NR 2 • 2022 TIFF träffar: Mattias Bramstång Chef TVK Mark TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN Kemiska produkter i fokus Arbetsmiljö och säkerhetsdatablad En dag med R3plutonen på Malmen
INNEHÅLL 2 TIFF nr 2 / 2022 Årgång 56 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 35. REDAKTÖR Kristina Mårtensson E-post: kristina.martensson@fmv.se Tel: 08-782 59 33 WEBBREDAKTÖR Per Stålhammar Tel: 010-216 85 50 E-post: per.stalhammar@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Per Stålhammar, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 010-216 85 50 E-post: per.stalhammar@saabgroup.com MANUSSTOPP 2022-08-15 för nummer 3/2022. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 3/2022 beräknas utkomma i oktober 2022. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2022. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2022. Omslag Framsidan: Mattias Bramstång på Lv 6 i Halmstad. Foto: Martin Neander Baksidan: Flygvapnets nya klargöringsfordon. Foto: Försvarsmakten F 21 ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 Ledaren 04 Stimulerande utmaning att gå in i den militära logiken Det är både roligt och utmanande att arbeta i en utvecklingsprocess som man ännu inte riktigt vet var den landar, menar Mattias Bramstång, Chef TVK Mark. 07 Kemisk Arbetsmiljö Arbetsmiljö och säkerhetsdatablad. 12 Elsäkerhetsmöte Det tionde elsäkerhetsmötet genomfördes i Halmstad under tre dagar nov/dec 2021. 16 Magnetism Magnetism från Atom till Ubåt. 19 Flygdag 2022 Den 27 augusti 2022 arrangeras Försvarsmaktens flygdag i Uppsala. 20 R3 håller ordning på marken på Malmen R3 står för räddning, röjning och reparation. TIFF hängde med R3-plutonen under en dag på Malmen i Linköping. 24 Nytt klargöringsfordon Nytt klargöringsfordon till Flygvapnet. 26 TIFF möter en läsare TIFF samtalar med Ulf Nordlander. 30 Isminor I denna historiska artikel får vi veta mer om ett unikt vapensystem, Jäämiina (Ismina). 33 Gissa bilden Vårbildens lösning samt en ny bild att fundera på. 34 Nöten Vårnötens lösning och en ny nöt att knäcka. 35 Kontaktpersoner
Ansökan om NATO-medlemskap är inlämnad. Detta innebär i sig ingen kursändring i utvecklingen av den tekniska tjänsten, men det understryker allvaret och behovet av förändring. Vid ett eventuellt medlemskap kommer vi förstås att kunna påräkna stöd, och då tydliggörs kraven ytterligare på interoperabilitet och vår förmåga att kunna ta emot och ge stöd. Således fortsatt framåt mot en Trovärdig och Tillgänglig teknisk tjänst. Resan mot ökad tillgänglighet genom delegerat ansvar, där Materielområdesansvarig chef (MOAC) övergripande ansvarar för den tekniska tillgängligheten, fortgår. Ett tydligt steg i förändringsarbetet är de arenavisa utbildningar som vi nu genomför. Utbildningarna riktar sig samtidigt till MOAC och FMV inom respektive arena, med syftet är att ge MOAC och FMV förutsättningar att agera utifrån tänkt ansvarsfördelning och förväntningar. Detta genom att förtydliga roller och ansvar, målbild och var vi är på resan. Det har också tagits ett viktigt steg avseende resursförstärkningen av MOAC, där C RPE nu har tagit beslut på personellt tillskott utifrån respektive MOAC inlämnade behov. Jag ser detta som ett första bra steg, men för att vi skall kunna hantera behoven mot en växande Försvarsmakt så kommer det sannolikt att krävas ytterligare resurser på sikt. Även framgent kommer Försvarsmakten att vara helt beroende av FMV, men i takt med att MOAC resurser ökar får vi möjligheter att nyttja våra gemensamma resurser mer effektivt. Detsamma gäller Försvarsmaktens verkstäder och industrins resurser. Samtliga aktörer inom den tekniska tjänsten kommer att behövas för att vi skall kunna möta behoven, och det handlar nu om att hitta vägen framåt tillsammans utifrån given ansvarsfördelning och förutsättningar. När det gäller styrning och ledning så fortsätter arbetet med att forma den nya Försvarsstaben. Som det ser ut nu så kommer logistiken, och därmed den tekniska tjänsten, att gynnas genom att såväl funktionsledning inom logistiken som förbandsledning av de operativa logistikförbanden samlas. Förutsättningarna för att uppnå högre teknisk tillgänglighet på produktionssidan utvecklas också. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta i kommande nummer, men redan nu kan du läsa om en del pågående aktiviteter i TIFF träffar. På tal om innehållet i nu aktuellt nummer så bjuder det i vanlig ordning på en god bredd. I nyss nämnda TIFF träffar möter du Mattias Bramstång som är chef för Teknik- och Vidmakthållandekontor Mark (TVK Mark) med ansvar inom sammanhållet vidmakthållande för markmateriel. Mattias resonerar om den militära logiken. Detta beskriver på ett bra sätt den tekniska tjänstens roll, där den som en naturlig del av logistiken utgör en förutsättning för operativt tillgängliga förband. Att, som Mattias beskriver, gå från nedskärning och omfattande krav på ekonomisk uppföljning till operativ tillgänglighet är precis vad det handlar om. Ökat fokus på teknisk tillgänglighet, med ekonomin som ett av styrmedlen, är grunden. Vår struktur och arbetssätt måste dock utgå från militär logik. Mattias pekar på att förändringsarbete handlar om att ”våga tro på det man vill åstadkomma”, vilket är något som jag gärna skriver under på. Mattias ser, liksom jag, ljust på framtiden, men beskriver samtidigt att en hel del inte är på plats. Vidare ställer Mattias en hel del relevanta frågor som jag hoppas kan leda till såväl diskussioner vid lunchbordet som fler artiklar i TIFF. I TIFF möter en läsare får ni möta Ulf Nordlander som har stor erfarenhet av de neddragningar som genomförts inom logistikområdet. Ulf beskriver ärligt och öppenhjärtligt sina erfarenheter kring sparkrav och inriktningen på outsourcing som präglade tiden. Att vi för bara knappt 20-talet år sedan hade inriktningen att fredsrationalisera förbandens logistik- behov är något vi måste ha med oss när vi nu ska ställa om mot den militära logik som Mattias beskriver i TIFF träffar. För den som vill fördjupa sig kan jag varmt rekommendera Per Granbergs artikel om magnetisk signatur. En artikel som på ett tydligt sätt visar hur den operativa förmågan är starkt beroende av hur vi lyckas hantera materielens signaturer. Likt förra numret, när vi fick förmånen att stifta bekantskap med Emelie Lindgren på HMS Spårö, så får vi denna gång påminna oss om den operativa nyttan genom att följa R3-arbetet på Malmen. Trevlig läsning! Johan Igert PROD RPE LOG Ansvarig utgivare Ledaren Bäste TIFF-läsare! TIFF nr 2 / 2022 3 Foto: Jimmy Adamsson, Försvarsmakten 03 Ledaren
TIFF nr 2 / 2022 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Mattias Bramstång är utbildad husbyggnadsingenjör i grunden. Han har haft flera olika befattningar inom Försvarsmakten. En viktig erfarenhet som Mattias trycker på är att han har arbetat på materielsystemnivå i den tidigare organisationen av TVK Mark. Mattias vet vilka utmaningar som fanns i hans dåvarande befattning. – Nu verkar jag inom Arméstaben och jag räckte upp handen så högt jag kunde för att få komma till TVK Mark, berättar han. Jag brinner för de frågor som finns i organisationen och det är med så mycket vördnad som jag möter den djupa kompetens som finns hos mina kollegor. Jag har en väldigt rolig arbetsuppgift nu, samtidigt som det finns stora krav och förväntningar. Jag gör mitt bästa och jag har en fantastisk personalstyrka som hjälper mig. Rolig utmaning Mattias menar att det är både roligt och utmanande att arbeta i en utvecklingsprocess som man ännu inte riktigt vet var den landar. Allt förändringsarbete handlar om att våga tro på det man vill åstadkomma, anser han. – Systematiken från Högkvarteret som har etablerats är bra med RPE LOG och de olika försvarsgrensstaberna med de fem TVK/TVA som jobbar under olika ledningar, säger Mattias. Vi har också ett väldigt bra funktionsgemensamt arbete där vi hjälper varandra och har en dialog om innebörden av olika uppgifter och hur man ska tolka vad sammanhållet vidmakthållande innebär. Hur ska det se ut i den förändringsprocess som vi genomgår? Vi är inte riktigt klara med att ta alla mandat än så länge. Vi har till exempel inte full kompetens när det gäller avtal och upphandlingar och där behöver vi ha hjälp eller resurser. Just nu finns det dock goda förutsättningar att vi tillsammans med FMV kan klara av och lyckas med detta. Ändringar på gång Mattias Bramstång påpekar att man måste ändra sitt sätt att samarbeta och beställa materiel och tjänster och det behöver utvecklas längre än vad som har gjorts sedan 2019. – Viktigt är att vi har en gemensam målbild och att vi vet hur den nya spelplanen ser ut. Nu ska vi bara ta oss dit och ett sätt är att vidare systematisera och konkretisera det som inte alltid harmonierar fullt ut. Alla inblandade vill naturligtvis skapa de sammanhängande processerna och att allt ska hänga ihop. I förändringsarbetet sker inte det hela tiden så snabbt och så bra som vore önskvärt men det är en iterativ utvecklingsprocess. Det är på det övergripande planet och mot den målsättningen som vi är på väg. TVK Mark är en organisation under stark tillväxt. Knappt 65 personer är anställda idag och sektionen ska växa till att bli 114 personer i den nya organisationen. – Vi ska alltså bli fler som jobbar med materielsystemen och vi ska ha ett närmare samarbete med de tekniska cheferna inom armé som har designansvaret för typkonfigurationerna av materielsystemen. Där har TVK Mark en viktig roll att spela och den kunskapen måste så att säga ut verksamhetsnära för att användarna ska kunna förstå den och att styrningar på designnivå förenas med förståelse för den konkreta materielen. Det måste förenas och det sker troligtvis ute på TVK:s olika verksamhetsområden. Systemnära Det är ingen annan inom Arméstaben som jobbar så materielsystemnära som TVK Mark gör, enligt Mattias Bramstång. – Till största delen är det stödavdelningen som är den del som omsätter MOAC:s (Materiel Områdes Ansvarig Chef) ansvar, säger Mattias. Den består av Materielsektionen där olika MOA finns som planerar och leder materielsystemen. Militär logik är den nya styrningen I samband med att Sveriges försvarsinvesteringar ska öka till en anslagsnivå motsvarande två procent av BNP uppstår frågeställningar om hur det ska omsättas i militär verksamhet. Mattias Bramstång, Chef TVK (Teknik- och vidmakthållandekontor) Mark, menar att det är både mycket stimulerande och samtidigt en ordentlig utmaning att gå från en planering som tidigare styrdes av strikta krav på ekonomisk effektivitet till en som nu i huvudsak ska styras av militär logik. Text & foto: Martin Neander 04 Stimulerande utmaning att gå in i den militära logiken
TIFF nr 2 / 2022 5 >>> Tekniska chefer ansvarar för design och utövar stöd gällande kravställning och systemsäkerhet. TVK Mark leder vidmakthållandet och fördelar och beställer underhåll som är förutsägbart. Vi beställer till exempel 650 000 underhållstimmar av våra markverkstäder och besiktningsenheter på cirka 30 olika platser i Sverige. Det är en oerhörd produktionskapacitet som vi skapar ekonomi och inriktning för hur den produktionen ska se ut. – Vi har också gränsytan mot markverkstäderna som leds från FMTS i Halmstad, fortsätter han. Där finns cheferna med respektive ledning för Markverkstadsenheten och Besiktningsenheten som tillsammans via sin koordineringsfunktion på FMTS stab (J5/J8) omsätter TVK Mark produktionsplan till nedbrutna verkstadsuppdrag som de senare styr ut i verksamheten efter att de gjort en realiserbarhetsprövning på TVK Mark underlag. De följer sedan upp verksamheten kontinuerligt och under året strävar vi tillsammans för att flytta fokus från upparbetad ekonomi mot genomförda objekt i syfte att konkretisera militär logik. Materielunderhållet fördelas till de olika verkstäderna utifrån prioriteringar, närhetsprinciper, tillgängliga kompetenser och resurser samt andra påverkande behov. På en mer handgriplig nivå ska behov och resurser förenas och balanseras varje vecka och det arbetet sysselsätter TKM:er (Teknisk kundmottagning vid förband) runt om i landet dagligen. Sammantaget är det ett komplext tänkande och långsiktigt planerande som krävs. Styrningsändringar Tidigare har TVK Mark haft styrningar som har inneburit att detta ska ske med en mycket stark ekonomisk återhållsamhet och effektivitet. Ekonomin är naturligtvis fortfarande viktig och ett styrmedel, men den militära logiken är det som ska råda idag. Mattias förklarar att det är viktigt att man framöver till exempel inte låter olika TKM först göra en beställning till verkstaden som sedan kommer tillbaka till TKM och sedan måste en ny beställning göras mot FMTIS ifall vissa sambandsdelar måste åtgärdas. Efter att de har gjort sitt arbete så har den gått till besiktningen. Därpå kommer det restpunkter och en ny beställning ska läggas till verkstaden. Det är den affärsmodell som har gällt mellan 2014 och 2019. Den processen ska nu ändras och den militära logiken ska få styra i stället. Detta innebär att man ska tänka lite annorlunda än tidigare hur beställningar görs och hur uppföljningen hanteras. I rätt riktning – Det pågår mycket verksamhet nu som jag tycker är i precis rätt riktning, anser Mattias. Jag vill nämna ett par saker som jag tycker är viktiga. Dels har överste Claes Isoz som Chef RPE (ResursProduktionsEnhet) LOG en viktig roll som samordnare av olika uppdrag. Det genomförs nu flera utredningsuppdrag åt C Prod som kallas CPUX Enligt Mattias Bramstång är det ingen annan inom Arméstaben som jobbar så nära materielsystemen somTVK Mark gör.
TIFF nr 2 / 2022 6 (Chefen Prod utredningsuppdrag nummer x) som har skapats och upprättats för att sätta fokus på den militära logiken i vårt arbetsområde. Man överväger att permanent föra över FMTIS-delar till markverkstäderna. Man ser också över möjligheten att låta markverkstäderna växa och att kortsiktigt kunna lägga extra timmar på att arbeta bort den reparationsskuld som finns på materiel i förråd. Det sker alltså flera förändringar nu som är positiva. – Vi som står för systemkompetensen har också en utveckling med vår tillväxt som innebär att vi kan växla upp och ta det ansvar som förväntas av oss, fortsätter han. Det kan vi inte riktigt idag med de resurser vi har. Men det är viktigt att veta i sammanhanget att FMV löser mycket av det åt oss idag och täcker upp för det vi inte har möjlighet att hantera. I detta finns alltså redan en hel del av det samarbete som vi ska utveckla mellan myndigheterna. Det finns också sådant som vi måste ta ett steg framåt och utveckla på ett bättre sätt. Frågor för framtiden En fråga som uppstår, menar Mattias, är vad som ska ligga på central lagerhållning och när det blir ekonomiskt ogynnsamt att ha för mycket central lagerhållning, även om man ska tänka militär logik. – De faktiska nivåerna och minsta beståndet på olika reservdelar är någonting som vi är med och påverkar tillsammans med flera andra aktörer, inte minst RPE LOG som arbetar med detta dagligen för att stärka uthålligheten, säger Mattias. Det finns även andra frågeställningar i hur organisationen ska arbeta. – Efter den bakre lagerhållningen som sker hos industrin så måste vi till exempel ställa frågan: vilken försvarsindustri är beredd att ha fem motorer i reserv bara ståendes på en lastpall? Vem ska betala för den lagerhållningen eller vem ska betala för de delarna om de inte kommer att användas och säljas? En annan frågeställning handlar om den omedelbara produktionskapaciteten längre uppströms i försörjningskedjan, säger Mattias. Vem kan trycka på en knapp och börja tillverka en reservdel just nu eller vem har ens förmågan att göra det? Frågetecken uppstår också med avancerad teknik gällande exempelvis datorkomponenter; vad ska vara hårdkodat och vad ska vara mjukvarustyrt och dynamiskt. Det skapar olika typer av robusthet. De olika valen kan också utmana tekniken och ställa olika krav på strömförsörjning under exempelvis förrådsställning. Äganderättigheter och patent är andra utmaningar som kan aktualiseras framöver. I de här fallen måste TVK Mark agera tillsammans med alla andra inblandade aktörer. – En sak är hur vi ska tänka kring försörjningskedjan av olika förnödenheter. Under TVK Mark ansvar har vi knappt 60 stycken aktiva MKO (Materielkalkylobjekt) vilka totalt omfattar cirka 12 000 förrådsbeteckningar att förvalta. I den förvaltningsdata som Försvarsmakten totalt sett äger så är det upp emot 700 000 olika förrådsbeteckningar. Ska vi ha en upphandlingsplan eller ersättningsplan för alla dessa artiklar? I många år har vi inte haft det men nu måste vi kanske tänka om och gå igenom all denna data för att se om den militära logiken råder eller vilka förändringar som måste ske. Det gäller att påverka kedjan åt rätt håll, i rätt ordning samt här och nu. Reservdelstänk Mattias Bramstång menar också att det även gäller att börja med materiel som är strategiskt betydelsefull och har en hög operativ relevans samt där försörjningsbarheten är sårbar. – Vi måste värdera detta och här gäller det för TVK Mark att styra hur det ska tänkas kring våra reservdelar. Vi ser förbrukningsmönster, vi ser sårbarheten i materielen, och vi ser att vissa komponenter tar 18 – 24 månader att köpa. Ett exempel på ett annat slags tänkande som Mattias nämner är Patriotsystemet som Försvarsmakten har inhandlat. Patriot har betydligt högre fokus på militär logik och med en reservdelssats som är mer omfattande jämfört med exempelvis en del av Försvarsmaktens fordonssystem. Det har anskaffats för att användas i internationella förband eller är avsedda för fredsproduktion. – Med de nya målen som gäller nu måste vi dimensionera om oss och byta perspektiv samt driva nya frågor. Allt detta samtidigt som vi ska vara kostnadsmedvetna, men vi styr i en ny riktning tillsammans med Högkvarteret, FMV och försvarsindustrierna. Utmaningen är att vi en längre tid har gått i samma fotspår och att vi nu måste ta tag i det vi ska ändra på. Det gäller att vara lyhörd från signalerna i omvärlden och att fånga guldkornen för att ha dem som riktmärken när vi ska utveckla verksamheten, avslutar Mattias Bramstång. n Allt förändringsarbete handlar om att våga tro på det man vill åstadkomma” Säger Mattias Bramstång
TIFF nr 2 / 2022 7 I artikeln får vi möta Mimmi Larsson, Lisa Hedlund och Johan Forsberg för att höra om deras arbetsmiljöarbete samt David Rudolfsson som berättar om arbetet med säkerhetsdatablad. Arbetsmiljöarbetet inom helikopter 14 Vi möter två av helikopter 14:s helikoptertekniker i Ronneby, som även ansvarar för de kemiska produkterna – den civila teknikern Mimmi Larsson och fanjunkaren Lisa Hedlund. Båda har jobbat inom Försvarsmakten som tekniker i många år. Mimmi berättar att hon fick ansvaret för kemiska produkter 2017 och att det är en deluppgift. Lisa berättar att startskottet för det system de skapat var den utbildning som är obligatorisk för att få hantera allergiframkallande produkter. ”I utbildningen träffade vi F17:s arbetsmiljöingenjör som berättade att han jobbat på ett företag där de märkt upp vilka skyddshandskar och skyddsutrustning man skulle ha för respektive produkt. Det blev vi inspirerade av och implementerade det i vår verksamhet.” Riskbedömning av kemiska produkter Mimmi och Lisa berättar att de idag använder runt 200 kemiska produkter. Det är bland annat tätningsmedel, lim, färg, oljor, lösningsmedel och korrosionsskydd. För att veta hur man ska skydda sig mot dessa berättar Mimmi att hon gör en riskbedömning för alla kemiska produkter de använder där hon utgår från informationen i produktens säkerhetsdatablad. Hon berättar att det som regel anges i säkerhetsdatabladet vilken skyddsutrustning som ska användas men att det finns undantag. I dessa situationer förklarar Mimmi att hon utgår från listor från handsktillverkare med de olika handskarnas motståndskraft mot olika kemiska ämnen. Mimmi förklarar att de går igenom riskbedömningarna en gång per år. I den översynen går de igenom alla kemiska produkter de använder och kontrollerar om det kommit något uppdaterat säkerhetsdatablad och om någon riskbedömning behöver uppdateras. Utformandet av arbetet kring arbetsmiljö Lisa berättar att de arbetar på väldigt stora ytor och att det också låg till grund för ett förbättringsarbete: ”Totalt finns det fyra hangarskepp så det är väldigt stora ytor det handlar om. På den ytan har vi 14 kemikalieskåp på sju olika ställen. Det skulle bli väldigt tidskrävande och ineffektivt att springa runt för att hitta rätt produkt. Därför utformade vi en excellista där alla kemiska produkter finns med och som sitter på varje skåp, med information om i vilket skåp den kemiska produkten finns.” De har sedan utgått från excellistan och vidareutvecklat den för att skapa ett system för arbetsmiljö. Mimmi berättar ”Vi har utifrån riskbedömningarna tagit bilder på skyddsutrustningen man ska använda – vilka skyddshandskar, skyddsglasögon och andningsfilter – och satt upp bilder på det i skåpen.”. Lisa fortsätter ”Excellistan är färgkodad med vilken skyddsutrustning man behöver använda. Denna kodning anges även i skåpen, där varje kemisk produkt har en egen lapp med förrådsbeteckning och skyddsutrustning.” Arbetsmiljö och säkerhetsdatablad Kemiska produkter i fokus ARTIKELSERIE – del 3 Under 2021 påbörjades en artikelserie i TIFF som fokuserar på arbetet med kemiska produkter i verksamheten. Den första artikeln, i utgåva 2 avTIFF 2021, handlade om arbetet med att fasa ut farliga kemiska produkter och beskrev de grundläggande lagkrav som finns. Den andra artikeln, i utgåva 4 avTIFF 2021, tog upp de interna krav som finns inom försvarssektorn, och anges i Försvarssektorns kriteriedokument. Denna artikel fokuserar på arbetsmiljö och arbetet med säkerhetsdatablad. Mimmi Larsson Lisa Hedlund Exempel från ett av helikopter 14:s kemikalieskåp. På dörren till kemikalieskåpet finns en bild på den kemiska produkten och vilken skyddsutrustning som skall användas när man hanterar produkten. Om den kemiska produkten till exempel är allergiframkallande eller cancerogen anges det både på lådan där den kemiska produkten står och på bilden med skyddsutrustningen. Foto: Lisa Hedlund, Försvarsmakten >>> 07 Kemisk Arbetsmiljö
TIFF nr 2 / 2022 8 vilken produkt vi använder. Vid risk för stänk använder vi skyddsglasögon och vi säkerställer alltid fullgod ventilation. Om man alltid arbetar på det sättet minskar risken att man missar skyddsutrustning vid arbete med tyngre produkter.” förklarar Johan. Lagkrav kring arbetsmiljö För arbetet med arbetsmiljö och kemiska produkter berättar Mimmi och Johan att de utgår från Arbetsmiljöverket föreskrifter, bland annat AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker och AFS 2018:1 Hygieniska gränsvärden. De berättar att dessa föreskrifter ligger till grund för riskbedömningarna av de kemiska produkterna. I AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker anges även särskilda krav för vissa kemiska produkter, till exempel krav på utbildning och läkarundersökning. Johan fortsätter ”Det finns även andra krav i den föreskriften. Det anges till exempel att man behöver göra en årlig översyn på riskbedömningarna och det finns även särskilda krav för användning av allergiframkallande produkter och produkter som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.”. Lisa berättar att detta är information som finns med i deras excellista för kemiska produkter till helikopter 14 ”I listan står det bland annat generella krav enligt AFS 2011:19. Vi har produkter som omfattas av utbildningskrav, krav på att erbjuda läkarundersökning, samt periodisk läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning.” Lisa berättar ”Mimmi gjorde en jättebra riskanalys för något år sedan, men det föll mellan stolarna eftersom det är en sidouppgift som vi har. När jag började läsa igenom riskbedömningarna reagerade jag på att vi har kemiska produkter som kräver periodisk tjänstbarhetsbedömning. I våras skulle jag måla med en sådan kemisk produkt men insåg att jag inte hade gjort en läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning. Då avbröt vi arbetet och gjorde läkarundersökningen innan arbetet återupptogs. Men det är konstigt att den kontrollen och kunskapen ska komma från oss tekniker.” Johan berättar att det var en incident på Malmen för ett par år sedan där ett tätningsmedel fått ändrad klassificering och blivit klassificerad Lisa berättar att excellistorna uppdateras kontinuerligt så brukarna har tillgång till uppdaterad information ”På senaste tiden har vi lagt till i excellistan om man behöver ha någon läkarundersökning eller utbildning för att använda en viss produkt. Det är ett levande dokument och vi uppdaterar listorna så fort vi får ny information.” Lisa lägger till att de skapat det här systemet för att informationen ska vara lättillgänglig ”Tidigare satt riskbedömningarna hophäftade i en plastficka på kemikalieskåpet. Detta gjorde att jag oftast varken läste dem eller säkerhetsdatabladen, även fast man ska. Det gäller att informationen är lättillgänglig för att man ska kunna ta den till sig.”. Lisa berättar att deras system är uppskattat av övriga tekniker. Arbetsmiljöarbetet inom helikopter 15 Johan Forsberg jobbar som specialist för helikopter 15 i Ronneby och berättar om sin bakgrund ”Jag har varit på kompaniet och jobbat som flygtekniker sedan 2011. Ansvaret för kemiska produkter tog jag över 2018, men ansvaret har växt mycket sedan dess.” Johan berättar att helikopter 15 i Ronneby endast gör mindre arbeten och inga tyngre underhåll. De större tillsynerna av helikopter 15 sker istället på Malmen i Linköping. ”Det gör att vi i Ronneby inte har haft behovet av så många och tunga kemikalier, utan använder mest ”vardagskem” såsom lösningsmedel, smörjoljor och fetter. De farligaste produkterna vi använder är vissa 2-komponentslim eller tätningsmedel som kan innehålla otrevliga ämnen. Så det är där jag behöver lägga mest fokus.” förklarar Johan. Uppstart av arbetsmiljöarbete För att starta upp arbetet inom arbetsmiljö började Johan med att ta fram en lista över de kemiska produkterna: ”Jag utgick från gällande KEM TO för helikopter 15 och skapade en excellista över relevanta produkter. Därefter har jag gått igenom säkerhetsdatabladen för produkterna och gjort riskbedömningar för de produkter vi använder. Därmed har vi grunden för vårt kemarbete klart. När en ny KEM TO kommer behöver man se över produkterna och se om det tillkommit några produkter, och gå igenom och skapa riskbedömningar för dessa. Även de produkter som fått uppdaterade säkerhetsdatablad behöver gås igenom.” Johan har vid genomgången av produkterna noterat vilken skyddsutrustning som behöver finnas tillgänglig. Han berättar ”Excellistan kommer uppdateras så det framgår vilka skyddshandskar och annan skyddsutrustning man behöver för respektive produkt. Detta är steg två i arbetet vilket jag hoppas ska kunna bli klart under året. När det är klart kommer det bli enkelt och överskådligt för användaren att veta vad man behöver för att skydda sig.” Idag kan brukarna av produkterna hitta information om lämplig skyddsutrustning i produktens säkerhetsdatablad, där säkerhetsdatabladen för de mest frekvent använda produkterna finns utskrivna, förklarar Johan. Tidigare har de haft samtliga säkerhetsdatablad utskrivna men det är inte en praktisk lösning när de är ute på övning, sådana pärmar gör snarare informationen oöverskådlig. ”Istället har vi med oss ett digitalt underlag överallt. På det viset kan man komma åt informationen i säkerhetsdatabladet om man behöver använda en kemisk produkt.” Han lyfter arbetet som genomförts inom helikopter 14 i Ronneby och att det är något de eftersträvar även för helikopter 15, men att de ännu inte hunnit med samma uppmärkning av produkterna. För att ändå säkerställa att de använder tillräcklig skyddsutrustning har de infört en kultur där det är naturligt att använda skyddsutrustning oavsett vilken kemisk produkt man använder. ”Vi har behövt prioritera och arbetar helt enkelt med att ta det säkra före det osäkra. Vi använder alltid grundläggande skyddsutrustning, såsom skyddshandskar oavsett Kemiska produkter i fokus Johan Forsberg
9 TIFF nr 2 / 2022 som dödlig vid inandning. Men i det tillgängliga säkerhetsdatabladet, som inte var det senast uppdaterade, fanns inte detta med. ”Om man varit medveten om den risken hade det behövts göra helt andra begränsningar i verksamheten runt produkten.”. Han berättar vidare om ansvarsbiten och utvecklingen de senaste åren ”Det är mycket att hålla koll på och det märkte vi när allt började nystas upp efter incidenten på Malmen. Ansvaret handlar inte bara om att säkerställa att det finns tillgängliga säkerhetsdatablad utan innebär även att man måste ha koll på vad i stort sett varje kemikalie kan göra med människan och hur man ska skydda sig. Efter händelsen på Malmen har medvetenheten och kunskapen hos både chefer och användare ökat. Även medvetenheten om att kemiska produkter kan vara skadliga genom exempelvis inandning av ångor eller genom att få en produkt på huden har ökat kraftigt de senaste åren.” Mimmi och Lisa berättar att de använder produkter som innehåller kromföreningar som kräver tillstånd enligt den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Som en del av villkoren för att få använda de produkterna behöver man göra exponeringsmätningar för både människa och miljö. ”Vi utför exponeringsmätningar för de produkter vi har som innehåller kromater.” berättar Lisa. Hon berättar vidare att de personligen inte vet exakt vilka mätningar som behöver utföras och att de fått stöd från den externa leverantören Elements inom ett befintligt ramavtal för att utföra mätningarna. Om man använder sådana tillståndsprodukter kan man vända sig till sin närmsta chef och Mimmi ger även rådet att prata med sin lokala arbetsmiljö-handläggare/-ingenjör för att få stöttning. Utbildning inom arbetsmiljö Mimmi berättar om sin utbildning inom arbetsmiljö: ”Jag har en endagarsutbildning kring riskbedömningar. I övrigt har jag lärt mig längs vägen och sitter mycket med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utbildningen gick i mångt och mycket ut på hur man ska läsa ett säkerhetsdatablad och hur man ska tänka när man skriver riskbedömningar.”. Hon upplever att hennes kunskap utvecklats mycket de senaste åren ”Om jag jämför det jag skrev för fem år sedan med det jag skriver nu så är det jättestor skillnad. Man bör ta med väldigt mycket mer information än de informerade om på utbildningen och som jag inser är vitalt.”. Mimmi och Lisa berättar att de har en arbetsmiljöhandläggare på Försvarshälsan som de kan rådfråga, men att de saknar någon ARTIKELSERIE Del 3 – Arbetsmiljö och säkerhetsdatablad Arbetsmiljö Inom svensk lagstiftning finns arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS:ar, som anger krav inom arbetsmiljö. För arbetet med och hanteringen av kemiska produkter anges krav i AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker, där syftet med kraven är att förebygga ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor. I AFS:en anges arbetsgivaren som ansvarig för att kraven i föreskriften följs. Några av de grundläggande kraven som anges i AFS 2011:19 är: • Utföra riskbedömning av kemiska produkter och kontinuerligt göra en översyn av dessa • Identifiera och skapa en förteckning över de kemiska riskkällor som förväntas förekomma i verksamheten • Säkerställa tillgång till säkerhetsdatablad för kemiska produkter • Särskilda krav för vissa produkter och ämnen. Kraven kan bland annat omfatta läkarkontroller, utbildning eller utredning om ersättning • Säkerställa att exponering för kemisk produkt innehållande ämne med hygieniskt gränsvärde är under gränsvärdet • Riskbedömningen ska innehålla vilka skyddsåtgärder som krävs för att säkerställa att man minimerar risken med kemikompetens som de kan konsultera. Inte heller Johan har någon speciell utbildning i kemi och arbetsmiljö. Han berättar ”enda utbildningen jag har gått är den för härdplaster som alla tekniker som använder produkterna behöver gå”. Johan efterlyser grundutbildning i området ”Jag önskar någon form av grundutbildning för de som ska jobba med och ansvarar för dokumentationen kring kemiska produkter. Det tror jag skulle vara en stor framgångsfaktor framöver. I en sådan utbildning borde man gå igenom vilka lagkrav som finns, vilka direktiv som finns inom Försvarsmakten och vilka underlag som ska finnas tillgängliga. Man borde även gå igenom hur man läser ett säkerhetsdatablad, vilken information som ska finnas där samt hur man gör en riskbedömning. På det sättet skulle de som har ansvaret för kemiska produkter ha grundkompetensen för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.” Säkerhetsdatablad inom Försvarsmakten David Rudolfsson jobbar sedan 2,5 år tillbaka som materielhandläggare inom kemi på FMLOG Försörjning i Arboga. Han berättar att huvuduppgiften som materielhandläggare är inköp där de ansvarar för att köpa materiel från leverantörer till centrallagret. David Rudolfsson ”Min huvuduppgift är att införskaffa det materiel som finns på min materialplanerarkod och hålla det rullande. I den arbetsuppgiften ingår även arbetet med säkerhetsdatablad eftersom vi, som organisation, måste hålla våra säkerhetsdatablad uppdaterade för att följa lagen. Säkerhetsdatablad ska finnas för alla kemiska produkter och det ansvaret hamnar på mig eftersom jag köper in produkterna.” berättar David. >>>
TIFF nr 2 / 2022 10 hetsdatablad vid den tidpunkten som motsvarar produkten vi har på lager. Sedan kan produkten ha formulerats om och ett nyare säkerhetsdatablad finns tillgängligt hos tillverkaren, men då är det ändå det äldre säkerhetsdatabladet som motsvarar produkten vi har som ska finnas tillgänglig”. Dock behöver man vara uppmärksam om en tidigare inköpt kemisk produkt innehåller ett ämne som enligt lagstiftning fått ny bindande klassificering, då behöver nämligen både säkerhetsdatablad och produktens märkning uppdateras även om den tidigare informationen var korrekt vid inköpsdatum. Därför behöver man alltid ha det senaste korrekta säkerhetsdatabladet tillgängligt. David berättar att det inte finns någon fastställd tid för hur gammalt ett säkerhetsdatablad får vara. Om inget har förändrats för produkten eller inom lagstiftningen finns inget lagkrav att leverantören måste uppdatera säkerhetsdatabladet. David förklarar att kemihandläggarna arbetat fram en rutin kring arbetet med säkerhetsdatablad ”Vi försöker jobba med säkerhetsdatablad i ett samarbete med våra leverantörer. Så vi alltid får uppdaterade säkerhetsdatablad levererade till oss när vi gör inköp, det är det bästa sättet för oss att hålla det kontinuerligt uppdaterat.” Kemihandläggarnas rutin vilar mycket på tilliten till leverantörerna: ”Vi är lite i handen på våra leverantörer när det gäller säkerhetsdatablad. Ibland kan vi vid behov göra egna efterforskningar för att ta fram aktuella säkerhetsdatablad, men i mångt och mycket litar vi på leverantörerna.” Från början hade David ingen djupare kemikunskap, istället har han vidareutbildat sig inom logistik. ”Jag har en intern utbildning kring hur jag ska ta till mig informationen i säkerhetsdatabladen och sedan har jag gradvis fördjupat mina kunskaper om lagar och regler kring kemiska produkter via det dagliga arbetet. Om det är ärenden som kräver djupare kemikunskap har vi två kollegor på Ledningsstöd som stöttar oss.” Uppdatering av säkerhetsdatablad I lagstiftningen anges olika anledningar till varför säkerhetsdatablad ska uppdateras. David beskriver komplexiteten ”Vi kan ha gjort ett inköp för ett år sedan och fått ett säkerTillgängliga säkerhetsdatablad Det skiljer sig mellan Försvarsmakten och FMV var man kan hitta säkerhetsdatablad, FMV använder sig av Logistikportalen medan Försvarsmakten använder PRIO. David berättar att samklangen mellan systemen inte är optimal. ”Men vår uppgift är att sköta och uppdatera säkerhetsdatabladen i PRIO och vi försöker göra det så gott vi kan.” säger David. Säkerhetsdatabladen i PRIO kan hittas i ECC, genom att söka på förrådsbeteckningen i undermodulen MM03-Visa material, under fliken Dokument data förklarar han. Kemiska produkter i fokus Säkerhetsdatablad och märkning av produkter I europeisk lagstiftning finns det krav på att kemiska produkter ska vara märkta enligt CLP-förordningen (Classification, Labelling and Packaging) (EG) nr 1272/2008. Kemiska produkters märkning bygger på produktens ingående ämnen och återfinns i avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet och på den kemiska produktens förpackning. Märkning utgörs av standardiserade fraser, så kallade faroangivelser eller H-fraser, ihop med faropiktogram. Tillsammans upplyser de användaren om produktens farliga egenskaper. Alla leverantörer, tillverkare, importörer, nedströmsanvändare och distributörer ansvarar för att produktens märkning är korrekt. FMV/Försvarsmakten kan ha flera roller – såväl leverantör, importör, distributör som nedströmsanvändare. När tillverkare av en kemisk produkt ändrar sammansättningen hos produkten, vilket kan innebära att ett ämne tas bort eller att halten av ingående ämne ändras, måste produktens säkerhetsdatablad uppdateras. Ändringar i sammansättning kan även påverka produktens farlighet, vilket i sin tur påverkar hur produkten ska hanteras för att skydda människa och miljö. Även lagstiftningen för ämnen kan förändras under tiden som verksamheten använder en produkt. En produkt som tidigare bedömts som ofarlig kan, med nytillkommen kunskap, helt plötsligt anses vara farlig och rent av dödlig. Det innebär i praktiken att förhållningssättet för att använda produkten ändras utan att produkten i sig har förändrats. Detta medför att produktens säkerhetsdatablad och märkningen på förpackningen kan komma att behöva uppdateras. Om en kemisk produkt ska användas i Sverige ska både säkerhetsdatablad och produktens märkning på förpackningen vara på svenska. För att kunna hantera kemiska produkter på ett säkert sätt behöver den yrkesmässiga slutanvändaren följa den information som anges både i säkerhetsdatabladet och på produkten. Faropiktogram enlig CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008. Exempel på en produkts klassificering och märkning taget från dess säkerhetsdatablad. Denna information anges alltid i avsnitt 2 i produkters säkerhetsdatablad.
TIFF nr 2 / 2022 11 En brist som David ser är att det saknas en funktion i PRIO som skickar ut en signal till brukare när ett säkerhetsdatablad blir uppdaterat. Istället behöver respektive verkstad se över vilket säkerhetsdatablad som är det gällande. David inser att detta måste vara ett tidskrävande arbete ”Om jag skulle ge en rekommendation till verkstäderna, skulle jag säga att de bör göra en kontinuerlig översyn. Sedan har man inte tid att göra det varje dag, men minst en årlig översyn är något jag skulle rekommendera.” Inom Försvarsmakten är det inte bara FMLOG som ansvarar för inköp av kemiska produkter, även om de ansvarar för majoriteten, vissa produkter såsom bränsle, oljor, fetter och smörjmedel ligger istället hos TVK Log. David förklarar att FMLOG inte är involverade i hur de arbetar inom TVK Log. ”Men för att det ska vara lätt för brukare och verksamheten brukar vi alltid hänvisa till vår funktionsbrevlåda fmlog-resmat-kemi-info@mil.se för alla typer av kemfrågor.” David lyfter att samarbetet mellan FMLOG, leverantörer och deras arbete kring säkerhetsdatablad och kemiska produkter har utvecklats mycket de senaste åren, men ser att samarbetet mellan FMLOG och TVK Log gällande kemiska produkter är något som kan förbättras. Uppdatering av säkerhetsdatablad Mimmi, Lisa och Johan berättar att de alla utgår från säkerhetsdatabladen som finns upplagda i PRIO, men de upplever att det finns brister där det ibland saknas säkerhetsdatablad och att de ibland kan hitta nyare versioner via sökningar på nätet. Johan berättar att han vid gamla säkerhetsdatablad gör en bedömning ”Om produkten exempelvis inte verkar innehålla några farliga ämnen kan det vara rimligt att säkerhetsdatabladet inte behövts uppdaterats. Om jag däremot ser att det är en produkt som innehåller farliga ämnen eller har hygieniska gränsvärden och är gammalt, gör jag en slagning på den civila marknaden för att se om jag kan hitta en nyare version.” David håller med att det kan finnas brister i uppdateringen av säkerhetsdatablad. Han berättar att det till viss del beror på uppgifter som hamnat efter tidigare år. ”Under 2017 blev den nya lagstiftningen bindande kring hur produkter ska märkas, och då var det mycket som behövde uppdateras i ett stort svep vilket gjorde att vi hamnade efter. Sedan dess har vi utarbetat rutiner där det tidigare inte har funnits några. I och med vårt tillvägagångssätt där vi uppdaterar i samband med inköp kan det finnas ett glapp för vissa produkter beroende på hur frekvent de köps in.” David inser att det kan finnas en brist i upplägget men förklarar att det är en avgränsning de behövt göra. ”Vi eftersträvar och försöker att inte ha brister och vi vill gärna bli uppmärksammade när folk upptäcker brister. I och med att vi börjat med ett kontinuerligt arbete med uppdatering så kommer det sakta men säkert förbättras.” Utvecklingsmöjligheter Johan reflekterar kring utvecklingen inom området ”Det går helt klart åt rätt håll och det går fort. Medvetenheten och förståelsen ökar hela tiden. Jag märker redan skillnad från tidigare år där det numera finns en förståelse kring att det här är något som måste få ta tid. Det är en bra utveckling inom Försvarsmakten och flygvapnet där man förstår att kemiska produkter är något vi måste ha koll på.” Mimmi, Lisa och Johan efterfrågar avdelad personal som är utbildad inom området. ”Det skulle vara bra om det satt personer som hade det här som sin huvuduppgift på varje system. Avdelad personal skulle i många fall skapa en större trygghet hos brukaren – att veta att det är några som verkligen kan kemi som gjort bedömningen för den specifika produkten och arbetsmomentet.” säger Johan. Mimmi håller med ”Vi kan säga vad vi använder produkterna till och hur vi använder dem men den kemiska aspekten är inte vi utbildade inom. En central beredning av kemi är något vi verkligen saknar.” Johan tillägger ”Om man inte kan avsätta personal behöver man utbilda personalen som tilldelas ansvarsområdet, så de får en grundkompetens att stå på. Alla som jobbar med säkerhetsdatablad borde få en utbildning i Text: Malin Collin Rörbrink, Saab Text: Marie Hultman, Saab hur man läser säkerhetsdatablad, hur man gör en riskbedömning och vilka regelverk som måste följas.” Mimmi lyfter att det även kan vara svårt att få tag i rätt skyddshandskar och andningsfilter. ”Vissa typer av skyddshandskar finns inte i tillräckligt små eller tillräckligt stora storlekar. Vi ska egentligen ha sju olika typer av skyddshandskar, och idag har vi tillgång till tre typer. Så det finns stor förbättringspotential gällande skyddsutrustning, både andningsfilter och skyddshandskar.” Tips inför uppstart av arbetsmiljöarbete För någon som ska starta upp ett arbete inom kemiska produkter och arbetsmiljö tipsar både Mimmi, Lisa och Johan om att ta kontakt med någon som redan arbetar med liknande frågor och lära av varandra. Johan berättar ”Jag överskattade min kunskap i det hela när jag började, det är mycket mer än att bara läsa sig till vilken skyddsutrustning som ska användas. Man måste vara ödmjuk inför uppgiften och inse att det är något som kommer ta tid. Det är även viktigt att ta en person som känner drivkraft inom det här området.” Mimmi tycker att en bra start är att kontrollera vilka kemiska produkter man har och läsa igenom säkerhetsdatabladen för dessa. ”Behöver man skyddsutrustning? Har man rätt skyddsutrustning? Man måste börja någonstans och då kan skyddshandskar och andningsfilter, som man generellt kan få information om från säkerhetsdatablad, vara en bra start. Man kan även kontakta en arbetsmiljöhandläggare för att få hjälp med mätningar.” Mimmi och Lisa avslutar ”Vill man ha hjälp från en annan del av Försvarsmakten är det bara att höra av sig, oavsett om man vill ha stöttning eller bara inspiration.” n ARTIKELSERIE Del 3 – Arbetsmiljö och säkerhetsdatablad
TIFF nr 2 / 2022 12 Mötet arrangerades i linje med Försvarsmaktens mål för det systematiska elsäkerhetsarbetet där delmålet med att skapa ett samordnat synsätt och standardiserat arbetssätt för elsäkerhet och strömförsörjning inom hela organisationen, var i fokus. Luftvärnsregementet Lv 6 var värdförband för mötet, och texten nedan är en sammanfattning från några programpunkter under mötesdagarna. Sammanhållande för mötet var Försvarsmaktens Elsäkerhetschef, Johan Ribberström, och Försvarsmaktens Inspektör elsäkerhet Gary Powell, med Dan Larsson som moderator. Målsättning och målgrupp Försvarsmaktens elsäkerhetsmöte genomförs årligen på uppdrag av FM Militära Marksäkerhetsföreträdare. Mötets målsättning är främst att utveckla Försvarsmaktens elsäkerhetsarbete. Den huvudsakliga inriktningen på årets möte var systematiskt elsäkerhetsarbete vid förband samt att ge deltagarna möjlighet att bygga och stärka sina nätverk. Målgruppen var elsäkerhetshandläggare garnison och elsäkerhetshandläggare organisationsenhet (OrgE). Mötesdeltagarna hälsades välkomna av Stf C Lv 6 Övlt Thomas Wessman som poängterade att arbetsmiljöfrågorna har högsta prioritet inom Försvarsmakten och att elsäkerhet är en naturlig och viktig del i Lv 6 förbandsverksamhet. Positivt och kontaktskapande jubileum för Försvarsmaktens elsäkerhetsmöte Försvarsmaktens elsäkerhetsmöte genomfördes första gången 2005 i Halmstad garnison, och har sedan dess varit på olika platser i landet. Det tionde elsäkerhetsmötet genomfördes nu återigen i Halmstad under tre dagar i månadsskiftet nov/dec 2021. Text: Bengt-Erik Jönsson Deltagarna välkomnades i vakten med en vägvisning. Foto: Carl Sjöstrand, Lv 6. Försvarsmaktens elsäkerhetschef Johan Ribberström inledde mötet med ett anförande. Inspektören för elsäkerhet Gary Powell uppdaterade deltagarna på ett antal nyheter inom elsäkerhetsområdet. Foto: Carl Sjöstrand, Lv 6 Foto: Carl Sjöstrand, Lv 6 12 Elsäkerhetsmöte
TIFF nr 2 / 2022 13 Tillbakablick Tillbakablicken omfattade utvecklingen inom elsäkerhet i Försvarsmakten i allmänhet och sedan första elsäkerhetsmötet 2005 i synnerhet. Området elsäkerhet har fått en central plats i Försvarsmaktens verksamhet internationellt, nationellt och vid övningar och man framhöll några faktorer som bidragit till framgången: • Utvecklingen av Handbok Elsäkerhet, H Elsäk med dess analysverktyg för att kartlägga och därigenom bland annat identifiera elsäkerhetens roller och fördelning av uppgifter. Första utgåvan kom 2000 och utgåva tre är planerad att slutföras under 2022-2023 • Det pedagogiska verktyget med färgsättning av bland annat kepsar för att tydliggöra de tre ansvarsområden inom elsäkerheten som Försvarsmakten arbetar med • Samverkan mellan Inspektionsverksamheten (SÄKINSP) och organisationens utövarorganisation (PROD) • Försvarsmakten var troligen först med att tillsätta elsäkerhetshandläggare, en funktion som många civila verksamheter nu uppmärksammat och tar efter • Ett ökat antal styrande dokument där Försvarsmaktens Interna Bestämmelser om elsäkerhet (FIB elsäkerhet) som är planerad utkomma första kvartalet 2022 kommer att utgöra en milstolpe för det framtida elsäkerhetsarbetet. Processen för framtagning av aktuell FIB och några utdrag ur denna behandlas längre fram i denna artikel. Krigets krav Mj Martin Schüler har en doktorandtjänst vid Försvarshögskolan (FHS) och disputerar nästa år med en avhandling om säkerhetsklimatet och lärande i Försvarsmakten. Under programpunkten Säkerhetskultur i Försvarsmakten höll Martin ett föredrag med inriktningen ”insikten han fått om den organisation som han trodde att han kände och förstod”. Föredraget behandlade säkerhetskulturen generellt i Försvarsmakten och där riskerna med elektrisk ström måste behandlas på samma sätt som andra förekommande risker. Martin gav några exempel på faktorer och vanligt förekommande synpunkter som kan inverka på säkerheten: • Riskacceptansen ökar med antalet timmar med övningsdygn och övningsdygn per år • Att ”vinna kriget” har oftast högsta prioritet, men kan innebära att man tar genvägar under övningar och frångår säkerhetsbestämmelser • När ”krigets krav” framhålls som överordnat alla andra krav är det svårt att bemöta, men kan bli ett sätt att rättfärdiga onödiga eller osanktionerade risker • Uppfattningen ”jag är beredd att ta risken” får olika innebörd och konsekvenser för ”chefen”, en form av härskarteknik som neutraliserar oliktänkande. • Att inte våga tala om att man ser ett fel eller ett problem ”åskådareffekten”. Martin avslutade med att konstatera att utbildning i arbetsmiljö inom Försvarsmakten fortfarande är ett eftersatt område. Att ta risker Dan Larsson började dag två med en sammanfattning av dag ett och redogjorde därefter för hur några civila företag hanterar området elsäkerhet. Han återgav även ett antal inträffade elolyckor inom olika branscher och ställde sig frågan ”var personerna beredda att ta risker och i så fall varför”. Anförandet fortsatte med att konstatera att första lagen inom området el gavs ut redan 1902 (Ellagen), och att det sker en ständig revidering av lagar, förordningar och föreskrifter. Eftersom det fortfarande ändå händer alltför många elolyckor konstaterade Dan att ”det måste vara något vi missar och kräver ett nytänkande”! Rollen som elsäkerhetsledare utgör en viktig länk i säkerhetskedjan. Dan visade exempel på hur Foto: Johan Cortelius, Lv 6 Foto: Johan Cortelius, Lv 6 Stf C Lv 6 Övlt Thomas Wessman öppnade mötet samt hälsade deltagarna välkomna till Halmstad garnison och Luftvärnsregementet. Martin Schüler höll uppskattade föredrag om säkerhetsklimat i Försvarsmakten och säkerhet i den militära professionen. >>>
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=