TIFF nr 4 2021

TIFF nr 4 / 2021 39 Strv 103A en av de första vagnarna vid P 2. Strv 103B under övning sydfront 1982. Foto: Putte Hallberg av 1950-talet återupptogs dock arbetet. Man tittade på ett antal olika lösningar av en ny stridsvagns- modell, ett alternativ var en ameri- kansk vagn, kallat stridsvagn A. Ett tyskbyggt alternativ kallat stridsvagn T, samt det svenska projektet som hette stridsvagn S. Valet kom så småningom att bli det svenskbyggda alternativet, man valde att satsa på en vagn utan torn där pjäsen sitter i chassiet och riktning av pjäsen sker genom sidvridning och elevering/dumpning av hela vagnen. Stridsvagn 103 är beväpnad med en förlängd L7 10,5 cm kanon, som licenstillverkades av Bofors, vilket ger en högre pansargenomslagsför- måga jämfört med t ex stridsvagn 101/102. Pjäsen var fast lagrad i chassiet och laddades helauto- matiskt. Därigenom hade en hög eldhastighet uppnåtts. Kanonen riktades i sida med hjälp av vagnens ordinarie styrsystem och i höjd med hjälp av det hydrauliska fjädersys- temet. Motoraggregatet bestod av en kolvmotor samt en gasturbin. Genom att kanonen är lagrad i chassiet var vagnen låg, och detta i kombination med att motoraggre- gatet var placerat framtill medgav att en mycket hög skyddsnivå kunde erhållas. Strv 103 kom att finnas i tre utförande där strv 103A lättast känns igen på att flytutrustningen inte är monterad. Stridsvagn 103B var försedd med flytbälg och kunde på 15 minuter göras klar för övergång av vattendrag. Under 1980-talet genomgick strv 103 en renovering och modernisering, mycket ändrades men framför allt syns det på en rad med bränsledun- kar placerade längs vagnssidorna, strv 103C. >>> Stridsvagnen i Sverige 100 år