TIFF nr 3 / 2022 6 kraftsamla och stridsekonomiskt planera och genomföra operationer och insatser. Nyttiga samarbeten LFSF innebär också att det tekniska designansvaret i vidmakthållandefasen för de marina systemen har gått över från FMV till Försvarsmakten. – Vi har sedan övergången haft ett bra samarbete med FMV eftersom våra respektive designorganisationer behöver följa varandra parallellt för att ansvaret ska kunna lämnas över och tillbaka utan stora och omständliga processer och rutiner, berättar Jonas. Förutom de dagliga kontakterna och samarbetet har vi också gemensamt med jämna mellanrum så kallade designledningsmöten. En utmaning som dock har kommit fram är när till exempel en livstidsförlängning (LTF) ska göras på ett system. Detta eftersom en LTF ska säkerställa att tidigare fattade beslut avseende systemets förmåga ska ske inom ramen för vidmakthållandeanslaget. Därmed blir det problematiskt när Försvarsmakten lämnar uppdrag till FMV som då inte får fatta tekniska designbeslut. När det gäller samarbetet mellan Marinstaben och Högkvarteret inom vidmakthållandet fungerar det i stort bra, menar Jonas. – Visst har det under perioden 1 januari 2019 fram till idag funnits en del friktioner och olika uppfattningar som ibland varit enkla att lösa och ibland mer utmanande. Man behöver vara medveten om den stora förändringen som LFSF faktiskt innebar samt vilka tidsförhållanden som gällde för att omsätta en stor förändring. Dessutom har vi haft en långdragen pandemi, kriget i Ukraina, samt en fullständig omställning från reduceringar till tillväxt som utmaningar att hantera. Ukrainska erfarenheter På frågan om just kriget i Ukraina har gett några logistiskt intressanta erfarenheter svarar Jonas Westin att det behövs mer fakta och flera olika aktörers perspektiv för att dra relevanta erfarenheter att använda för egen utveckling. – Att logistiken har varit och är helt avgörande för striden är ju emellertid helt uppenbart. En väl fungerande logistik är oerhört viktig för stridande förband. Det vi ser tydligt är att det finns behov av att ha mer i egna lager – det handlar om allt från mat till drivmedel och inte minst reservdelar. Ukrainakriget har även aktualiserat användandet av moderna stridssystem och teknikutveckling i stort. När det exempelvis gäller additiv tillverkning, där man lager för lager bygger upp en tredimensionell komponent utifrån en 3D-CADmodell, och exempelvis AI (arficiell intelligens) med maskininlärning, så är Jonas Westin för närvarande tveksam till nyttan ute i fält. – Jag bedömer att additiv tillverkning absolut ska finnas, men på lämplig nivå i organisationen samt att det inte får råda några tvivel avseende kvalitet, funktion och säkerhet. Våra stridande förband behöver egentligen inte fundera på vem som tillverkat vad, men de ska kunna lita på den materiel som de använder. Under många år har en utvecklingstrend varit att integrera och koppla samman så många system som möjligt. Det driver upp komplexiteten och reducerar möjligheterna att reparera med egen personal ute i stridsområdena. Hur en komponent fungerar i sitt eget isolerade system är betydligt enklare att identifiera än när nätverk av system samverkar och påverkar varandra. Brist på logistikpersonal När det kommer till stora utmaningar för att ge Marinen ökad operativ effekt, så handlar det ofta om tillgången, eller snarare bristen, på personalresurser. – Vi har brist på logistiker i Försvarsmakten och även ont om de som söker till Försvarsmakten som logistiker och vill stanna kvar en längre tid, säger Jonas. Vi konkurrerar ju med det civila samhället där vi har vissa fördelar, medan vi inte kan erbjuda andra delar i samma utsträckning. Det ställer krav på oss att kunna attrahera, rekrytera och behålla den personal som krävs. Han menar även att det är viktigt att det får finnas en rörlighet inom Försvarsmakten så att personer kan få lämna, pröva på en annan verksamhet, och sedan få komma tillbaka igen med en större bredd och erfarenhet i bagaget. – Det får inte vara en inställning att man sviker Försvarsmakten bara för att man väljer att sluta och sedan kan tänka sig att komma tillbaka efter en tid, anser Jonas. Det skulle ge mycket dåliga förutsättningar för tillväxt och en samlad ökad operativ förmåga. Fartygsunderhåll Effektiviteten gällande fartygsunderhåll är ett annat ämne där det finns ett antal olika system som samverkar. – Vi har idag en mix av driftstids-, kalendertids- och tillståndsbaserat underhåll. Beroende på vilket materielsystem som betraktas är fördelningen olika vilket är ett resultat av erfarenheter från flera års drift, menar Jonas. Därmed är det svårt eller olämpligt att generalisera, utan olikheterna är nödvändiga för att bibehålla hög tillgänglighet. Han påpekar att ett utvecklat tillståndsbaserat underhåll ställer högre krav på analyser av såväl data som läge och kondition. Detta kan antingen ske genom ökad utbildning av besättningen eller genom att insamlad data skickas för analys, vilket innebär ett problem när det gäller att upprätthålla de nödvändiga sekretessnivåerna. – Så länge vi inte har möjlighet att skicka stora mängder data med en hög sekretessklassning så är egentligen tillståndsbaserat underhåll ett begränsat alternativ. I alla fall inte i någon större omfattning medan vi kan använda det för vissa system, konstaterar Jonas Westin. n Det vi ser tydligt är att det finns behov av att ha mer i egna lager” Säger JonasWestin TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=