TIFF nr2 2022

9 TIFF nr 2 / 2022 som dödlig vid inandning. Men i det tillgängliga säkerhetsdatabladet, som inte var det senast uppdaterade, fanns inte detta med. ”Om man varit medveten om den risken hade det behövts göra helt andra begränsningar i verksamheten runt produkten.”. Han berättar vidare om ansvarsbiten och utvecklingen de senaste åren ”Det är mycket att hålla koll på och det märkte vi när allt började nystas upp efter incidenten på Malmen. Ansvaret handlar inte bara om att säkerställa att det finns tillgängliga säkerhetsdatablad utan innebär även att man måste ha koll på vad i stort sett varje kemikalie kan göra med människan och hur man ska skydda sig. Efter händelsen på Malmen har medvetenheten och kunskapen hos både chefer och användare ökat. Även medvetenheten om att kemiska produkter kan vara skadliga genom exempelvis inandning av ångor eller genom att få en produkt på huden har ökat kraftigt de senaste åren.” Mimmi och Lisa berättar att de använder produkter som innehåller kromföreningar som kräver tillstånd enligt den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Som en del av villkoren för att få använda de produkterna behöver man göra exponeringsmätningar för både människa och miljö. ”Vi utför exponeringsmätningar för de produkter vi har som innehåller kromater.” berättar Lisa. Hon berättar vidare att de personligen inte vet exakt vilka mätningar som behöver utföras och att de fått stöd från den externa leverantören Elements inom ett befintligt ramavtal för att utföra mätningarna. Om man använder sådana tillståndsprodukter kan man vända sig till sin närmsta chef och Mimmi ger även rådet att prata med sin lokala arbetsmiljö-handläggare/-ingenjör för att få stöttning. Utbildning inom arbetsmiljö Mimmi berättar om sin utbildning inom arbetsmiljö: ”Jag har en endagarsutbildning kring riskbedömningar. I övrigt har jag lärt mig längs vägen och sitter mycket med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utbildningen gick i mångt och mycket ut på hur man ska läsa ett säkerhetsdatablad och hur man ska tänka när man skriver riskbedömningar.”. Hon upplever att hennes kunskap utvecklats mycket de senaste åren ”Om jag jämför det jag skrev för fem år sedan med det jag skriver nu så är det jättestor skillnad. Man bör ta med väldigt mycket mer information än de informerade om på utbildningen och som jag inser är vitalt.”. Mimmi och Lisa berättar att de har en arbetsmiljöhandläggare på Försvarshälsan som de kan rådfråga, men att de saknar någon ARTIKELSERIE Del 3 – Arbetsmiljö och säkerhetsdatablad Arbetsmiljö Inom svensk lagstiftning finns arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS:ar, som anger krav inom arbetsmiljö. För arbetet med och hanteringen av kemiska produkter anges krav i AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker, där syftet med kraven är att förebygga ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor. I AFS:en anges arbetsgivaren som ansvarig för att kraven i föreskriften följs. Några av de grundläggande kraven som anges i AFS 2011:19 är: •  Utföra riskbedömning av kemiska produkter och kontinuerligt göra en översyn av dessa •  Identifiera och skapa en förteckning över de kemiska riskkällor som förväntas förekomma i verksamheten •  Säkerställa tillgång till säkerhetsdatablad för kemiska produkter •  Särskilda krav för vissa produkter och ämnen. Kraven kan bland annat omfatta läkarkontroller, utbildning eller utredning om ersättning •  Säkerställa att exponering för kemisk produkt innehållande ämne med hygieniskt gränsvärde är under gränsvärdet •  Riskbedömningen ska innehålla vilka skyddsåtgärder som krävs för att säkerställa att man minimerar risken med kemikompetens som de kan konsultera. Inte heller Johan har någon speciell utbildning i kemi och arbetsmiljö. Han berättar ”enda utbildningen jag har gått är den för härdplaster som alla tekniker som använder produkterna behöver gå”. Johan efterlyser grundutbildning i området ”Jag önskar någon form av grundutbildning för de som ska jobba med och ansvarar för dokumentationen kring kemiska produkter. Det tror jag skulle vara en stor framgångsfaktor framöver. I en sådan utbildning borde man gå igenom vilka lagkrav som finns, vilka direktiv som finns inom Försvarsmakten och vilka underlag som ska finnas tillgängliga. Man borde även gå igenom hur man läser ett säkerhetsdatablad, vilken information som ska finnas där samt hur man gör en riskbedömning. På det sättet skulle de som har ansvaret för kemiska produkter ha grundkompetensen för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.” Säkerhetsdatablad inom Försvarsmakten David Rudolfsson jobbar sedan 2,5 år tillbaka som materielhandläggare inom kemi på FMLOG Försörjning i Arboga. Han berättar att huvuduppgiften som materielhandläggare är inköp där de ansvarar för att köpa materiel från leverantörer till centrallagret. David Rudolfsson ”Min huvuduppgift är att införskaffa det materiel som finns på min materialplanerarkod och hålla det rullande. I den arbetsuppgiften ingår även arbetet med säkerhetsdatablad eftersom vi, som organisation, måste hålla våra säkerhetsdatablad uppdaterade för att följa lagen. Säkerhetsdatablad ska finnas för alla kemiska produkter och det ansvaret hamnar på mig eftersom jag köper in produkterna.” berättar David. >>>

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=