Vi tyckte ändå det var ett framsteg. Men det fanns en oro för vem han skulle bli. Skulle han vara den Frederick vi känner, med alla sina typiska pappa- skämt? Redan nästa dag förstod de att jodå, han är densamme. Även om han måste leta efter orden. – I början växlade han mellan alla språken. När han tappade till exempel ordet för ”nyckel” på svenska, sa TEMA ANHÖRIG
StrokeKontakt Nr 3 2024 5 han det på ett annat språk. Det gällde ju för mig att hänga med, vad var det han försökte säga? berättar Susanne, som själv är trespråkig och växlar obehindrat mellan danska, svenska och engelska. Frederick talar svenska, danska, norska, isländska, flamländska, holländska, spanska, tyska, franska och engelska. – De sa att han förmodligen skulle börja tala på sitt modersmål, flamländska. Men det blev faktiskt svenska. Det var ju tur för oss. Lämnades ensamma efter tio dagar Efter de tio dagarna på neuroavdelningen kunde Frederick gå med gåstavar. – Han blev snabbt väldigt mycket bättre. Han var bestämd på att han skulle bli som innan igen, leva precis som han gjort tidigare. Och de var fantastiska på Lunds neuroavdelning, allihop. Efter tio dagar kom Frederick hem. – Vi lämnades helt åt oss själva i två månader på grund av att det var väntelista till intensiv rehabilitering. Vi hade fått veta på sjukhuset att han skulle få rehabilitering genast men så var det inte, säger hon och fortsätter: – Han hade svårt med talet. Han kommunicerade med hjälp av ett papper med bokstäver. I väntan på hjälp satte sig Frederick själv ner med mängder av symboler och lärde in orden på nytt. Säga ”boll” på tio språk, upprepa, säga ”stjärna” på tio språk, sedan upprepa. Han lyssnade också mycket på musik och övade på att sjunga orden till. Han tränade på att laga mat och promenera för att öva upp balansen. Susanne, som är socionom, kavlade upp armarna och började ringa och tjata på vården. – Jag tjatade om att han skulle få en logoped när han väl skulle få börja sin rehabilitering. Försäkringskassan ville ju att han går tillbaka till jobbet så fort som möjligt. Men hur ska han kunna göra det utan hjälp av en logoped? Det är ju språk som är hans jobb, man måste väl sätta in kraften på det han behöver för att kunna jobba? Hon bad också om att han borde få komma tidigare eftersom det var svårt utan hjälp. Efter två månader fick han påbörja sin rehabilitering tre gånger i veckan i två månader. – Han bodde hemma och åkte till Lunds rehabilitering med buss. Vi lämnades helt åt oss själva i två månader på grund av att det var väntelista till intensiv rehabilitering” TEMA ANHÖRIG
6 StrokeKontakt Nr 3 2024 Kaos för egenföretagaren Redan första dagen efter stroken kastades Susanne in i ett kaos. Frederick var ju egenföretagare. Skatt- och momsdeklarationer måste in varje månad. Fakturor måste betalas. Kunder underrättas om läget. Samtidigt hade Susanne inte tillgång till hans inloggningar. Och han kom inte heller ihåg koden till sitt bank-id. – Det var en mardröm. Jag satt i två dagar och ringde runt. Jag ringde och bad Skatteverket om uppskov, förklarade att det var en nödsituation. Men det gick inte att göra några undantag. Uppgifterna och betalningarna måste in, annars skulle det bli förseningsavgift. Idag är Frederick tillbaka i livet med familj, vänner och jobb. Men inte så som det var före stroken. – Han lider av hjärntrötthet. Och det gäller att hitta en balans mellan vad han vill göra och vad han orkar att göra. I början kunde vi umgås med vänner en hel dag, men vi förstod att det kostade för mycket för honom. Vi kämpar fortfarande med att hitta rätt nivå av arbete, umgänge, aktiviteter och vila, för att han ska må så bra som möjligt. Men ändå kretsar inte allt kring maken och hans behov, konstaterar Susanne. – Frederick och jag har tillsammans pratat mycket om det här med att det ska vara plats till oss alla och också våra tonårsdöttrar. Något som betyder mycket för honom eftersom allt inte ska kretsa sig om honom. Så när ena dottern firade midsommar med sina kompisar hemma, då sov Frederick i sitt tält i skogen. – Han hittar lugnet i naturen. Han går gärna undan och söker sig ut i naturen, något som hjälper honom i hans egen rehabilitering. ”Har gått stärkta ur stroken” Ibland har han hemsökts av katastroftankar, mestadels kretsande kring jobbet: – Kan jag återgå till mitt jobb med översättning igen, kan jag fortsätta som egenföretagare, kommer jag förlora mina kunder, kommer jag kunna köra bil? Men det har gått rätt bra ändå. Jag har fått hjälpa honom igenom katastroftankarna. Man ska inte gå med på katastroftankar, utan utmana dem; vad är det värsta som kan hända? Allt har en lösning. Fredericks syn skadades också av stroken, som delvis utsatte synnerven för syrebrist. Men han har klarat syntestet och får fortsätta köra bil. – Man vänjer sig som anhörig vid det nya livet. Det är en annan tid efter stroken, men den kan bli lika bra och till och med bättre än tiden innan. Man kan få nya bra insikter om sig själv och hur man tar bra hand om sig. Och även förstå den andre bättre. Vi har gått stärkta ur stroken. Vi kan vara ärliga på ett annat sätt, prata om det som är svårt. Det betyder oerhört mycket. Susanne pysslar gärna i sin trädgård som avkoppling. Susannes bästa tips till dig som anhörig • Ta emot den hjälp som erbjuds Inte bara från vården, utan också vänner och familj De vill hjälpa dig, och blir glada om du tackar ja • Kom ihåg att du inte behöver lösa allt åt din partner Det är inte ditt ansvar Du ska vara partner, sköta huset, ditt jobb, familjen Din partner måste vända sig till sjukvården när det finns sådana behov Annars riskerar du att drabbas av utmattning • Hitta en balans där varje familjemedlems behov får plats Ibland är det hen som får göra eftergifter, kanske lämna hemmet under några timmar för att du eller barnen ska kunna ta hem vänner eller spela hög musik • Gör egna aktiviteter som ger dig energi – utan dåligt samvete Till exempel för att träffa vänner, träna, pyssla i trädgården, titta på konst eller gå på bio • Acceptera att du lyckas mindre bra ibland Tryter tålamodet eller du glömmer ta hänsyn? Det är som det är och det är mänskligt • Hitta strategier för att inte låta katastroftankarna få fäste Tala med en kurator/terapeut om du behöver hjälp TEMA ANHÖRIG
8 StrokeKontakt Nr 3 2024 Särboveckan: En resa tillbaka till ett nytt normalt efter stroken En abrupt förändring Ylvas minnen tar oss tillbaka till en kylig dag den 16 januari 2015 när deras liv oväntat skulle förändras för alltid. ”Det var ju bara på sekunden, Hans var ute och plogade vägen upp på vårt fritidsställe och traktorn åkte bara ner för en brant. Det var en tall som stoppade det hela.” Ylva såg händelsen genom fönstret från deras hus och rusade ner. Hon förstod med en gång att det var en stroke. Hans hade halkat ur traktorn och det enda han sa till Ylva var ”hjälp mig upp, hjälp mig upp igen” men det kunde jag förstås inte säger Ylva. Hans fördes till sjukhuset och skulle tillbringa de närmaste tre månaderna där, han hade fått en stor hjärnblödning. Därefter följde tre månaders dagrehabili- tering. Navigering i vårdlandskapet Medan Hans kämpade på sjukhuset började Ylva sin egen kamp med att förstå och navigera i det komplexa svenska sjukvårdssystemet. ”Jag var helt rådvill men började så småningom utforska vilka resurser som fanns tillgängliga,” säger hon. Det var under denna tid som hon introducerades till Inga Blomstrand, som då arbetade som arbetsterapeut, men även var aktiv i Örebro läns strokeförening. Inga blev hennes guide till Strokeföreningen och dess värdefulla strokeskola. Att hitta en ny väg framåt Med hjälp från Inga och Strokeföreningen i Örebro län, strokekursen hösten 2015 samt stöd från Anhörigcentrum, började Ylva finna vägen för att anpassa sig till en ny verklighet. Genom dessa stödstrukturer kunde Ylva hitta styrkan att stå fast vid Hans sida och tillsammans planera för en framtid trots oväntade utmaningar. (Läs mer om Strokeskolan på sid 27.) Hans vill ju mig väl Ylva och Hans har varit gifta i 50 år, och deras långa liv tillsammans gav dem en stark grund att stå på när de När jag kliver in i Ylvas och Hans hem, möts jag av doften av nybakat och ett varmt välkomnande. Vi slår oss ner vid det vackert dukade bordet, där kaffe och varma bullar väntar. Det är lätt att känna sig hemma här. Hans hälsar artigt innan han drar sig tillbaka till sitt ”hemmakontor” som han säger med glimten i ögat, och jag och Ylva börjar vårt samtal. Text och foto: Elisabeth Sundström Graversen Ylva och Hans har hittat en ny väg framåt. TEMA ANHÖRIG
StrokeKontakt Nr 3 2024 9 behövde hitta en lösning för sin nya verklighet. ”Jag har tänkt på par som slagit sig samman för 5 eller 10 år sedan och så sker en sådan här sak – då kan det nog bli mycket svårare. Vi har ju ett långt liv tillsammans, och det kanske gör att det blev lättare. Och så vill vi ju varandra väl!” Ylva poängterar vikten av att se samma mål. ”Vi har alltid haft samma förståelse för situationen. Det var Hans som fick stroken, men vi är drabbade båda två,” fortsätter Ylva. Hon reflekterar över hur deras långa relation har gett dem styrkan att inte bara hantera Hans sjukdom, men också att fortsätta leva ett rikt liv ihop. ”Det hjälpte oss att vi hade levt tillsammans så länge innan det hände. Vi har alltid kunnat tala med varandra, även efteråt, och vi har inga hemligheter. Som jag säger, Hans är ju en hygglig man,” säger hon med ett skratt. ”Varken han eller jag är någon gnällspik. Sedan har vi aldrig sagt, ”om det inte hade hänt”. Det hände oss! Och ser man sig omkring så händer det ju, det hände oss och då står vi här. Det är lite så att vi har haft resurser i oss själva och hade en ekonomi som gjorde att vi kunde skaffa oss en större lägenhet. Ja, så blev det för oss.” Men även om det utåt kan se ut som en lyckad resa, så har den inte kommit av sig själv. Både Ylva och Hans har fått kämpa, på vardera håll. Särboveckan – En framgångsmodell Genom anhörigcentrum fick Ylva samtal med en kurator som hjälpte till att orientera fram lösningen med konceptet som de döpt till ”särboveckan”. Det har varit ovärderligt för båda. Nu, flera år senare, där Hans tillbringar var fjärde vecka på växelboende, har det blivit en ryggrad i deras liv. ”Det är förutsägbart och gör att jag kan planera saker långt i förväg. Det gör också att Ylva och Hans fortsatt klarar av att vara självständiga vilket är något de varit hela livet. ”Vi brukar säga att vi har jobbat i samma bolag i 50 år.” förklarar Ylva. Varje nyår frågar de varandra om de ska fortsätta ett år till, berättar Ylva med ett leende. Fysisk aktivitet är viktigt Under vårt samtal berättar Ylva om hur viktigt det är för henne att hålla sig fysiskt aktiv för att hantera det dagliga livet som anhörig. ”Jag återhämtar mig genom att cykla mycket, det hjälper mig att rensa huvudet. Jag har en favoritrunda som tar drygt en timme. Jag åker också skidor och skridskor. Hans och jag har alltid gjort det tillsammans. Det är min rekreation,” förklarar hon. Ylva betonar vikten av att acceptera sin situation och se verkligheten som den är, vilket är avgörande för att de tillsammans ska kunna fortsätta dra åt samma håll. Att sätta upp mål Värdefulla stunder i deras liv har varit de små segrarna, såsom när Hans har kunnat komma tillbaka till deras landställe eller lyckats gå i trappor igen. ”Vi ser framtiden med lugn. Så länge vi kan hantera det här sättet att leva är vi nöjda. Vi planerar resor till Norge där våra barnbarn ska konfirmeras. Vi kämpar på så länge det går,” delar Ylva med en blandning av hopp och realism. Livet som anhörig Ylva reflekterar också över den tid då Hans drabbades av sin stroke, en tid då hon fann sig själv oförmögen att ge tröst till sina barn på grund av sin egen kamp för att hantera krisen. ”Jag klarade bara mig själv då. Det var först i efterhand jag förstod hur ensam jag faktiskt kände mig. Det är något jag har tänkt mycket på,” medger hon. Denna insikt har hjälpt henne att förstå vikten av att ge utrymme för olika sätt att hantera kriser inom familjen. Ylva talar även om hur vissa vänner försvann ur deras liv, vilket hon tror kan bero på rädsla och att det blir så nära ”Det är inte lätt att se någon kämpa med en stroke. Jag tror det kan bli för mycket för vissa, och de drar sig undan,” säger hon eftertänksamt. Måndagsmys Ylvas berättelse är en påminnelse om den outtröttliga styrkan och kärleken som finns i ett långvarigt partnerskap, särskilt när det prövas av oväntade utmaningar. Hennes skratt och varma leenden under vårt samtal visar på en inre styrka och en acceptans av livet som det är, trots allt. Ylva avslutar vårt samtal med att berätta ”Idag ska vi ha måndagsmys,” ler Ylva. ”Vi brukar alltid äta något gott tillsammans när Hans kommer tillbaka efter särboveckan. ” Jag tar adjö av Ylva och Hans och börjar gå mot tågstationen för att bege mig hem till Stockholm. När jag sitter på tåget känner jag en härlig värme i hjärtat och när jag tittar ut genom fönstret och ser landskapet susa förbi ler jag. Tänk, det finns verkligen alltid En ny väg framåt! TEMA ANHÖRIG
10 StrokeKontakt Nr 3 2024 Från cafévärd till hälso- och sjukvårdskurator Linda Gustafsson, som har sina rötter i Ödeborg i Dalsland, har haft en brokig väg till sin nuvarande roll som leg. Hälso- och sjukvårdskurator på Neurologimottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Efter att ha börjat sin karriär inom hotell- och restaurangbranschen, väcktes hennes starka driv för socialt arbete, vilket ledde till en ny karriärväg och socionomutbildningen, som hon avslutade 2019. Text och foto: Elisabeth Sundström Graversen Efter en kort tid på olika tjänster inom socialtjänsten i Uddevalla och Göteborg, hittade hon sin plats inom neurologin. Här arbetar hon nu med öppenvård och möter patienter med komplexa diagnoser som epilepsi, narkolepsi och stroke. Lindas arbete präglas av hennes djupa engagemang för att stödja både patienter och deras anhöriga, särskilt barn, som ofta står inför stora utmaningar. Förändrad syn Linda har sett hur synen på anhörigstöd har förändrats under de senaste åren, vilket inspirerade henne att bidra till större förståelse och bättre information för barn med hennes fjärde bok, ”Heja Smilla”, riktad till barn i åldrarna 6-9 år. ”Utvecklingen har gått från att vi tidigare inte skulle tala med barnen alls, till att överväldiga dem med detaljer, och nu till en mer nyanserad syn där vi anpassar informationen efter vad barnet faktiskt kan ta in. De får adekvat information om situationen utifrån ålder och mognad men det är också viktigt att försöka inge hopp.” Lindas författarresa Linda har alltid haft en naturlig fallenhet för att skriva. Redan som barn gjorde hon egna bilderböcker och fyllde hemmet med små berättelser. Trots att hon drömde om att bli författare, tänkte hon att det bara var vissa som kunde bli det och valde istället en karriär där hon kunde hjälpa människor, vilket ledde henne till socionomyrket. Under sin VFU berördes Linda djupt av ett samtal som hennes handledare hade med en ALS-patient. Patienten, som hade små barn, skulle inte klara sig, och Linda blev starkt berörd. Hon började skriva ner sina känslor för att bearbeta upplevelsen. Sittandes på plan tre i studentrummet, insåg hon att hennes skrivande hade ett tema om förlust och förändring. Det var då hon tog sitt första steg mot att bli författare. Linda bestämde sig för att utveckla sina tankar och Linda Gustavsson visar barnen hjärnans funktioner i mottagningens barnhörna. TEMA ANHÖRIG
StrokeKontakt Nr 3 2024 11 Nu ska vi prata om boken om Smilla vars pappa får en stroke” känslor till en fiktiv relationsroman, med fokus på hur familjer hanterar extrema förluster och förändringar, som när en förälder blir annorlunda efter en stroke. Denna insikt blev starten på hennes författarkarriär. Såg behovet av en barnbok om stroke Linda insåg behovet av en barnbok om stroke efter att ha mött många drabbade familjer, både på sin tidigare och nuvarande arbetsplats. Trots viss information om stroke fanns det nästan inget material anpassat för barn. Hon märkte ett tomrum i litteraturen, där böcker för vuxna fanns, men inget för barn. Detta inspirerade henne att skriva en bok som barn och deras familjer kunde känna igen sig i och få stöd av. Att prata direkt med barnet Med sin bakgrund i socialt arbete och starka empati för familjer i kris, tar Linda nu emot patienter och deras anhöriga på Neurologimottagningen. Här arbetar hon nära både vuxna och barn för att skapa en trygg miljö där alla får den hjälp de behöver. ”-När patienter kommer till oss och det finns barn med i bilden som verkar behöva stöd, erbjuder sjuksköterskorna ofta kontakt med en kurator, -berättar Linda. I dessa situationer pratar vi främst med föräldrarna om hur de kan stötta sina barn. ”Vi kan ge tips och råd kring hur föräldrarna kan prata med barnen om sjukdomen. Vi ser också över vilket nätverk som finns runt barnen, om de går i skolan och har tillgång till skolkurator, eftersom det kan vara mer naturligt för barnet att träffa någon i den miljön där de redan är bekväma. Om det finns behov av större insatser som socialtjänst, tar vi också tag i det.” På neurologimottagningen erbjuder Linda och hennes kollegor familjesamtal där både kurator och sjuksköterska deltar. Dessa samtal hålls ofta i ett större rum, inrett med stolar och en liten soffa för att skapa en välkomnande miljö för barnen. Samtalen anpassas för att vara flexibla och inkluderande, där barnen alltid ges lika stor delaktighet som de vuxna. Linda betonar vikten av att prata direkt till barnen istället för över deras huvuden. Om barnet föredrar att Linda Gustavsson visar sin bok Heja Smilla, skriven för att stötta barn till sjuka föräldrar. TEMA ANHÖRIG
12 StrokeKontakt Nr 3 2024 föräldrarna svarar, är det också helt okej. Att sjuksköter- skorna är med i samtalen är särskilt värdefullt eftersom de kan förklara medicinsk information på ett sätt som är lätt för barn att förstå. ”Vi har till exempel en liten modell av en hjärna som barnen kan titta på och ta isär,” säger Linda. ”Det hjälper dem att förstå bättre.” Vanliga frågor från barnen handlar ofta om de själva eller deras husdjur kan få samma sjukdom som den drabbade föräldern. De kan också undra över vems fel det var att sjukdomen kom och om det går att få bort den. ”Vi försöker alltid svara så tydligt och enkelt som möjligt,” förklarar Linda. Att förklara en stroke för barn Linda har lärt sig att förklara för barn vad en stroke är på ett sätt som är både begripligt och pedagogiskt. I sin bok om Smilla, vars pappa får en stroke, använder hon en enkel men effektiv metod inspirerad av en förklaring hon fått från läkaren Margareta. ”Nu ska vi prata om boken om Smilla vars pappa får en stroke”, säger Linda. ”Jag har med i boken en bra förklaring jag fick från en läkare här, hur förklarar man för ett barn vad en stroke är. Det kan vara jättesvårt att säga, men då sa hon så bra, Margareta, att man har som rör i huvudet.” Linda fortsätter att förklara: ”Tänk dig att hjärnan har många små rör som blodet rinner igenom. Om ett rör får en propp, som när något fastnar i det, kan blodet inte komma fram. Det gör att den delen av hjärnan inte får tillräckligt med syre och kan sluta fungera. Ibland kan ett rör gå sönder, och då rinner blodet ut i hjärnan, precis som när en slang går sönder och vatten rinner ut.” Hon avslutar: ”Så när någon får en stroke, betyder det att något hänt med de här små rören i hjärnan. Antingen har de blivit stoppade av en propp eller så har de gått sönder och börjat läcka. Det är därför personen kan bli väldigt sjuk och behöva hjälp av en läkare.” Lindas önskan om boken Linda hoppas att boken ska ge barnen en känsla av igenkänning och trygghet, så att de inte känner sig ensamma i sin situation. Genom att blanda in kunskap och avdramatisera vad som händer, vill hon hjälpa barnen att förstå att livet fortsätter, även om det inte alltid blir som man hade tänkt sig. ”Jag vill att barnen ska känna igen sig,” säger Linda. ”Som för Smilla i boken, som alltid har varit i stallet med sin pappa. När han inte längre kan vara med på samma sätt och hennes farmor, som inte kan något om hästar, följer med istället, kan det kännas tungt. Men när hennes pappa får permission och ändå kan vara med på hopptävlingen, visar det att livet går vidare, även om det är på ett annat sätt än man först tänkt sig.” Med boken hoppas Linda att barnen får verktyg för att hantera sina känslor och inse att även om saker och ting förändras, finns det alltid hopp och möjligheter att hitta glädje i det nya. Länk att beställa boken: https://idusforlag se/bok/heja-smilla/ Det enda du behöver göra är att besvara frågan och mejla in ditt svar till info@strokeforbundet se Svaret behöver vi senast den 10 november 2024 Vinnarna meddelas i nästa nummer av StrokeKontakt Var med i utlottningen av barnboken Heja Smilla! skriven av Linda Gustafsson och bli en av de fem vinnarna! Utlottning Vilket ord tänker du på när du hör ordet ”hopp”? TEMA ANHÖRIG
StrokeKontakt Nr 3 2024 13 Stöd från Strokefonden Strokefondens stöd är avgörande för att utveckla och implementera effektiva stödprogram som kan förbättra välbefinnandet för anhöriga till personer med stroke. Studien leds av Mandana Fallahpour, PhD och Docent i Arbetsterapi vid Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Avdelningen för arbetsterapi. Vad är BeWELL? Stroke leder ofta till långvariga funktionsnedsättningar, vilket inte bara påverkar den drabbade personen utan också deras familj och anhöriga. Anhöriga spelar en central roll i vården och stödet av den drabbade personen. Detta kan medföra svårigheter i att balansera vårdande uppgifter med andra viktiga vardagsaktiviteter, vilket kan påverka hälsa och välbefinnande negativt. Syfte med forskningen Tidigare forskning har mest fokuserat på vårdbördan för informella vårdgivare (såsom anhöriga), men mindre på hur en obalanserad vardag kan påverka ens egen hälsa och välbefinnande. BeWELL syftar till att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka aktivitetsbalansen hos både äldre vuxna med stroke och deras anhöriga. Projektet kommer att utveckla och utvärdera ett multimodalt interventionsprogram som stödjer en aktiv och balanserad vardag för anhöriga. Kommande föreläsning Under hösten kommer Strokeförbundet att spela in en föreläsning med Mandana Fallahpour. I denna föreläsning kommer Mandana att tala om vad forskningen säger om att vara anhörig samt ge praktiska tips för hur man kan förbättra sitt välbefinnande. Håll utkik efter mer information om när föreläsningen blir tillgänglig på Strokeförbundets hemsida! Under sommaren har en enkät skickats ut till våra medlemmar som en del av forskningsprojektet BeWELL. Detta viktiga projekt, som genomförs med stöd från Strokefonden, syftar till att förbättra förståelsen för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar balans i sina vardagliga aktiviteter. Text: Elisabeth Sundström Graversen Foto: Karolinska Institutet Mandana Fallahpour söker deltagare till intervjustudie. Annons försökspersoner Projekt: BeWELL- ett interventionsprogram som stödjer välbefinnande och balans i vardagens aktiviteter hos närstående till personer med stroke. Forskningspersoner sökes Är du drabbad av stroke och vill delta i en intervjustudie som forskningsperson? Vi söker deltagare till en intervjustudie på Karolinska Institutet där du som deltagare spelar en mycket viktig roll. Genom att delta kan du dela med dig dina erfarenheter av vardagen och begränsningar till en aktiv och balanserad vardag uppfattas av dig, samt hur ett aktivt och balanserat vardagsliv skulle kunna främjas hos genom engagerande aktiviteter, och digital teknik, för att främja hälsa och välbefinnande. Deltagarna ska vara (i) 65 år eller äldre, (ii) 1–3 år post-stroke (iii) ensamboende och upplever ensamhet/isolering, (iv) kan prata på svenska. Om du är intresserad av att delta i intervjustudien, ska du anmäla ditt intresse genom att kontakta huvudansvarig i projektet genom e-mejl (bewell-nvs@ki.se) där du skickar samtyckesblanketten. Intervjun kommer ske enskild och tar mellan 60 till 90 minuter och kommer att genomföras digitalt eller på en plats vi kommer överens om. Om du har synpunkter kring vår förfrågan och eller har frågor om projektet önskar vi att Du kontaktar oss. Ansvariga för studien Mandana Fallahpour, PhD, A. Lektor & Docent i Arbetsterapi Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Avdelningen för arbetsterapi Tel: 08 524 838 56 E-post: bewell-nvs@ki.se Stöd fortsatt forskning – Ge ett bidrag till Strokefonden! https://betalning strokeforbundet se/pfs/donation FORSKNING PÅGÅR
14 StrokeKontakt Nr 3 2024 Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen: Från hajforskning till ledande inom strokevård Katharina Stibrant Sunnerhagen är en framstående professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes arbete är särskilt inriktat på rehabilitering efter stroke, och hon har fått stor internationell erkännande för sina insatser inom detta område. Hon tilldelades exempelvis det prestigefyllda Barbro B. Johansson Award in Stroke Recovery av World Stroke Organization, en utmärkelse som endast ges till forskare vars arbete har haft en betydande inverkan på behandlingen av stroke. Från San Diego till Sahlgrenska Katharina började sin forskarbana med ett fokus på hjärtat och disputerade på vänsterkammarfunktion. En händelse som fick betydelse för hennes forskningsinriktning var en period i USA, där hennes man skulle göra en postdok. Hon berättar med entusiasm om tiden i San Diego, som hon beskriver som ett Mecka för kardiologisk forskning på den tiden: ”Jag var den enda kvinnan och den enda svenskan där, och jag fick väldigt mycket gjort,” minns hon. Det var en tid av intensivt arbete, där hon fick chansen att inte bara studera människors hjärtan, utan också delta i forskning på hajar, grisar och kor. Denna bredd i erfarenheter har gett henne en unik förståelse för fysiologiska processer, något hon fortsatt har nytta av i sin karriär. Efter tiden i USA återvände hon till Sverige och fortsatte att kombinera sin forskning inom hjärtsjukdomar med ett växande intresse för stroke och rehabilitering. Hennes tidiga erfarenheter har format hennes syn på vikten av en helhetsyn inom medicin, något som återspeglas i hennes nuvarande arbete. Katharina leder idag forskning som syftar till att förbättra livet för personer som har insjuknat i stroke, genom att utveckla nya metoder och strategier för rehabilitering. Hon har bidragit med betydande forskning som har förändrat vår förståelse för återhämtning efter stroke och hur vården bäst kan stödja denna process. På Sahlgrenska universitetet har hon byggt upp ett team bland olika yrkesgrupper inom detta multiprofessionella område vilket även bidragit till att Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen är en av Sveriges främsta experter inom rehabiliteringsmedicin och en stark förespråkare för patientcentrerad vård. Hennes karriär har tagit henne från forskningslabb i USA till att idag bland annat leda arbetet inom Strokeförbundets vetenskapliga råd, där hon spelar en nyckelroll i att forma framtidens strokevård. Text och foto: Elisabeth Sundström Graversen Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen i sitt tjänsterum vid Sahlgrenska sjukhuset. FORSKNING PÅGÅR
StrokeKontakt Nr 3 2024 15 stärka medvetenheten om att rehabiliteringen är en egen specialitet. Förutom hennes forskningsarbete har hon också en aktiv roll i utbildning och handledning av studenter och forskare, vilket har medverkat till att stärka kompetensen inom rehabiliteringsmedicin både nationellt och internationellt. Hon är också engagerad i olika forskningssamarbeten som sträcker sig över flera discipliner och institutioner. Ordförande i Strokeförbundets vetenskapliga råd Sedan flera år tillbaka leder Katharina Strokeförbundets vetenskapliga råd. Här arbetar hon med att granska och främja forskning som kan förbättra både den akuta vården och den långsiktiga rehabiliteringen för patienter med stroke. Under hennes ledning har rådet betonat vikten av forskning som snabbt kan omsättas i praktisk vård och som på ett konkret sätt förbättrar livet för patienterna. Katharina betonar att ett centralt mål är att säkerställa att alla strokepatienter får möjlighet att återgå till ett så normalt liv som möjligt. ”Mitt mål är att forskningen vi stödjer ska kunna göra konkret skillnad i människors liv,” säger hon. Patientcentrerad vård – vikten av kommunikation För Katharina är det inte bara forskningen som är viktig, utan också hur den tillämpas i mötet med patienter. En av hennes starkaste övertygelser är att effektiv kommunikation är avgörande för att skapa en vård som verkligen är till nytta för patienten. Hon minns särskilt ett möte med en ung kvinna som fått en stroke vid 19 års ålder: ”Jag följde henne under många år och minns särskilt en gång när hon frågade om hon fick bada bastu under en permission. Jag sa nej, utan att riktigt veta varför. Sen träffade jag henne igen när hon var i 40-årsåldern, och hon undrade om hon nu skulle kunna bada bastu,” berättar Katharina. Denna upplevelse har präglat hennes syn på vikten av att lyssna på patienterna och att säkerställa att de verkligen förstår vad man säger – och vice versa. Katharina påpekar att vårdpersonalen måste vara medveten om hur deras ord påverkar patienterna, och att det är viktigt att vara tydlig men samtidigt öppen för att lyssna. ”Det handlar inte bara om att ge rätt information, utan om att bygga en relation där patienten känner sig hörd och förstådd,” säger hon. Katharina har även ett stort intresse kring hur socioekonomisk och kulturell bakgrund kan påverka strokevården. Hon beskriver ett spännande projekt i Göteborg där de undersökte hur personer från utsatta områden klarar sig efter en stroke jämfört med andra. Resultaten visade att patienter, oavsett bakgrund, i stort sett får samma vård, vilket hon tyckte var glädjande. Dock noterade hon att papperslösa invandrare tenderar att söka vård senare, vilket minskar deras chanser till akut behandling som trombolys. ”Detta understryker vikten av att anpassa kommunikationen och informationen till patientens språkkunskaper och utbildningsnivå för att säkerställa att de förstår och kan följa medicinska råd, något som inte alltid görs tillräckligt bra i vården idag, påpekar Katharina”. Engagerad i framtidens strokevård Katharina ser det som en av sina viktigaste uppgifter att säkerställa att strokevården fortsätter att utvecklas och att forskningsresultat snabbt kan implementeras i praktiken. Hon betonar vikten av att vården alltid sätter patienten i centrum och att forskningen har en stark koppling till den kliniska verkligheten. ”Vi måste tänka framåt och våga prova nya metoder, samtidigt som vi aldrig får glömma bort att patienten är i centrum,” säger hon. Med sin breda erfarenhet och starka engagemang för patienternas välmående har Katharina blivit en ledstjärna inom svensk strokevård. Hennes arbete i Strokeförbundets vetenskapliga råd är ett tydligt exempel på hur vetenskap och medmänsklighet kan samverka för att skapa en bättre framtid för dem som drabbas av stroke. Fakta om Katharina Stibrant Sunnerhagen Titel: Professor och överläkare i Rehabiliteringsmedicin Arbetsplats: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Roll inom Strokeförbundet: Ordförande för Strokeförbundets vetenskapliga råd Forskningsintressen: Strokevård, rehabiliteringsmedicin, hjärt- och kärlsjukdomar FORSKNING PÅGÅR
16 StrokeKontakt Nr 3 2024 Förbundskongress 2025 Förberedelser inför Förbundskongressen 2025 Vi står inför flera strategiska utmaningar, där vår slogan ”En ny väg framåt” fortsätter att leda oss. Viktiga frågor inkluderar hur vi kan säkra mer finansiering för forskning, öka medlemsantalet och stärka gemenskapen. För att leda detta arbete krävs personer med engagemang och beslutsförmåga. Din chans att påverka! Som medlem har du möjlighet att nominera kandidater till de olika förtroendeuppdragen. Alla läns- och lokalföreningar har rätt att nominera, och enskilda medlemmar kan nominera genom sina föreningar. Valberedningen har även rätt att själva föreslå kandidater utöver de nomineringar som kommer in, så du kan tipsa dem direkt som enskild medlem. Ett förtroendeuppdrag kräver engagemang, driv- kraft och en stark vilja att bidra till förbundets mål. Läs mer i våra stadgar om processen, och fortsätt läsa valberedningens detaljerade information och nomineringsblankett. Fyll i blanketten och skicka den till Margareta Dahlberg, du ser adressen på nästa sida. Nu närmar vi oss förbundskongressen 2025 och det är dags att tänka på nomineringar till viktiga förtroendeuppdrag som ska väljas under kongressen. Att ha ett förtroendeuppdrag, som att sitta i förbundsstyrelsen (FS), innebär ett stort ansvar och spelar en avgörande roll för Strokeförbundets framtid. Dags att nominera FÖRBUNDSKONGRESS 2025
StrokeKontakt Nr 3 2024 17 Information från valberedningen Val av förtroendevalda vid Förbundskongressen 2025 Nomineringsblankett Följande positioner är öppna för nominering: • Ordförande • Vice ordförande • Ledamöter • Revisorer (förtroendevalda) OBS! Glöm inte att ni kan nominera personer som redan sitter i förbundsstyrelsen om ni önskar att de fortsätter sitt uppdrag. Hur och när skickar du in nomineringar? Nomineringar ska skickas senast den 30 november 2024. Du kan skicka dina nomineringar via e-post eller vanlig post till följande adress: Margareta Dahlberg Tvärgatan 6, lgh 1302 352 31 Växjö E-post: margareta.dahlberg43@gmail.com Kontaktuppgifter till valberedningen Om du har frågor eller vill tipsa om kandidater, tveka inte att kontakta oss: • Margareta Dahlberg Telefon: 070-326 13 43 E-post: margareta.dahlberg43@gmail.com • Eva Engström Lindevall Telefon: 070-370 36 66 E-post: tviseeva@gmail.com • Gudrun Hoffmeister Telefon: 070-514 89 34 E-post: ghoffmeister19@gmail.com • Finn Hedman Telefon: 070-274 14 90 E-post: crimsonfinn@yahoo.se Föreningens uppgifter Vår förening:..................................................................................................................................... Uppgiftslämnare:....................................................................................................................... Telefonnummer:......................................................................................................................... E-postadress:................................................................................................................................... Nominerad kandidat Namn:......................................................................................................................................................... Telefonnummer:......................................................................................................................... E-postadress:................................................................................................................................... Förtroendeuppdrag:.............................................................................................................. Kort presentation av kandidaten .............................................................................................................................................................................. .............................................................................................................................................................................. Är personen tillfrågad? Ja Nej Skicka in senast den 30 november 2024 till: Margareta Dahlberg E-post: margareta.dahlberg43@gmail.com Vid Strokeförbundets kongress 2025 kommer nya förtroendevalda att väljas för en mandatperiod på tre år. Använd blanketten nedan för att nominera kandidater. Den ska vara inskickad senast den 30 november 2024. Skickas in senast den 30 november 2024 FÖRBUNDSKONGRESS 2025
18 StrokeKontakt Nr 3 2024 Ny bok om socialt och kurativt arbete Läsarundersökning för Strokeförbundet För dig som är intresserad av socialt arbete och hur det kan stödja personer med funktionsnedsättning finns nu en ny bok som kan vara av stort intresse. ”Socialt och kurativt arbete med personer med funktionsnedsättning” är en omfattande och djupgående bok som belyser det komplexa arbete som professionella inom detta område möter. Boken tar upp både samhällsperspektiv och individperspektiv, och riktar sig till studenter och yrkesverksamma inom socialt arbete, hälso- och sjukvård samt omsorg. Marie Matérne, en av huvudredaktörerna, var nyligen en uppskattad föreläsare på Strokeförbundets senaste ordförandekonferens. Dessutom har kapitlet granskats av Ronald Rosengren, tidigare redaktör av StrokeKontakt. För den som vill fördjupa sig i dessa frågor är detta en utmärkt bok! Som ett steg i Strokeförbundets En ny väg framåt har styrelsen beslutat att skicka ut en läsarundersökning till alla medlemmar via e-post. För att säkerställa att du får enkäten, vänligen uppdatera din e-postadress genom att maila till medlem@strokeförbundet.se Du kan också svara via den länk som finns i tidningen och på vår interna hemsida. Undersökningen är även tillgänglig via QR-kod nedan. Vi ser fram emot att höra dina tankar och idéer! Ett varmt tack till Brödernas som med sin Månadens burgare tillsammans med Lucianoz samlade in 80 320:– till Strokeförbundet. NOTERAT
StrokeKontakt Nr 3 2024 19 En glad ordförande och en glad Hedersmedlem. Familjevistelse om stroke hos barn Diagnosspecifika kursdagar om stroke hos barn Ågrenska välkomnar familjer till en kostnadsfri familjevistelse om stroke hos barn, som äger rum den 20–24 januari 2025. Ågrenska erbjuder två specialanpassade kursdagar om stroke hos barn, den 21–22 januari 2025. Vistelsen är utformad för att ge både kunskap och stöd, samt att främja erfarenhetsutbyte mellan familjer i liknande situationer. Under vistelsen erbjuds föräldrar föreläsningar av experter inom strokeområdet och relaterade ämnen. Barnen och ungdomarna får delta i åldersanpassade aktiviteter, medan syskonen har sitt eget program med information och roliga aktiviteter. Kursen, som kan följas både på plats på Ågrenska och via streaming, är perfekt för dig som arbetar med eller är närstående till barn som drabbats av stroke. Under dessa dagar får du en djupgående förståelse för stroke och dess påverkan, med fokus på genetik, kommunikation och pedagogiska aspekter. Föreläsningarna leds av experter inom området och inkluderar insikter om hur man bäst stödjer både barnet och familjen. För mer information och ansökan: www agrenska se Ansök senast den 20 oktober 2024 för att säkra din plats För mer information och ansökan: www agrenska se Ansök senast den 17 januari 2025 Lena Hackell – Ny hedersmedlem i Strokeförbundet Text och foto: Elisabeth Sundström Graversen Den 19 februari 2024 beslutade Strokeförbundets förbundsstyrelse att utse Lena Hackell till hedersmedlem, efter nominering av Strokeföreningen i Oskarshamn. Lena har spelat en central roll i föreningen sedan starten och har varit ordförande i över 30 år. Hennes gedigna kunskap om stroke och engagemang för föreningens medlemmar har varit ovärderligt. ”Vi vill hedra Lena för hennes mångåriga enga- gemang och stora betydelse för både föreningen och våra medlemmar,” säger Carina Petersson, Förbundsordförande. Lena Hackell Strokeföreningen i Oskarshamn Strokeförbundes förbundsstyrelse har den 19 februari 2024 beslutat att utse Lena Hackell till hedermedlem efter nominering av Strokeföreningen i Oskarshamn. Södertälje den 15 juni 2024 Carina Petersson, Förbundsordförande strokeforbundet.se Hedersmedlem ”Vi vill på det sätt hedra Lena Hackell för hennes långvariga engagemang i vår förening. Hon var med och startade föreningen och har varit vår ordförande i över 30 år. Hennes stora kunskap om stroke har varit till stor hjälp för många av våra medlemmar. Hon har även varit och kommer att vara ett stort stöd för oss som är nya i styrelsen. Därför vill vi nominera henne till att bli hedersmedlem i strokeförbundet. Styrelsen för Strokeföreningen i Oskarshamn” NOTERAT
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=