TIFF nr 2 / 2022 13 Tillbakablick Tillbakablicken omfattade utvecklingen inom elsäkerhet i Försvarsmakten i allmänhet och sedan första elsäkerhetsmötet 2005 i synnerhet. Området elsäkerhet har fått en central plats i Försvarsmaktens verksamhet internationellt, nationellt och vid övningar och man framhöll några faktorer som bidragit till framgången: • Utvecklingen av Handbok Elsäkerhet, H Elsäk med dess analysverktyg för att kartlägga och därigenom bland annat identifiera elsäkerhetens roller och fördelning av uppgifter. Första utgåvan kom 2000 och utgåva tre är planerad att slutföras under 2022-2023 • Det pedagogiska verktyget med färgsättning av bland annat kepsar för att tydliggöra de tre ansvarsområden inom elsäkerheten som Försvarsmakten arbetar med • Samverkan mellan Inspektionsverksamheten (SÄKINSP) och organisationens utövarorganisation (PROD) • Försvarsmakten var troligen först med att tillsätta elsäkerhetshandläggare, en funktion som många civila verksamheter nu uppmärksammat och tar efter • Ett ökat antal styrande dokument där Försvarsmaktens Interna Bestämmelser om elsäkerhet (FIB elsäkerhet) som är planerad utkomma första kvartalet 2022 kommer att utgöra en milstolpe för det framtida elsäkerhetsarbetet. Processen för framtagning av aktuell FIB och några utdrag ur denna behandlas längre fram i denna artikel. Krigets krav Mj Martin Schüler har en doktorandtjänst vid Försvarshögskolan (FHS) och disputerar nästa år med en avhandling om säkerhetsklimatet och lärande i Försvarsmakten. Under programpunkten Säkerhetskultur i Försvarsmakten höll Martin ett föredrag med inriktningen ”insikten han fått om den organisation som han trodde att han kände och förstod”. Föredraget behandlade säkerhetskulturen generellt i Försvarsmakten och där riskerna med elektrisk ström måste behandlas på samma sätt som andra förekommande risker. Martin gav några exempel på faktorer och vanligt förekommande synpunkter som kan inverka på säkerheten: • Riskacceptansen ökar med antalet timmar med övningsdygn och övningsdygn per år • Att ”vinna kriget” har oftast högsta prioritet, men kan innebära att man tar genvägar under övningar och frångår säkerhetsbestämmelser • När ”krigets krav” framhålls som överordnat alla andra krav är det svårt att bemöta, men kan bli ett sätt att rättfärdiga onödiga eller osanktionerade risker • Uppfattningen ”jag är beredd att ta risken” får olika innebörd och konsekvenser för ”chefen”, en form av härskarteknik som neutraliserar oliktänkande. • Att inte våga tala om att man ser ett fel eller ett problem ”åskådareffekten”. Martin avslutade med att konstatera att utbildning i arbetsmiljö inom Försvarsmakten fortfarande är ett eftersatt område. Att ta risker Dan Larsson började dag två med en sammanfattning av dag ett och redogjorde därefter för hur några civila företag hanterar området elsäkerhet. Han återgav även ett antal inträffade elolyckor inom olika branscher och ställde sig frågan ”var personerna beredda att ta risker och i så fall varför”. Anförandet fortsatte med att konstatera att första lagen inom området el gavs ut redan 1902 (Ellagen), och att det sker en ständig revidering av lagar, förordningar och föreskrifter. Eftersom det fortfarande ändå händer alltför många elolyckor konstaterade Dan att ”det måste vara något vi missar och kräver ett nytänkande”! Rollen som elsäkerhetsledare utgör en viktig länk i säkerhetskedjan. Dan visade exempel på hur Foto: Johan Cortelius, Lv 6 Foto: Johan Cortelius, Lv 6 Stf C Lv 6 Övlt Thomas Wessman öppnade mötet samt hälsade deltagarna välkomna till Halmstad garnison och Luftvärnsregementet. Martin Schüler höll uppskattade föredrag om säkerhetsklimat i Försvarsmakten och säkerhet i den militära professionen. >>>
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=