TIFF nr 1 2022

NR 1 • 2022 TIFF träffar: Victor Lundqvist Kvalitetschef på Saab Kockums i Karlskrona TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN TIFF besöker sonar- officer Emilie Lindgren Bränslecellsteknik som kraftkälla

INNEHÅLL 2 TIFF nr 1 / 2022 Årgång 56 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 35. REDAKTÖR Kristina Mårtensson E-post: kristina.martensson@fmv.se Tel: 08-782 59 33 WEBBREDAKTÖR Per Stålhammar Tel: 010-216 85 50 E-post: per.stalhammar@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Per Stålhammar, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 010-216 85 50 E-post: per.stalhammar@saabgroup.com MANUSSTOPP 2022-04-18 för nummer 2/2022. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 2/2022 beräknas utkomma i juni 2022. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2022. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2022. Omslag Framsidan: Kvalitetschefen Victor Lundqvist i örlogshamnen i Karlskrona. Foto: Saab Kockums AB Baksidan: Pansarträff 2021. Foto: Thorleif Olsson SPHF ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden Innehåll 03 Ledaren 04 Kvalitetsfokus på Saab Kockums 09 Utbildningsmiljö Lift 10 SOU Examen 12 Bränslecellsteknik som kraftkälla 15 Länktips 16 TIFF besöker sonarofficer Emilie Lindgren 20 Anskaffa bataljonsartilleri 17-20 23 Gissa bilden 24 Stridsvagnen som kanade av 25 Arrangemang 2022 26 Pansarträff 29 Operation Albion, Ett bortglömt Normandie i Östersjön 34 Nöten 35 Kontaktpersoner

Kriget i Ukraina skapar en helt ny och mycket allvarlig situation. Samtidigt skall vi kunna hantera den situation som nu är ett faktum för Ukraina. För oss inom den tekniska tjänsten innebär omvärldsutvecklingen egentligen ingenting nytt, men det aktualiserar onekligen behovet av en Trovärdig och Tillgänglig Teknisk tjänst. Jag menar att vi inom det området är på helt rätt väg och att det nya nu är att vi behöver öka ambitionen, och framförallt tempot, i vår utveckling. Som jag nämnde i min förra ledare så står vi inför tre huvudområden där det finns behov av utveckling, nämligen arbetsmetoder, ökad tillgänglighet på reservdelar och utbytesenheter samt en ökad kapacitet. Den losskastning, med ökad delegering till Materielområdesansvarig chef (MOAC) avseende vidmakthåll av materielsystem som jag nämnt tidigare, fortgår. Utvecklingsarbetet leds nu av oss på RPE LOG, med min chef Claes Isoz som ansvarig i rollen som C RPE LOG. I närtid ligger fokus på att tydliggöra MOAC ansvar och befogenheter i styrande dokument samt på att komma från ord till handling avseende ett delegerat arbetssätt. MOAC utvecklar löpande sina arbetsmetoder och skapar forum och arbetssätt i samverkan med FMV och övriga leverantörer inom respektive materielområde. Ett annat område där det sker utveckling avseende arbetsmetoder är inom den interna produktionen. För att skapa ett mer effektivt arbetssätt så kommer det att bli aktuellt att justera ansvarsfördelningen inom markproduktionen mellan Tekniskt Kundmottagning (TKM), Besiktningsenheten (BesE), Markverkstadsenheten (MvE) och FMTIS. Tillgången på reservdelar är som bekant en viktig del av den tekniska tjänsten och inom det området har nu respektive MOAC i uppgift att ta fram underlag på vilka reservdelar som bör anskaffas. Parallellt med detta genomför FMLOG Försörjning analyser utifrån beställningsdata och kan på det sättet få fram behov av anskaffning. För att sedan möjliggöra en mer omfattande anskaffning så har vi säkerställt ett kraftigt ökat ekonomiskt utrymme. Ett tydligt område där det sker utveckling avseende kapacitet är inom MvE, som sannolikt kommer att kunna öka sin personalstyrka med drygt 5% under 2022, för att sedan expandera ytterligare de kommande åren. Ett annat område där vi kommer att växa är inom Teknik- och vidmakthållandekontoren (TVK), som genom sina respektive MOAC har fått möjlighet att utöka personalstyrkan i syfte att MOAC skall kunna ta sitt materiel- och design-ansvar. Detta nummer bjuder som vanligt på en god bredd. I TIFF träffar kan du göra bekantskap med Victor Lundqvist som nyligen tillträtt som kvalitetschef på Saab Kockums AB. Jag tycker att Victor, som representant för industrin, på ett tydligt sätt visar hur industrin utgör en väsentlig kugge för att åstadkomma materiell tillgänglighet, såväl här och nu, som på sikt. Victor betonar också vikten av samarbete och förståelse för olika parters behov, något som jag ser att vi behöver ta hänsyn till när vi utvecklar avtal med industrin. Som för att påminna oss om den operativa nyttan av att hålla materielen tillgänglig så kan du också i detta nummer stifta bekantskap med Emilie Lindgren som är sonaroperatör på HMS Spårö. Även Emilie nämner vikten av samarbete mellan Försvarsmakten, FMV och industrin. Inom utvecklingsområdet kan du läsa om ett intressant fältförsök med bränsleceller och inom anskaffning kan du avnjuta beskrivningen av ett lyckat anskaffningsprojekt i form av bataljonsartilleri. Som framgångsfaktorer lyfter Lars Taraldsson, FMV:s projektledare, god kommunikation mellan kund och leverantör, kravställning på rätt nivå och inte minst driven och kompetent personal. Det senare mycket tänkvärt kopplat till Victors resonemang om utmaningarna med att kompetensförsörja våra organisationer. Som vanligt finns det också ett antal historiska artiklar för den historieintresserade och någon nöt att knäcka för den som önskar. Möjligen blev det denna gång en övervikt mot marina artiklar, men som sjöofficer tycker jag det kan vara i sin ordning med tanke på att marinen firar 500 år, och vill du vara med och fira så hittar du lämpliga arrangemang i tidningen. Jag vill också passa på att gratulera våra nyutexaminerade specialistofficerare. Ni behövs mer än någonsin och jag är säker på att ni kommer att få en mycket intressant och utvecklande karriär inom Försvarsmakten. Således. Grattis marinen och grattis till nyss utnämnda specialistofficerare! Johan Igert PROD RPE LOG Ansvarig utgivare Ledaren Bäste TIFF-läsare! TIFF nr 1 / 2022 3 Foto: Jimmy Adamsson, Försvarsmakten 03 Ledaren

TIFF nr 1 / 2022 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR jobbat i besättningen på fartyg med samband, minröjning, luftförsvar och stridsledning. Han anser själv att han därmed har en hygglig bild, om än inte helt uppdaterad, av hur det är att använda fartygssystem i en försvarsorganisation. – Den erfarenheten är naturligtvis bra att ha i min nuvarande roll och jag är glad att jag har den, säger Victor. Han har även under lika lång tid arbetat med materielutveckling i Försvarsmakten inom Provturskommando Marinen samt på FMV Test och Evaluering där han verkade som prov- och projektledare. – Den erfarenheten har gett mig Försvarsmaktens och FMV:s perspektiv på verksamheten, berättar Victor. Det intressanta är att jag har jobbat i de flesta av de projekt som jag är inblandad i nu som kvalitetschef, fast på olika positioner i olika organisationer och med andra vinklar. På vilket sätt kan du som kvalitetschef på Saab Kockums bidra till att marinens operativa effekt ökar? Saab Kockums har förstärkt sin kvalitetsorganisation och tydliggjort vikten av kvalitet i alla sina leveranser. Victor är Saab Kockums nye chef för kvalitetsarbetet Årets första snöyra i sydligaste Sverige har just slagit till i Karlskrona när TIFF kommer för att träffa Saab Kockums nyinrättade kvalitetschef Victor Lundqvist. Text: Martin Neander Foto: Saab Kockums AB Victor Lundqvists bakgrund som sjöofficer kommer till stor nytta i samarbetet med Försvarsmakten och FMV. Sedan andra halvan av 2021 innehar Victor Lundqvist sin nya position men han är allt annat än en nykomling inom försvarsverksamheten. Victor har en bakgrund som sjöofficer och har under tio år 04 Kvalitetsfokus på Saab Kockums

TIFF nr 1 / 2022 5 >>> Liksom samtliga aktörer i försvarssektorn så står Saab Kockums också inför en upptrappning av vad vi ska leverera. Det har medfört att vi måste göra vissa ändringar för att anpassa verksamheten till de nya kraven. Vi måste få in fler resurser och ha siktet inställt på att effektivt bygga nya avancerade system. I allt det här finns naturligtvis en viss växtvärk. Det är bland annat därför som vi har skapat en kvalitetsorganisation som ska hjälpa till att möta alla dessa olika behov. Syftet med hela kvalitetsarbetet är att se till att vi har grepp om kostnaderna och levererar avtalade produkter med rätt egenskaper och utan förseningar. Det är vår ambition och det är det som vi ska se till att genomföra. Den ökade leveranssäkerheten ska bidra till en stabilitet i den operativa förmågan. Nya system ska kunna fasas in enligt plan, gamla ska fasas ut och det ska finnas en tydlig kontroll när det gäller det. På så sätt har vår kvalitetsorganisation en tydlig roll. Samtidigt är det viktigt att veta att kvalitetsorganisationen i huvudsak är en stödjande funktion för den övriga operativa verksamheten så att den ska fungera på ett bra sätt. Ordinarie chefer ska fortsatt bära det huvudsakliga ansvaret för att deras verksamhetsområden fungerar effektivt och friktionsfritt. Är det kvalitetsbrister i leveranser från Saab Kockums som gör att befattningen har inrättats? Vi har verkligen ambitionen att träffa ännu mer rätt när det gäller leveranstiderna och att minska antalet restpunkter som kräver hantering efter leverans. Det gör att vi ser över hela vårt arbetssätt och försöker hitta former för att bli bättre, jobba smartare och effektivare och framför allt arbeta bort återkommande fel och misstag som begås. Man måste dock tänka på det faktum att bygga ytfartyg och speciellt ubåtar är ett oerhört mångfacetterat uppdrag. Det är extremt komplexa Saab Försvarsmakten FMV Marina produkter Saab Kockums i Karlskrona. Samarbetet mellan de kompetensbärande aktörerna och det gemensamma ansvaret att kompensförsörja utvecklingarbetet av marina produkter är avgörande för att kunna nå målsättningarna i den höjda ambitionsnivån avseende framtidens marina produkter.

TIFF nr 1 / 2022 6 produkter. Det innebär alltid ett omfattande utvecklingsarbete när vi konstruerar nya serier som kräver olika omtag och justeringar för att hamna rätt i de avancerade system som byggs. Man måste vara ödmjuk inför det. Sedan bidrar också sådant som nya miljökrav och en arbetsmiljölagstiftning som ser helt annorlunda ut än för till exempel 30 år sedan. Det innebär ytterligare aspekter som ökar kravställningen på systemen utöver de rent teknologiska perspektiven. Tycker du att du har de rätta verktygen och mandaten för att hantera eventuella kvalitetsbrister? Jo, men det tycker jag. Jag har en bra kvalitetsorganisation som är decentraliserad. Det innebär att jag har lokala kvalitetsavdelningar som finns nära den verksamhet som de jobbar med dagligdags. Det gör att de har stor förståelse för den verksamhet där kvalitetsområdet ska utvecklas. Det är renodlade kvalitetstjänster som har skapats lokalt och det är väldigt bra. De har mycket större förutsättningar än tidigare att kunna utföra jobbet med ständiga förbättringar. Bolagsledningen har också visat ett intresse genom att sätta kvalitetsarbetet tydligt på agendan och det bekräftas på bred front i olika sammanhang av att kvalitetsarbetet fått mer fokus än för bara några månader sedan och det är i sig glädjande. Parallellt pågår även arbetet med att kvalitetsorganisationen stöps om och det gör att vi är i en nyorienteringsfas som också behöver få ta sin tid. På vilket sätt har kvalitetsfokuset ökat inom Saab Kockums? Det drivs i grunden naturligtvis på av ökad ambitionsnivå i svensk försvarsförmåga men Saab Kockums har också ett kundlöfte som vi vill förvalta. Vi vill leverera strålande produkter som är i tid och är korrekta. Det som är bra nu är att kvalitetsarbetet ytterligare förstärks och att det verkligen läggs kraft bakom det. Visst, vi har absolut tidigare exempel där vi inte har klarat leveranstider och det är ingen nyhet för vare sig oss eller för kunden. Det bottnar såklart i vårt arbetssätt. Tillsammans med kunden för vi också in många ändringar till kontrakten i takt med att vi blir klokare eller att man önskar förändring av den önskade produktens egenskaper. Självklart måste vi kunna justera produkten om det behövs, men att träffa rätt redan tidigt i designarbetet leder till bättre förutsättningar för att leverera på utsatt tid. Hur ser ert samarbete ut med Försvarsmakten och FMV för att stärka den operativa effekten? Samarbeten finns på alla nivåer. I projekten har vi en kvalitetsansvarig som stöd åt projektledaren. På min nivå samverkar jag till exempel med teknisk chef på FMV som är en viktig gränsyta där vi övergripande kan komma fram till hur vi ska arbeta ännu bättre. Det är det som är i fokus TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Tillverkning av en sektion till ubåten Blekinge. Sektion 100, aktern på kommande ubåt Blekinge. Ubåt som delats inför modernisering.

TIFF nr 1 / 2022 7 just nu. Motsvarande kontaktytor finns gentemot Marinstaben men är inte lika definierade. Det finns även möjligheter där att ha en dialog om hur vi ska bedriva kvalitetsarbetet. Vi har ju två spår hos våra kunder som vi ska förvalta, den ena är nyanskaffningen och större moderniseringar hos FMV och så har vi en stor del som rör vidmakthållandet som ligger under Försvarsmakten. Förutom det nationella perspektivet så har Saab Kockums även exportaffärer som vi behöver ha motsvarande skärpa i. Sammantaget är jag mycket nöjd med förutsättningarna som jag anser är bättre än någonsin för att utföra kvalitetsarbetet. Detta med de resurser som finns idag och den tydlighet som nu finns i kvalitetsorganisationen och gränsytorna från denna till övriga organisationen i stort. Kan du ge exempel på där kvalitetsarbetet verkligen har gjort skillnad när det gäller leveranserna till Försvarsmakten och FMV? Här gäller det att inse att de produkter vi producerar har otroligt långa ledtider. Det är inte ett arbete där man bara kommer in för ett halvår sedan och lite snabbt fixar till allting. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att ta lite tid innan det går att se effekterna av det. Vi bearbetar emellertid olika saker successivt. Exempel på det kan vara att få en större tydlighet och ordning på agendorna och uppdragen för de lokala kvalitetsorganisationerna inom Saab Kockums. De ska öka sin förmåga att exempelvis hantera avvikelser som omsätts till lokala korrigerande åtgärder. De ska minska antalet återkommande problem av liknande art. Finns motsvarande kvalitetschefs- befattningar inom Saab Groups övriga affärsområden? Samtliga affärsområden har en motsvarande kvalitetschef men kvalitetsorganisationen ser lite olika ut beroende på verksamhetens karaktärer. Vi är fyra kvalitetschefer för de olika affärsområdena och ovanför oss finns en kvalitetschef på koncern- nivå som håller ihop vårt arbete. Vi har en löpande dialog om både gemensamma och lokala kvalitetsfrågor och har ett fint och värdefullt samarbete. Vilka tycker du är skillnaderna och även likheterna i arbetssätten mellan att arbeta inom Försvarsmakten och FMV jämfört med att arbeta inom ”industrin”? Det är inte så stora skillnader och det tror jag beror på att alla de tre aktörerna jobbar så mycket tillsammans. Det som är viktigt att trycka på är att vi har skilda roller men samtidigt måste vi gemensamt driva hela verksamheten i samma riktning. Det gäller att hitta de rätta samarbetsformerna samtidigt som vi balanserar våra olika roller. En avgörande faktor för att lyckas i materielprojekten är just samarbete mellan huvudaktörerna. När vi har mogna samarbeten så upplever inte jag att vi är särskilt olika, det finns i stället betydligt fler likheter mellan oss. Försvarsmakten, FMV och Saab Kockums står inför en stor gemensam utmaning som handlar om kompetensförsörjning. Hur skall denna utmaning hanteras? Vi på Saab Kockums, liksom FMV och Försvarsmakten, rekryterar så mycket vi bara orkar och förmår. Men vid sidan av det så utbildar vi också våra medarbetare. Vi pratar ofta om en ökad numerär medan jag tycker att vi borde sätta kompetensen i centrum. Att anställa fler innebär inte per automatik att vi direkt får den kompetens som vi verkligen behöver. Men ännu viktigare är att hämta den kompetens som i många fall Vi har skilda roller men samtidigt måste vi gemensamt driva hela verksamheten i samma riktning” Säger Victor Lundqvist HMS Uppland på väg till ship lift. Underhåll av HMS Härnösand i Kockums varvshall i Karlskrona. >>>

TIFF nr 1 / 2022 8 redan finns inom organisationerna och få in den i projektgrupperna för att täppa igen de kompetenshål som finns. Där är det fundamentalt med det samarbete mellan huvudaktörerna som jag redan tidigare har pratat om. Ju mer vi hjälps åt mellan de kompetensbärande aktörerna desto mer kommer vi att lyfta varandra och öka både den enskilda och vår gemensamma totala förmåga. Jag vädjar till att vi ska fortsätta att arbeta fint tillsammans samtidigt som alla aktörerna förenklar sina arbetssätt och ser över sina egna bon efter de kompetenser som i många fall redan finns och lyfter fram dessa så att de kan bidra där det verkligen behövs. För att klara att upprätthålla kompetensen är också kontinuitet i verksamheten helt avgörande. Det går inte att ha en ”på- och av-knapp” i den här typen av komplicerad verksamhet. Det är inte konstigare än att den operativa förmågan förloras om man slutar öva och genomföra insatser. Delar av behovet av kontinuitet täcker vi upp med exportaffärer, men den nationella förmågan att utveckla, designa och bygga yt- och ubåtssystem kräver att vi har ett löpande flöde i både utveckling och byggnation. Förståelsen för detta måste finnas kompetensen som krävs i hela kedjan i materielanskaffningen är den stora utmaningen. Utöver operatörer krävs omfattande teknisk kompetens redan i arbetet med operativa koncept (CONOPS) och hela vägen till driftsatta operativa marina system. Vi på god väg, inte minst genom våra samarbeten som såklart är gynnsamma för alla aktörer. Exempelvis lyfter Försvarsmaktens och FMV:s deltagande industrins förmåga för förståelsen kring hur systemen ska nyttjas. Industrin kan öka kompetensen inom den tekniska tjänsten på myndighetssidan genom att teknikerna får en djupare förståelse genom att delta i utvecklingsarbetet av systemen. Genom att också sätta kompetensen i centrum med stor transparens och minska fokus på organisationstillhörigheter kommer vi att bli starka snabbare. Det gäller att tidigt föra in kompetensen där den behövs bäst och att riva så många hinder som möjligt mellan aktörerna. De kommersiella delarna och rollerna i detta får vi finna rationella former för under tiden vi samarbetar. n TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Kontinuitet i både utveckling och byggnation krävs för att upprätthålla den nationella förmågan att effektivt kunna bygga marina produkter. i hela verksamheten ända upp till den beslutsfattande politiska nivån. Vad är det viktigaste att göra för att skapa bra förutsättningar i framtiden? I det återtag som vi befinner oss i behöver alla kompetensbärande aktörer nu ta ett stort ansvar. Saab Kockums har moderniserats och gått från att vara ett underhållsvarv till ett toppmodernt nybyggnationsvarv. Att investera i maskiner och byggnader är dock det enkla. Att bygga upp och återta den tekniska Snötäckt HMS Visby dockar in på Muskö.

09 Utbildningsmiljö Lift 9 TIFF nr 1 / 2022 Försvarsmakten utvecklas – och även logistiken! En ny utbildningsmiljö är framtagen för att ersätta de befintliga utbildningsmiljöer som finns i Boden och Skövde. Numera nås den nya utbildningsmiljön där eleverna finns, via FMAP/SFAP-datorer i en ordinarie datasal, på respektive förband. Utbildningsmiljön består av 50 databaser för Lift-L och 32 databaser för Lift Grafisk, vilket möjliggör utbildning på flera orter samtidigt. Tillgängligheten har alltså ökat avsevärt och så även besparingar då det är lärarna i stället för eleverna som reser till förbandet. Ytterligare en fördel är att förbandens ordinarie verksamhet påverkas mindre eftersom bortovaron minskar då eleverna slipper resa. I samband med driftsättningen startade TVK Log mötesserien Integrerat projektteam (IPT) Central Utbildningsdatabas, där MHS K/ManE, FMV VerkO Log, FMTIS/SFE samarbetar för att gemensamt vidareutveckla miljön och lyfta problem som visat sig under tester. Det har även tagits fram en interaktiv utbildning som är en introduktion till systemet Lift. Den beskriver hur Lift används inom olika arenor, för både teknisk tjänst och förnödenhetsförsörjning. FMV VerkO Log har redan genomfört utbildningar i den Grafiska miljön, och med den nya utbildnings- miljön höjs målsättningen för kompetensförsörjning från första kvartalet 2022. I planen ligger även att utbildningsmiljöer skapas för Lift-C och Lift-G enligt samma koncept. Utbildningarna kvalitetssäkras av TVK Log i samarbete med FMV VerkO Log samt MHS K/ManE i samtliga Lift-applikationer. Frågor om utbildningarna kan mailas till lift.fmv@fmv.se Inom ramen för säkerhetshöjande åtgärder i Lift och genom krav för fortsatt vidmakthållande, har ett stort steg tagits inom området kompetensförsörjning. Text: Lars-Olof Nilsson, TVK Log Förkortningar Lift L ednings- och Informationssystem för Förnödenhetsförsörjning och Teknisk tjänst FMAP Försvarsmakten arbetsplatsutrustning SFAP FMV arbetsplatsutrustning TVK Log Teknik- och vidmakthållandekontor MHS K/ManE Militärhögskolan Karlberg/Managementenheten FMV VerkO Log Verksamhetsområde Logistik FMTIS/SFE Systemförvaltningsenheten på FMTIS

TIFF nr 1 / 2022 10 En avslutningsceremoni för de som studerat till specialistofficer på FMTS genomfördes innan jul på flottiljområdet i Halmstad. – Jag gillade ceremonin. Den var mer en avslutning än en examen så det var passande, tyckte Viktor Ahlin som studerat till vapentekniker SOU Sjö. Kadetterna fick ta emot diplom och pris till bäste studerande och bäste kamrat delades ut. Thomas Kihlström, Försvarsmaktens logistikförvaltare, höll ett tal till kadetterna där han tyckte att de alla skulle känna stolthet över vad de åstadkommit och samtidigt fortsätta att vara nyfikna. FMTS förbandsförvaltare Stefan Norgren höll också ett tal där han bland annat pratade om vikten av ceremonier, med anledning av att de nu kommer att vara med på två. Dels denna avslutningsceremoni, dels en examen på olika ställen i landet beroende på vilket förband de tillhör. Viktor Ahlin var strålande glad och stolt efter avslutningsceremonin, men också tacksam för tiden och utbildningen på FMTS. – Jag kan inte nog berömma FMTS. Det här är en riktigt härlig skola att studera vid. Relationen vi elever haft mellan oss och med lärarna har varit fantastisk. Det ger Avslutningsceremoni och examen för SOU Innan jul genomfördes en avslutningsceremoni för de kadetter som läst specialistofficersutbildningen med teknisk inriktning på FMTS. Ett 80-tal SOU-kadetter tog emot diplom och visdomsord från Försvarsmaktens logistikförvaltareThomas Kihlström och FMTS förbandsförvaltare Stefan Nordgren. Text och foto: Christian Lövgren, FMTS Avslutningsceremoni för SOU-kadetter på flottiljområdet i Halmstad. 10 SOU Examen

TIFF nr 1 / 2022 11 andra synsätt och en bredare förståelse när det finns elever från alla försvarsgrenarna här. Lärarna är mycket kompetenta och jag känner att de gjort sitt yttersta för att vi ska lyckas. Samtidigt har jag aldrig haft så kul som jag haft här! Viktor Ahlin blev dessutom utsedd till bäste kamrat på SOU Sjö. – Väldigt hedrande. Jag tycker att det kul med människor och vi har klickat som grupp och varit ett riktigt kollektiv, även på fritiden. Jag funderade lite på vem utmärkelsen skulle kunna gå till innan, men eftersom vi varit ett sådant kollektiv kände jag att det faktiskt kunde blivit vem som helst i klassen. Examen Examen för SOU tillhörande stridskraft logistik genomfördes vid ett annat tillfälle på Konvaljmässen, samma vecka. Fyra kadetter från FMTS och två från FömedC, blev då utnämnda till sergeanter av FMTS förbandschef, Annelie Vesterholm. Med på ceremonin fanns även Försvarsmaktens logistikförvaltare Thomas Kihlström, FMTS förbandförvaltare Stefan Nordgren, FömedC:s förbandsförvaltare Patrik Rydell, bataljonschef Caroline Norenborg och bataljonsförvaltare Peter Lilja. – Det är skönt att ta examen, men samtidigt är det tråkigt, förklarade Jonathan Thulin från FMTS som gått SOU Mark elektro. Tråkigt för att vi måste lämna den gemenskapen vi haft. – På det stora hela har det varit en väldigt bra utbildning, tyckte Oliver Engström, FMTS, som gått SOU Mark mekanik. Emellanåt har det dock varit ett pressat schema och förkunskaperna har varit olika, vilket ibland gjort det svårt att hitta en nivå som passar alla, men som sagt, på det hela har det varit en bra utbildning. Nu väntar introduktion av olika slag för de nya sergeanterna, fler kurser och utbildningar för att specialisera sig och för några, instruktörsbefattningar på mekanikerskolor. – Framtiden ser ljus ut och känns trygg. Även om mycket kan hända på bataljonen de närmsta åren har jag ett stort förtroende för mina närmsta chefer, berättade Oliver Engström. Avslutningsordet kommer från förbandsförvaltare Stefan Nordgren: – Välkomna till världens bästa yrke! n Nyutexaminerade Viktor Ahlin. FMTS förbandschef Annelie Vesterholm, förbandsförvaltare Stefan Nordgren, de nya sergeanterna Oliver Engström, Lisa Myrberg Svensson, Jonathan Thulin och William Saarela samt bataljonsförvaltare Peter Lilja och bataljonschef Caroline Norenborg.

TIFF nr 1 / 2022 12 Bakgrund till fältförsöket. För fältförsöket anskaffades två stycken bränslecellssystem, ett större och ett något mindre. Syftet med att köpa in två storlekar av bränslecellssystem var för att kunna utvärdera vilken påverkan storleken hade på bränslecellerna. Där det större systemet är tänkt att kunna ersätta ett mindre elverk, medan det mindre systemet var portabelt och kunde bäras av en person. Bränslecellsteknik Bränslecellen fungerar i princip på samma sätt som ett vanligt batteri, men med skillnaden att ingen lagring av energin sker i bränslecellen utan den energi som genereras i bränslecellen, måste antingen förbrukas direkt eller lagras i ett externt batteri. Energin i en bränslecell skapas genom en kemisk reaktion (oxidation) som sker mellan de två elektroderna (en anod och en katod), som är separerade av ett membran (elektrolyt). Drivmedlet till bränslecellerna som användes under fältförsöket var metanol vilket blandas upp med vatten, för att sedan kunna spjälkas till koldioxid och vätgas. Vätgasen passerar anoden och oxiderar vilket medför att de positiva vätgasjonerna kan passera genom membranet till katoden. Medan elektronerna (e-) tvingas runt membranet (elektrolyten) genom en ledare, vilket innebär att det bildas elektrisk ström vid dess väg till katoden. En bränslecell ger 0,8 volt vilket innebär att man oftast seriekopplar i en så kallad stack till en önskad spänningsnivå, exempelvis 30 celler i serie ger då 24 V (30 x 0,8V = 24V). Drivmedelsförbrukningen på direktmetanolbränsleceller är 0,9 liter metanol per 1 kWh, detta oavsett storlek (uteffekt) på bränslecellen. Fältförsök bränslecell För fältförsöket anskaffades två stycken bränslecellssystem från det tyska företaget SFC Energy AG. Den större bränslecellen var av modellen EFOY Pro 12000 Duo, benämnd ZCase i konfigurationen med växelriktare och buffertbatteri, med följande specifikationer: Metanolbränslecellens grundläggande funktion. Koldioxid (CO2) Metanol (CO3OH) Vatten (H2O) Luft (O2) Vatten (3H2O) Membran (elektrolyt) Illustration: Försvarsmakten Fältförsök med bränslecellsteknik som kraftkälla Under 2021 genomfördes studien ”fältförsök ny logistikteknik” inom området Försvarsmaktens studie- och konceptutvecklingsplan (FM SoK). Själva fältförsöket bestod i ett prov och försök med metanoldrivna bränsleceller (DMFC – direct methanol fuel cell). Varför föll valet på just bränsleceller som ny logistikteknik? En av faktorerna är att samhället och därmed Försvarsmakten utvecklas mot fossilfria drivkällor. Men även den enskilde soldaten tillförs mer och mer elektrifierad utrustning och där energin i bärs med i form av olika typer av batterier som måste laddas med jämna mellanrum. Text: Rickard Antonsson, örlogskapten, FMTS L x B x H: 640 x 441 x 310 mm Vikt: 32 kg Uteffekt: 500 W Uteffekt efter 3000h: 400 W Uteffekt efter 4500h: 350 W Nominell spänning: 24 VDC / 48 VDC Laddström: 20,83 A / 10,42 A Ljudnivå 1 m / 7 m: 62 dB (A) / 45 dB (A) Drifttemperaturer: -20 °C -- +50 °C Starttemperaturer: +3 °C -- +50 °C Rekommenderad höjd: upp till 4000 m 12 Bränslecellsteknik som kraftkälla

TIFF nr 1 / 2022 13 Den mindre bränslecellen var av modellen EFOY Pro 2400, benämnd XCase i konfigurationen av två väskor en med bränslecellen och en väska med metanoldunk och buffertbatteri, med följande specifikationer: Schematisk funktionsbeskrivning av ovanstående bränsleceller Bilden ovan visar hur den rena metanolen pumpas från metanolbehållaren till en förtank för att därifrån doseras in i en mellanlagringstank där metanolen blandas ut med vatten från den kemiska processen i bränslecellsstacken. Från mellanlagringstank pumpas sedan vatten- metanolblandningen in till själva bränslecellerna (stackar av bränsleceller). I den kemiska processen i bränslecellen bildas elektrisk ström samt restprodukter i form av vatten och koldioxid. Vattnet som kommer från bränslecellerna kyls först ned i värmeväxlaren till ca 60°C innan det leds tillbaka till mellanlagringstanken, varifrån överflödigt vatten samt koldioxiden leds ut via en utloppsslang. Resultat från fältförsöken En av anledningarna till att studien köpte in två DMFC-bränsleceller var att jämföra dessa. Fältförsöken kunde konstatera att den stora skillnaden mellan de två bränslecellssystemen var ljudnivån samt värmeutvecklingen. Där den mindre modellen (EFOY Pro 2400) var tystare och svalare än den större modellen (EFOY Pro 12000), dock ska det tilläggas att ingen av modellerna var specifikt anpassade för militärt bruk. Fördelar med bränslecellstekniken Fältförsöken identifierade många fördelar med bränslecellstekniken i förhållande till traditionella bensin-/ dieselelverk. Där det ur ett teknisk tjänst-perspektiv är den underhållsfria konstruktionen som är utmärkande, dvs de modeller som ingick i fältförsöket kräver inget förebyggande underhåll, utan endast påfyllning av metanol. De fördelar förutom underhållet som studien identifierade var följande: • Ljudnivån som på 7 m avstånd uppgick till ca 40 – 50 dB, som jämförelse ligger ljudnivån vid ett normalt samtal på ca 60 dB • Låg värmesignatur (ca 60°C), bilden till höger visar infrarödbilder på EFOY Pro 12000, vid fältförsöken i en stab placerad i ett sjukvårdstält 4 L x B x H: 433 x 188 x 278 mm Vikt: 9 kg Uteffekt: 110 W Uteffekt efter 4500h: 80 W Nominell spänning: 12 VDC /24 VDC Laddström: 9,17 A /4,58 A Ljudnivå 1 m / 7 m: 42 dB (A) /25 dB (A) Drifttemperaturer: -20 °C -- +50 °C Starttemperaturer: +3 °C -- +50 °C Rekommenderad höjd: upp till 1500 m EFOYU Pro 2400. AG. EFOYU Pro 12000. Foto: SFC Energy AG Foto: SFC Energy AG Foto: SFC Energy AG Foto: SFC Energy AG XCase. Bränslecells stackar. Schematisk funktionsbeskrivning. Illustration: SFC Energy AG >>>

TIFF nr 1 / 2022 14 Nackdelar med bränslecellstekniken Nackdelar som identifierades under försöket med direktmetanol-bränslecellerna var enligt nedan: • Alstrar lite energi i förhållandet till sin storlek (ett bensinelverk i samma storlek som ZCase ger ca 8 gånger mer energi) • Dyr i inköp, i förhållande till bensin-/dieselelkraftverk • Innebär ytterligare ett drivmedel, med tillhörande lagerhållning och logistik • Dagens bränsleceller har en degraderingsfaktor vilken innebär att uteffekt minskar succesivt, där man vid 3-4000 h drift förlorat cirka 20% i uteffekt I sammanhanget ska det påpekas att ovanstående nackdelar inte stämmer överens med andra typer av bränsleceller som exempelvis vätgasdrivna bränsleceller. Slutsatser Bränsleceller av direktmetanoltyp skulle kunna användas som kraftkälla till en stabsplats, dock räcker inte de 500 W hos ZCasen för uppvärmning av ett stabstält. Stabens datorer, skrivare, sambandsutrustning inklusive belysning, kaffebryggare osv behöver dock kunna drivas direkt med likspänning 24/48 VDC, i syfte att minska effektförbrukningen. Då bränslecellerna alstrar likspänning, vilket innebär att det blir stora effektförluster vid omvandlingen mellan likspänning till växelspänning och i de flesta fall tillbaka till likspänning som exempelvis till en dator. Foto: Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Tältet med bränslecellen på ett avstånd av cirka 50 m, på båda sidor om tältet kan man skönja personbilar (med stoppade motorer). En person håller upp tältduken, avstånd ca. 10 m, innanför skymtar man bränslecellen. EFOY Pro 2400 varnar för låg temperatur, efter den har varit nedfryst till -18°C. Ruggad EFOY 12000. En fördel med en likspänningsanläggning är dessutom att elsäkerheten blir enklare att hantera då risken för personskador minskar vid likspänning under 120 VDC. Andra områden där direktmetanol-bränslecellerna skulle kunna göra nytta är som batteri-backup/ laddning av fordonsbatterier när fordon ska stå stilla under en längre tid men man samtidigt måste ha ledningsförmåga från fordonet. Bränslecellernas främsta fördelar Sammanfattningsvis så är de främsta fördelarna med bränslecellerna den låga ljudnivån och den låga värmestrålningen samt möjligheten till ett balanserat effektuttag. Ytterligare fördelar är bränslecellernas energiinnehåll i förhållande till vikten, men även möjligheten till att man snabbt kan ”ladda” (fylla på med mer metanol) bränslecellen i jämförelse med den tid det tar att ladda ett batteri. n Foto: SFC Energy AG EFOY Pro 12000 Duo (ZCase) uppställd på växelriktaren med batteripaketet i sjukvårdstält 4. • Inga giftiga avgaser (kan placeras i utrymme med personal) • Bränslecellen kan nyttjas som en extra värmekälla i ett stabstält, då den inte avger några skadliga avgaser • Arbetar energieffektivt med stöd av buffertbatteri • Drivmedlet (metanol) kan tillverkas inhemskt och har lång hållbarhet • Metanolen kan tillverkas fossilfritt • Bränslecellen passar som ersättare till batteri för soldater, RPAS (Remotely Piloted Aircraft Systems), laddningsaggregat i fordon m m • Hög energitäthet J/kg (lägre vikt än dagens batteri i förhållande till energiinnehåll) • Lätt att ladda/tanka jämfört med laddning av batterier

15 Länktips Länkar! Här kan man läsa om förslag på internetlänkar och aktuella publikationer. Är det något som ni vill tipsa om så skicka in förslag till tiff.info@fmv.se. Teknisk tjänst i fokus – för framtiden Tycker ni länkarna är på tok för långa att skriva av, kan du gå in påTIFF:s hemsida (http://tiff.mil.se) och klicka på länkarna i den webbpublicerade tidningen. Har du smartphone eller surfplatta kan du scanna QR-koden ovan för att komma tillTIFF:s hemsida. Anskaffa bataljonsartilleri 17-20 GRKPBV 90 Försvarsmakten GRKPBV 90 FMV Stridsfordon 90 Pansarträff Armémuseum Gissa bilden HMS Falken GRKPBV 90 Försvarsmakten HMS Falken TIFF:s hemsida Armémuseum TIFF nr 1 / 2022 15

TIFF nr 1 / 2022 16 Vi möter upp Emilie vid en pir på Berga och tar snabbt ett par porträttbilder mot en regntung himmel innan vi söker skydd från det duggande regnet inne på kommandobryggan på röjdykfartyget HMS Spårö, på vilket Emilie är stationerad. Vi förser oss med varsin kopp kaffe innan Emilie börjar berätta om sin bakgrund och hur hon hamnat där hon är idag. Tack vare en vän som gjort värnplikt fick Emilie upp ögonen för Försvarsmaktens verksamhet och ansökte därför om mönstring. Efter fullgjord värnplikt tog hon anställning som sjöman; en roll i vilken hon arbetade under några år och tidigt kände att ”det här vill jag arbeta med i resten av livet”. Via speciallistofficersutbildningen i Karlskrona läste hon därför vidare till sonarofficer. Under sin utbildning fick hon bland annat studera undervattensstrid, undervattenstopografi, signaturanalys, hydroakustik och bekanta sig med de system som hon sedan skulle komma att arbeta med i hennes nuvarande roll som sonarofficer. Idag är alltså röjdykfartyget HMS Spårö hennes arbetsplats och fartyget och dess besättning har som främsta uppgift att leta efter, klassificera, identifiera samt oskadliggöra minor. Sökningen och klassificeringen av minorna görs huvudsakligen med hjälp av den släpsonar som Emilie ansvarar för, medan identifieringen och dokumenteringen av den funna minan görs via ROV, Remotely Operated Vehicle. ROV är en fjärrstyrd undervattensfarkost med vilken man kan närma sig det misstänkta objektet. Via den har man möjlighet att dokumentera objektet; dokumentation som bland annat TIFF besöker sonarofficer Emilie Lindgren I år firar marinen 500 års-jubileum. TIFFs webbredaktör och vikarierande webbredaktör åkte till Berga Örlogsbas för att träffa en av de som idag arbetar inom marinen, för att höra hur en dag i hennes arbetsliv ser ut, vad som lockar med ett liv till sjöss och för att få veta mer om hur det är att ha havet som arbetsplats. Emilie Lindgren är sonarofficeren som tidigt i karriären förstod att hon hamnat på helt rätt plats. Text och foto: Elin Månsson, Saab AB Sonarofficer Emilie Lindgren. 16 TIFF besöker sonarofficer Emilie Lindgren

TIFF nr 1 / 2022 17 kan nyttjas som bevismaterial. Även röjdykarna ombord verkar som en identifieringsresurs genom att de manuellt identifierar och dokumenterar det misstänkta objektet. Efter erforderlig dokumentering kan minan sedermera röjas, genom att med hjälp av ROV:en placera en mindre sprängladdning vid minan för att på så sätt kunna oskadliggöra denna på ett kontrollerat sätt. Även om huvudsakligt fokus ligger på minröjning har HMS Spårö och dess besättning i viss mån också möjlighet att utföra andra uppgifter, så som att bistå Polisen eller Sjöfartsverket med hjälp, exempelvis gällande att kontrollera skrovskador vid en fartygsolycka etc. Besättningen består av olika kompetenser såsom dykare, tekniker och operatörer av olika slag. En styrka på totalt 18 personer, där majoriteten är officerare. Samtliga har dessutom en tillika-tjänst, vilket i Emilies fall är rökdykare och rökdykarledare – en roll som hon axlar i händelse av brand ombord. Hur ser en vanlig arbetsdag ut - finns det ens några ”vanliga” dagar? Emilie berättar att det beror helt på uppgiften för dagen. Stillaliggande veckor är det ofta materielunderhåll på schemat, där man tar hand om båten, beställer förnödenheter så att all den utrustning och materiel som man kan komma att behöva finns ombord. Allt ifrån mat till toalettpapper. Besättningen ombord har till uppgift att sköta A-underhållet baserat på vecko-, månads-, kvartals-, halvårs- och årsunderhåll, vilka samtliga styrs av TO (Tekniska Ordrar). När fartyget går in för årskontroll samplaneras detta med det B-underhåll som besättningen inte har möjlighet eller befogenhet att göra, exempelvis på den liv- och säkerhetsmateriel som man inte kan vara utan när man befinner sig till sjöss. Och tiden ute till sjöss kan variera. Allt ifrån dagar till veckor – helt beroende uppdragets karaktär och vilken uppgift man ämnar lösa. Emilie berättar därefter om sin roll och sina uppgifter ombord vid en minröjningsoperation. I vissa fall får besättningen underrättelse inför uppdraget, gällande exempelvis vilken mintyp som skall eftersökas. Då har man ett försprång eftersom uppgifter kring minans form, storlek etc redan finns. Därefter tittar Emilie på hur botten ser ut, exempelvis på sammansättning och djupvariationer. Hon berättar att utifrån släpsonaEmilie Lindgren ombord på HMS Spårö. >>> ROV Hämtat från: https://www.forsvarsmakten.se/sv/ordlista/#/word/rov Förkortningen står för Remote Operated Vehicle och är en fjärrstyrd undervattensfarkost som styrs från minröjningsenheten. ROV används för att identifiera och oskadliggöra minor under vattenytan. Läs och se mer om Double Eagle MKII, vilket är en av de ROV-modeller som används inom Försvarsmakten:

TIFF nr 1 / 2022 18 rens förutsättningar, är det önskvärt att ha en så slät botten som möjligt och att det är av största vikt att veta hur djupvariationerna ser ut för att minimera risken att köra sonaren i botten. Har man däremot en skrovfast sonar är det helt andra förutsättningar att arbeta utifrån. Beroende på hur botten ser ut gör Emilie sedan beräkningar kring vilken riktning som är mest fördelaktig och som kommer att ge bäst upptäcktssannolikhet. Med dessa parametrar i åtanke, räknar hon sedan ut vilket antal stråk – alltså vilket antal sträckor fram och tillbaka – som kommer att krävas för att få bäst täckning på botten och hur mycket man då procentuellt har möjlighet att upptäcka. Ett arbete som blir underlättat av erfarenhet, eftersom man med den bland annat kan bedöma huruvida en viss bottentyp kan komma att behöva fler eller färre antal stråk. Men det är inte enbart bottentypen som spelar in, vattnet i sig har också betydelse. När så kallad isoveli råder under vintern är det nästan inga skiktningar i vattnet. Isoveli innebär att det är jämnkallt och jämnsalt hela vägen från ytan till botten, vilket oftast innebär bra sikt även för dykarna; för även deras förutsättningar måste tas med i beräkningarna. Kommer de se någonting, kommer man kunna se någonting med ROV:en, är det strömt och hur djupt är det? Emilie säger att man inte på något vis behöver vara ett matematiskt geni för att lyckas i rollen som sonarofficer, men visst hjälper det till att ha en fallenhet för matematik. Men hon trycker framförallt på vikten av erfarenhet – en erfarenhet som hon bygger vidare på för varje genomfört uppdrag. All tid hon har sonaren i vattnet, bygger hon på sin mentala bildbank med de data hon får och analyserar. Och det är inte bara erfarenhet kring bottentyper och vattenförhållanden som är viktiga att bygga upp. Även bilden av hur normalläget i Östersjön ser ut är viktig, för att snabbt kunna se om det sker någon förändring och därmed agera på denna. Således kan man säga att alla de uppdrag som besättningen genomför är skarpa uppdrag. ”Så fort vi kastar loss är det ju en skarp uppgift” säger Emilie. Att det är skarp verksamhet råder det inga tvivel om när Emilie berättar om att man i våras var iväg och hjälpte baltiska länderna att röja minor och att man så sent som i höstas röjde en mina vid Öja i Stockholms skärgård. Beslutet kring huruvida en mina skall röjas eller ej tas av högre chef eftersom man ombord på fartyget inte alltid har hela bilden som krävs för att fatta ett sådant beslut. En faktor att ta hänsyn till kan exempelvis vara den omkringliggande infrastrukturen, så som gasledningar, kajer etc. Eller som i fallet med minan vid Öja, då minan låg relativt nära ett vrak. En avdömning gjordes gällande risken med att minan skulle ligga orörd kvar, kontra faran med att skada vraket vid en röjning av minan. Modifiering av HMS Spårö Planen är att HMS Spårö skall gå in på varv i en relativt nära framtid, för att genomgå en större modifiering under ungefär 1,5 års tid. En såpass omfattande modifiering ställer stora krav på både logistik och administration, men även på att hela underhållsprocessen ses över. Nya system och komponenter kräver bland annat att tillgångsredovisningssystem och fysiska lager uppdateras med de nya erforderliga reservdelar som anskaffas. I anskaffningsprocessen efterlyser Emilie ett tätare samarbete mellan Försvarsmakten, FMV och industrin. Detta för att nyttja den erfarenhet och de lärdomar som besättningen har kring den redan befintliga materielen och på så sätt säkerställa att rätt materiel anskaffas. Till exempel genom en form av referensgrupp som tillsammans analyserar både vad som behöver utvecklas och förnyas, men också vad som i dagsläget fungerar bra och således inte behöver läggas samma vikt vid i modifierings- och anskaffningsprocessen. För att exemplifiera när en sådan referensgrupp kunnat göra stor skillnad, berättar Emilie om när en ett kabelhjul anskaffades utan närmare samverkan med besättningen. När det levererades kunde besättningen snabbt konstatera att de låga och vassa kanterna löpte stor risk att skada eller till och med kapa av kabeln vid sneddrag. Det visade sig att de skulle få rätt. För trots att noggranna mätningar och beräkningar gjorts, så uppkom sneddrag vid en av de första sjösättningarna och kabeln skadades allvarligt. Detta resulterade i ytterligare en modifiering av hjulet efter besättningens synpunkter. Även låsmekanismen för kabeln i hjulet fick ändras då den var för svårhanterlig i det första utförandet. Jag har ingen båtbakgrund sedan innan, utan det var egentligen av en slump som jag hamnade i flottan, men jag har inte ångrat det en enda dag!” Säger Emilie Lindgren

TIFF nr 1 / 2022 19 Emilie påpekar att om kontakt hade tagits med den personal som arbetat med det sedan tidigare befintliga kabelhjulet, hade man kunnat dra lärdomar av vad som fungerade och vad som eventuellt kunde förbättras. På så vis hade man sparat både tid och pengar. För trots att en produkt utvecklas enligt given specifikation och är i övrigt bra och ändamålsenlig, kan den bli så gott som oanvändbar i sammanhanget, om man vid kravställandet utelämnat avgörande ingångsvärden. Till exempel placering ombord eller andra, för sammanhanget, relevanta parametrar. I övrigt hoppas Emilie på att den aktuella modifieringen skall leda till mer användarvänliga system, framförallt med avseende på grafik, men även gällande noggrannhet och precision. Även att få till system och konfiguration som är mer ”multipurpose”, dvs att flera uppgifter skall kunna lösas ifrån alla positioner, sett till behov och tekniska förutsättningar, samt att systemen kan synkroniseras och kommunicera med varandra i större utsträckning än idag. Yrkets för- och nackdelar Att ingen dag är den andra lik, är något som Emilie framhåller som en av de absolut största fördelarna i sitt arbete, tillsammans med det faktum att man har stora möjligheter att utvecklas inom flera områden samtidigt. Att dessutom få göra det tillsammans med sina kollegor, vilka blir som en andra familj, är ytterligare en stor fördel i hennes tjänst. Samtidigt gör de många dagarna ute till sjöss att man är borta mycket från vänner och familj, men kompensationsledighet och möjligheter att kommunicera med omvärlden även under perioderna till sjöss, gör att fördelarna med råge väger upp för nackdelarna. Emilie tillägger, med ett leende på läpparna, att för de som lider av sjösjuka är det troligtvis den största nackdelen med tjänsten, men lyckligtvis för Emilie har hon sluppit den åkomman. Vägen till att bli sonarofficer Så hur går man då tillväga för att hamna där Emilie är idag och vilka egenskaper kan komma väl till pass? Efter fullgjord värnplikt rekommenderar både Emilie och Melina att man tar anställning som sjöman, innan man söker vidare till specialistofficersutbildningen. På så vis finns möjlighet att känna på livet ombord, innan man investerar värdefull tid och engagemang i en lång utbildning. Det finns dock möjlighet att redan efter genomförd värnplikt att söka sig både till officers- eller specialistofficersutbildningen och man kan dessutom studera till sonarofficer utan att ha gjort värnplikt inom marinen. En egenskap som Emilie lyfter fram som viktig inom rollen som sonarofficer är tålamod. Man ska ha tålamod att titta på en skärm oavbrutet under flera timmar och förmå vara ständigt observant och intresserad. Trots att det i många fall kan bli monotont måste fokus behållas, eftersom man inom enbart några sekunder av förlorat fokus kan gå miste om stora mängder väsentlig information. All data spelas dock in, så möjlighet finns att i efterhand gå tillbaka och kontrollera denna. Det inspelade materialet används även för att analysera arbetet i efterhand och därmed ytterligare bygga erfarenhet. Andra egenskaper som Emilie framhåller är intresse, ett logiskt tänkande och en dos fantasi. Man måste kunna föreställa sig vad som visas på skärmen, baserat framförallt på dess form och storlek. Då gäller det att våga lita på sin magkänsla. Emilie själv beskriver sig som en praktiker, men ser ändå att ett bra team skapas av både praktiker och teoretiker. Det viktigaste är att fördela arbetet rätt, så att rätt kompetens och egenskap nyttjas till fullo – för allas trevnad, men inte minst för allas säkerhet. Efter en trevlig pratstund på bryggan tar Emilie med oss på en rundvandring ombord. Det är inte en upplevelse att rekommendera för den med klaustrofobiska tendenser. Men trots den relativt begränsade ytan ombord har man fått plats med all tänkbar utrustning, både för tjänst men även, i viss mån, för rekreation och träning. Mycket av materielen som vanligtvis finns ombord är vid tillfället för besöket inlämnat för underhåll, men det är ändå uppenbart att varje kvadratcentimeter är nyttjad till max. När vi avslutat rundturen och det börjar det bli dags att lämna Berga bakom oss, har regnmolnen skingrats och det är inte på något vis svårt att förstå tjusningen i att möta våren i Stockholms skärgård ombord på HMS Spårö. n SONAR Hämtat från: https://www.forsvarsmakten.se/sv/ordlista/#/word/sonar Sonar är ett tekniskt system som navigerar och kartlägger undervattensmiljöer med hjälp av ljud. Exempel på när man använder sonar: vid ubåtsjakt, för att lokalisera fiskstim och för att framställa sjökort. Det finns två sorters sonarsystem: ett aktivt och ett passivt. Ett aktivt system använder sändare och en mottagare med bildskärm. Sändaren sänder elektriska signaler som omvandlas till ljud. Mottagaren analyserar ljudet och skapar en bild av undervattensmiljön, som syns på bildskärmen. Ett passivt system använder hydrofoner, som är en apparat för att avlyssna mål som skapar ljud. Sådana mål är till exempel propellrar eller motorbuller. Då kan man bestämma den relativa positionen för varifrån ljudet kommer. Genom att göra flera avläsningar, kan man också bestämma föremålets hastighet och riktning.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=