Vår gemensamma strävan mot en Trovärdig och Tillgänglig teknisk tjänst går vidare. Det politiska målet att öka våra ekonomiska medel till en nivå motsvarande 2 % av bruttonationalprodukten (BNP) redan 2028 utgör i sig en stor utmaning och ställer höga krav på nya arbetssätt för att vi ska kunna omsätta de nya ekonomiska förutsättningarna i operativ effekt. Överbefälhavaren (ÖB) kommer i närtid att lämna sitt råd till regeringen (ÖB Råd). Ett råd som sannolikt kommer att innehålla en inriktning av att inledningsvis uppnå balans mellan verkan och stöd. Något som för oss inom den tekniska tjänsten innebär en mycket utmanande tid där vi förväntas kunna vidmakthålla och iståndsätta materiel för beredskap, operationer och förbandsproduktion i en väsentligt större omfattning än idag. Avseende förutsättningsskapande åtgärder så är det värt att nämna det betänkande, med rubriken Materielförsörjningsstrategi för vår gemensamma säkerhet (SOU 2022:14), som lämnades över till försvarsministern tidigare i år. Här är man tydlig med att ”Materielförsörjningen omfattar materielens hela livscykel, från förmågebehov till avveckling”. Utredaren ser behov av att överse hur staten har definierat våra väsentliga säkerhetsintressen (VSI) och betänkandet innehåller ett antal konkreta förslag som väsentligt skulle öka våra möjligheter att säkerställa tillgänglighet under vidmakthållskedet. Väl värt en nedladdning från regeringens hemsida när TIFF är utläst. Arbetet med att förverkliga Ledning för ett starkare försvar (LFSF) fortgår och den omorganisation av högkvarteret som jag nämnt tidigare börjar finna sina former. Vi har fått beslut på Logistikstridskraftsavdelningen som kommer att samla logistiken på ett bättre sätt från 230101, vilket i sig borgar för ökad tydligheten och bättre möjligheter till samordning inom logistiken. Som följd av omorganisationen arbetas det också med en ny arbetsordning (FM ArbO), vilken kommer att ge försvarsgrenar, logistikenheter, Materielområdesansvarig chef (MOAC) och förband ökat ansvar och befogenheter inom funktionsområde logistik, där den tekniska tjänsten utgör en naturlig del. Den arenavisa utbildningen inom Sammanhållet vidmakthållande som jag nämnde i min förra ledare är nu genomförd med samtliga materielområden och nästa steg är nu att tydliggöra vad MOAC ansvar innebär. Tanken är att vi skall ta fram ett direktiv som beskriver MOAC ansvar, med syfte att det skall kunna ligga till grund för MOAC utveckling. Detta arbete kommer att ledas från högkvarteret och genomföras i tätt samarbetet med MOAC och FMV. Det pågår också utvecklingsarbete på fler håll i organisationen. När ni läser detta har Arméstaben just stått värd för ett utvecklingsmöte inom markproduktionen där representanter för logistikenheter, FMTS, Arméstaben och högkvarteret träffas med syfte att förmedla information, tillsammans utveckla underhållsproduktion och utveckla nätverk mellan olika aktörer. Allt i andan av att utveckla våra arbetssätt mot ökade krav på tillgänglighet och ökad materiell status. Detta initiativ är ett bra exempel på när delegeringen gett effekt genom att ansvariga, i detta fall MOAC för marksystemen, tar initiativ för att utveckla verksamheten för att möte framtida behov på ett konkret sätt. Något annat som är värt att lyfta är de nyckeltal som vi sedan en tid jobbar med inom den interna verkstadsproduktionen, med ökat fokus på att mäta materielens tillgänglighet vid förbanden istället för arbetade timmar. Detta löser förstås inte alla våra utmaningar, men det ger ett verktyg för analys och ständiga förbättringar. Numret du håller i din hand bjuder i vanlig ordning på god bredd. I TIFF träffar gör du bekantskap med kommendör Jonas Westin som är chef för marinstabens stödavdelning. Jonas beskriver hur skapandet av två marina basbataljoner höjer marinens förmåga till logistikförsörjning genom ökad rörlighet och modularitet. Enligt Jonas har inriktningen i LFSF varit avgörande för marinens möjligheter att skapa förutsättningar och struktur i den marina logistiken. Således ett gott exempel på när delegerat ansvar och mandat leder till ökad operativ effekt. Losskastningen avseende ansvaret för den främre logistiken skedde enligt Jonas på ett tydligt sätt och han menar att det gav marinen, och övriga försvarsgrenar, goda förutsättningar att lösa uppgiften. De erfarenheter som Jonas ger uttryck för borgar alltså för att vi är på rätt väg avseende inriktningen med en fortsatt tydlig losskastning. Jonas ger också sin bild av hur han ser på nyttan av additiv tillverkning och tillståndsbaserat underhåll, där hans budskap är att dessa möjligheter får begränsad effekt om inte samtliga förutsättningarna finns på plats. Tänkvärt när vi överväger dylika lösningar. I artikelserien Alternativa metoder för materielunderhåll kommer du att kunna ta del av olika alternativa lösningar på att hålla vår materiel tillgänglig då utmaningar såsom ålderstigen materiel, komponentbrist och störningar i logistikflöden påverkar vår förmåga. Mats Osterling och Anton Magnusson beskriver i seriens första artikel konkreta lösningar på underhållsproduktionen inom stridsvagnssystemet, där man bland annat i de inledande försöken med regummerade spännhjul har kunnat visa på inte bara bibehållen utan också ökad uthållighet genom nya metoder, och dessutom till väsentligt lägre kostnad. Detta är ett mycket intressant exempel på nya metoder för att nå ökad tillgänglighet, där dylika prov och eventuellt införande naturligtvis behöver göras i nära samarbete med designorganisationen så att vi inte tappar fokus på kvalitet, funktion och säkerhet så som Jonas beskriver det avseende additiv tillverkning i TIFF träffar. Utöver detta kan du bland annat läsa om en genomförd kamratträff, den nyligen genomförda Försvarsingenjörsriksdagen och den historieintresserade kan få sitt lystmäte genom första delen i en historisk artikelserie om reparationstjänstens utveckling. Trevlig läsning! Johan Igert PROD RPE LOG Ansvarig utgivare Ledaren Bäste TIFF-läsare! 3 Foto: Jimmy Adamsson, Försvarsmakten Ledaren
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=