TIFF nr 2 / 2022 6 (Chefen Prod utredningsuppdrag nummer x) som har skapats och upprättats för att sätta fokus på den militära logiken i vårt arbetsområde. Man överväger att permanent föra över FMTIS-delar till markverkstäderna. Man ser också över möjligheten att låta markverkstäderna växa och att kortsiktigt kunna lägga extra timmar på att arbeta bort den reparationsskuld som finns på materiel i förråd. Det sker alltså flera förändringar nu som är positiva. – Vi som står för systemkompetensen har också en utveckling med vår tillväxt som innebär att vi kan växla upp och ta det ansvar som förväntas av oss, fortsätter han. Det kan vi inte riktigt idag med de resurser vi har. Men det är viktigt att veta i sammanhanget att FMV löser mycket av det åt oss idag och täcker upp för det vi inte har möjlighet att hantera. I detta finns alltså redan en hel del av det samarbete som vi ska utveckla mellan myndigheterna. Det finns också sådant som vi måste ta ett steg framåt och utveckla på ett bättre sätt. Frågor för framtiden En fråga som uppstår, menar Mattias, är vad som ska ligga på central lagerhållning och när det blir ekonomiskt ogynnsamt att ha för mycket central lagerhållning, även om man ska tänka militär logik. – De faktiska nivåerna och minsta beståndet på olika reservdelar är någonting som vi är med och påverkar tillsammans med flera andra aktörer, inte minst RPE LOG som arbetar med detta dagligen för att stärka uthålligheten, säger Mattias. Det finns även andra frågeställningar i hur organisationen ska arbeta. – Efter den bakre lagerhållningen som sker hos industrin så måste vi till exempel ställa frågan: vilken försvarsindustri är beredd att ha fem motorer i reserv bara ståendes på en lastpall? Vem ska betala för den lagerhållningen eller vem ska betala för de delarna om de inte kommer att användas och säljas? En annan frågeställning handlar om den omedelbara produktionskapaciteten längre uppströms i försörjningskedjan, säger Mattias. Vem kan trycka på en knapp och börja tillverka en reservdel just nu eller vem har ens förmågan att göra det? Frågetecken uppstår också med avancerad teknik gällande exempelvis datorkomponenter; vad ska vara hårdkodat och vad ska vara mjukvarustyrt och dynamiskt. Det skapar olika typer av robusthet. De olika valen kan också utmana tekniken och ställa olika krav på strömförsörjning under exempelvis förrådsställning. Äganderättigheter och patent är andra utmaningar som kan aktualiseras framöver. I de här fallen måste TVK Mark agera tillsammans med alla andra inblandade aktörer. – En sak är hur vi ska tänka kring försörjningskedjan av olika förnödenheter. Under TVK Mark ansvar har vi knappt 60 stycken aktiva MKO (Materielkalkylobjekt) vilka totalt omfattar cirka 12 000 förrådsbeteckningar att förvalta. I den förvaltningsdata som Försvarsmakten totalt sett äger så är det upp emot 700 000 olika förrådsbeteckningar. Ska vi ha en upphandlingsplan eller ersättningsplan för alla dessa artiklar? I många år har vi inte haft det men nu måste vi kanske tänka om och gå igenom all denna data för att se om den militära logiken råder eller vilka förändringar som måste ske. Det gäller att påverka kedjan åt rätt håll, i rätt ordning samt här och nu. Reservdelstänk Mattias Bramstång menar också att det även gäller att börja med materiel som är strategiskt betydelsefull och har en hög operativ relevans samt där försörjningsbarheten är sårbar. – Vi måste värdera detta och här gäller det för TVK Mark att styra hur det ska tänkas kring våra reservdelar. Vi ser förbrukningsmönster, vi ser sårbarheten i materielen, och vi ser att vissa komponenter tar 18 – 24 månader att köpa. Ett exempel på ett annat slags tänkande som Mattias nämner är Patriotsystemet som Försvarsmakten har inhandlat. Patriot har betydligt högre fokus på militär logik och med en reservdelssats som är mer omfattande jämfört med exempelvis en del av Försvarsmaktens fordonssystem. Det har anskaffats för att användas i internationella förband eller är avsedda för fredsproduktion. – Med de nya målen som gäller nu måste vi dimensionera om oss och byta perspektiv samt driva nya frågor. Allt detta samtidigt som vi ska vara kostnadsmedvetna, men vi styr i en ny riktning tillsammans med Högkvarteret, FMV och försvarsindustrierna. Utmaningen är att vi en längre tid har gått i samma fotspår och att vi nu måste ta tag i det vi ska ändra på. Det gäller att vara lyhörd från signalerna i omvärlden och att fånga guldkornen för att ha dem som riktmärken när vi ska utveckla verksamheten, avslutar Mattias Bramstång. n Allt förändringsarbete handlar om att våga tro på det man vill åstadkomma” Säger Mattias Bramstång
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=