TIFF nr 1 / 2022 21 en ny samarbetspartner. En tänkbar partner var Finland, eftersom de redan hade AMOS-tornet på sin hjulgående version. Sverige och Finland skulle således kunna ha samma arteriellsystem och granatkastarsystem. Finland valde dock att istället gå vidare med ett annat artillerisystem och Sverige lyckades därmed inte finna någon samarbetspartner. Beslut togs om att återuppta FMGprojektet under september 2016. En redan tight tidsplan blev därmed än mer pressad, sedan man förlorat nio månader. Därav var det högsta prioritet att få alla underlag, utredningar och dokument på plats för att kunna komma till beställning. Detta lyckades man med och kontraktet signerades i slutet av december 2016. Kontraktet innebar att HB (företrätt av Hägglunds) skulle leverera 40 stycken vagnar inklusive tillhörande reservdelar för det första utbildningsåret. En övergripande kravställning med ett antal grundkrav fanns specificerade, men i övrigt fanns relativt stort spelutrymme för Hägglunds att finna olika lösningar. Utifrån kravställningen gjordes en baskonfiguration kring hur materiel och utrustning skulle placeras. Utvecklingen av själva vapnet tog sin grund i en tidigare skjutrigg, för att snabbt få bekräftelse på huruvida de teoretiska beräkningarna stämde överens med faktiska provresultat. PDR – Preliminary Design Review – genomfördes redan efter sex månader, mycket tack vare att Hägglunds kunnat genomföra visst förarbete tidigare. Hägglunds arbetade hårt med att analysera hur chassit påverkades, exempelvis av det vridmoment som uppstår av att de två monterade eldrören inte sitter centrerade. Underlaget man presenterade vad bra och man kunde därmed snabbt gå vidare till CDR – Critical Design Review. Lars berättar att det vid tillfället fortsatt fanns ett antal frågetecken att reda ut, men att omständigheterna var speciella och som en av hans chefer uttryckte det: ”I normala fall hade vi varit mycket tveksamma till att genomföra en CDR så snart efter kontrakt, men nu är detta inte normala fall!” Trots att man ville minimera utvecklingsarbetet så långt det var möjligt för att kunna hålla nere tidsåtgång och kostnader, behövde man utveckla ett helt nytt vapen, med nya eldrör och från en ny leverantör. Detta eftersom det gamla systemet skulle behöva öka så pass mycket i vikt för att uppnå stabilitet, att man fann att det var bättre att arbeta fram ett helt nytt vapen än att utveckla det gamla. Däremot ställde man som krav att den svenska befintliga granatkastarammunitionen, med 120 mm kaliber, skulle kunna användas, men det var upp till Hägglunds hur de skulle lösa det; om de ville/kunde använda sig av befintliga eldrör eller utveckla helt nya. Med hjälp av underleverantören KONŠTRUKTA kunde man under 2018 presentera sina lösningar och Lars poängterar att Hägglunds och KONŠTRUKTA gjort ett stort och bra arbete. Trots det mötte man motgång när prov gjordes för att bl a säkerställa att vagnen kan möta kraven kopplat till nedslagsprecision och prestanda. Eftersom man inte uppnådde det önskade resultatet måste ett omfattande utrednings- >>> Spadar är ett exempel på GFE. Trots att beställning skett på M-nr för grävspade har totalt sju olika sorters spad-modeller levererats till projektet. Foto: FMV Foto: FMV Själva chassit kom att även det utgöra en GFE komponent, eftersom det tidigare var levererat till FM och därmed var befintlig materiel.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=