NR 4 • 2022 TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN TIFF träffar: Brigadgeneral Jonas Lotsne Chef Armémateriel Integrerat logistikstöd, ILS Flygplan 100 flyger på loggboken
INNEHÅLL 2 TIFF nr 4 / 2022 Årgång 56 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 43. REDAKTÖR Kristina Mårtensson E-post: kristina.martensson@fmv.se Tel: 08-782 59 33 WEBBREDAKTÖR Johan Sjöberg Tel: 010-216 98 73 E-post: johan.b.sjoberg@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Per Stålhammar, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 010-216 85 50 E-post: per.stalhammar@saabgroup.com MANUSSTOPP 2023-01-23 för nummer 1/2023. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 1/2023 beräknas utkomma i mars 2023. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2022. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2022. Omslag Framsidan: Brigadgeneral Jonas Lotsne, tidigare i Försvarsmakten, nu i FMV. Foto: Martin Neander Baksidan: Tältritningar – alternativa metoder för materielunderhåll, del 2. Foto: Mats Osterling ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 Ledaren 04 Möjligheter och utmaningar inom armémateriel FMV och Försvarsmakten måste tillsammans med företagen inom försvarsindustrin hitta nya lösningar för att anskaffa krigsmateriel. Det sa Brigadgeneral Jonas Lotsne när TIFF träffade honom i oktober. 06 Ny loggbok FPL 100 opererar veckovis enbart på informationen i loggboken. 08 Tältritningar Alternativa metoder för materielunderhåll, del 2. 10 Systemsäkerhet Lansering av den nya systemsäkerhetshandboken. 14 Gissa bilden Höstbildens lösning samt en ny bild att fundera på. 15 TC Norma Höstbildens lösning samt en ny bild att fundera på. 18 Kundstöd gör skillnad För Försvarsmakten är ett effektivt produktstödstöd viktigt när det gäller Gripen-motorerna. TIFF följde med GKN Aerospace till F 7 i Såtenäs för att se hur det fungerar. 22 Integrerat Logistikstöd, ILS Den första i en serie artiklar i området Integrerat Logistikstöd, ILS. 22 TIFF möter en läsare TIFF samtalar med Thomas Engevall. 38 Fido I denna historiska artikel får vi veta mer om det första AI-vapnet som sattes in i strid. 42 Nöten Höstnötens lösning och en ny nöt att knäcka. 43 Kontaktpersoner
TIFF nr 4 / 2022 3 ÖB har nu lämnat sitt råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas till politiken. Rådet innehåller en tydlig inriktning på att uppnå balans mellan verkan och uthållighet. Här har vår funktion en viktig roll att fylla, med utvecklingen mot en Trovärdig och Tillgänglig Teknisk Tjänst. För att få en bild av vad ÖB råd innehåller så kan jag rekommendera ett inslag från Folk och Försvar på Youtube där Försvarsmaktens planeringschef Bo Berg och Stf C LEDS INRI Johan Pekkari beskriver innehållet. Kollegorna beskriver på ett bra sätt de utmaningar vi står inför, bland annat avseende att hantera tillväxa samtidigt som vi ska bibehålla den operativa förmågan över tid. Detta är något som kommer att bli en utmaning även för oss när vi ska hålla tillgänglighet på materiel i bruk, iståndsätta materiel i förråd och samtidigt ta emot ny materiel och utbilda oss på kommande teknik och system. Detta kräver god planering och balans i utvecklingen. Det är nära till växtvärk eftersom vi kommer från en situation med produktionsrationalitet på låga nivåer och därmed begränsad kapacitet och uthållighet. Eftersom vi nu närmar oss årsskiftet så tycker jag att det kan vara passande med att relatera det vi nu gör med en återblick över året. I min ledare i #4/2021 nämnde jag att vårt fokus ska ligga på tillgänglig materiel och i förlängningen tillgängliga förband och att detta för oss innebär behov av att utveckla våra arbetsmetoder, öka tillgängligheten på reserv- delar och utbytesenheter och att säkerställa kapacitet i form av egna och externa produktionsresurser. Detta är en inriktning som gäller alltjämt och vi har gjort framsteg under året. När det gäller arbetsmetoder så har vi bland annat genom justeringar i regelverket skapat förutsättningar för en mer flexibel vidmakthållandeproduktion på fordonssidan. Nästa steg är nu att sjösätta ett nytt arbetssätt, vilket jag kommer att ha anledning att återkomma till. När det kommer till reservdelar så har vi säkerställt ökad ekonomi och det pågår nu parallellt arbete hos såväl FMLOG försörjning som hos respektive MOAC för att förbättra tillgängligheten på reservdelar. Ett arbete som redan har gett effekt. När det kommer till att säkerställa produktions- kapacitet så kan det vara värt att nämna satsningen på markverkstädernas infrastruktur. Det finns nu avsatt ekonomi och för att vi inte ska tappa tempo så har det inrättats ett separat forum för att driva frågan. När det gäller den fortsatta losskastning så införs det nu en helt ny planeringsmodell som ändrar arbetssätt och ledning i grunden, med en ökad delegering och uppföljning utifrån målsättningar. Så länge Försvarsgrenar (FG) och Stridskrafter (SK) kan leverera på målsättningarna så kommer FG/SK att kunna göra omplaneringar utan att behöva rapportera avvikelser eller efterfråga nya mandat. För vidmakthållproduktionen ställer detta stora krav på samarbetet mellan Materielområdesansvariga chefer (MOAC) och FG/SK. FG/SK uppgift är att skapa operativ förmåga och då krävs resurser i form av personal, materiel och metod. MOAC huvudsakliga ansvar är att säkerställa den materiell tillgänglighet, och om FG/SK förutsättningar ändras så måste den materiella tillgängligheten anpassas. Ett delegerat ansvar till FG/SK leder till krav på att även MOAC har rätt mandat. I vår strävan att ge MOAC rätt förutsättningar så tar vi nu fram ett MOAC-direktiv med målsättningen att ge MOAC så mycket ansvar och mandat som möjligt samtidigt som vi säkerställer samordning mellan FG/SK, MOAC, FMV och i förlängningen industrin. En viktig framgångsfaktor i det nya arbetssättet är en tät dialog mellan olika aktörer. För att skapa förutsättningar för samverkan så ställs det därför krav på samarbeten i ett antal olika ansvars- och myndighetsöverskridande team. Direktiv och styrningar är förstås inte allt. Det som krävs är ett skifte i förhållningssätt, med en kultur där vi litar på varandra och medarbetare och chefer på alla nivåer är beredda att ta medvetna risker, där vi är beredda att hjälpas åt och där vi tar ansvar utanför eget ansvarsområde när så krävs. Det nummer du håller i din hand bjuder i vanlig ordning på en god bredd. I TIFF träffar gör du bekantskap med brigadgeneral Jonas Lotsne, som är chef för verksamhetsområde Armémateriel på FMV. Jonas lyfter behovet av att vi tillsammans, oberoende om vi verkar för Försvarsmakten, FMV eller i industrin, behöver finna nya vägar för att anskaffa materiel. Inte minst för att korta ner tiden från behov till att vi får materielen i bruk. Det är för mig mycket positivt att Jonas lyfter det goda samarbetet med Arméchefen i dennes roll som MOAC. Jonas lyfter också frågan om att vi måste hitta balans i tillväxten utifrån befintliga förutsättningar. I del två av artikelserien om alternativa metoder för materielunderhåll kan ni denna gång läsa om hur Mats Osterling med kollegor på ett kreativt sätt löste en utmaning med brist på en vital del till Tält 12. I Konrad Lindblads artikel kan ni ta del av hur det nya ITstödsystemet Teamcenter kommer att kunna bidra till ökad kvalité i produktdatahanteringen genom hela livscykeln. Konrad nämner också möjligheten att på sikt ha gemensam informationshantering mellan FMV och Försvarsmakten. Allt detta måste förstås vägas mot tillgänglighet ur ett infovärderingsperspektiv. Ett bra exempel på samarbete med industrin framgår av artikeln om hur GKN Aerospace på ett mycket konkret sätt bidrar till tillgängligheten på våra Gripenplan. I detta nummer startar vi också upp en ny artikelserie som kommer att behandla frågan om Integrerat logistikstöd (ILS). Ett område som ligger mig varmt om hjärtat. Som uppstart på serien kan ni njuta av Jonas Stenströms orientering i ämnet. Jonas, som är chefsingenjör ILS på FMV, beskriver ILS som ”en systematisk metod för att designa tekniska system med hög tillgänglighet och en väl fungerande underhållslösning.” Att genom ILS-verksamhet identifiera underhållsbehov och skapa förutsättningar för att designa en väl fungerande drift- och underhållslösning är verkligen något som ligger i tiden, och dessutom ett område där vi har ett mycket stort behov av återtagning. Den läsare TIFF träffar denna gång är Thomas Engevall. Thomas har betytt mycket för materieltjänsten under sina drygt 40 år i yrket och han har både bred och djup erfarenhet. Thomas bjuder på ett antal råd som jag tycker att ni ska ta till er. Mycket tänkvärda! Med detta vill jag önska alla en något tidig God Jul och ännu tidigare Gott Nytt År! Johan Igert PROD RPE LOG Ansvarig utgivare Ledaren Bäste TIFF-läsare! Foto: Jimmy Adamsson, Försvarsmakten Ledaren
TIFF nr 4 / 2022 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Inom Försvarsmakten har Jonas Lotsne varit regementschef och har tjänstgjort i ett antal olika positioner på Högkvarteret, bland annat inom underrättelse- och stabsfunktioner. Han har haft utlandsuppdrag i Kosovo och i Mali och hans tidiga bakgrund i Försvarsmakten inkluderar Kavalleriet och Artilleriet. Jonas Lotsne har även en utbildning i ekonomi från Handelshögskolan. – Jag har alltid varit intresserad av logistik och materielfrågor och i min nya roll som Chef Armémateriel tror jag att mina kunskaper om arméfrågor kan vara till stora nytta, säger Jonas. Det känns även väldigt stimulerande och viktig i den svåra tid vi nu befinner oss i att få jobba med armén också inom en annan myndighet än Försvarsmakten. Det är alltid intressant att jobba utifrån olika perspektiv. Gällande dagens situation, med ett allt oroligare omvärldsläge, så påpekar Jonas Lotsne att både FMV och Försvarsmakten sedan framför allt försvarsbeslutet 2015 har strävat efter att anpassa organisationerna för att kunna ha de rätta kompetenserna för att anskaffa och vidmakthålla materielen. Nya lösningar – FMV och Försvarsmakten måste tillsammans med företagen inom försvarsindustrin hitta nya lösningar för att anskaffa krigsmateriel. Vi behöver korta ner tiden när det gäller beställningsförfaranden, beslutssteg och kravspecifikationer samt effektivisera dialogen med försvarsindustrin, förklarar Jonas. Det går att likna vid ett samspelt fotbollslag, man måste få ihop de olika ingående delarna i laget för att bli framgångsrik och kunna göra mål. Ett tydligt exempel på ett sådant samarbete är att Jonas Lotsne och Försvarsmaktens Arméchef har ofta förekommande möten för att avhandla de här aktuella frågorna. – Även i våra respektive organisationer görs det dagliga avstämningar. Det är en stor skillnad mot tidigare då man mer höll sig på varsin kant och inte hade lika mycket och regelbunden kommunikation, berättar Jonas. För Arméchefen och mig är det viktigt att framför allt definiera vilka mål vi har och hur vi ska uppnå dem – både på kort och längre sikt – så att våra bägge organisationer kan jobba utifrån våra målsättningar. Jonas Lotsne exemplifierar vikten av ett klart och konsekvent ledarskap: – När det kommer till materiel, till exempel ett pansarvärnssystem, finns det en mängd olika synsätt och frågeställningar som ska hanteras. Vilka förmågor ska Försvarsmakten ha och vilka krav skall FMV ställa för att Försvarsmakten ska få dessa förmågor? Det finns ett mycket stort antal uppfattningar om det och det visar på komplexiteten som finns inom Försvarsmakten och FMV och som vi måste hantera. Då gäller det att vi har en tydlighet i vårt ledarskap. Takt i bygget – Vi måste även kunna förhålla oss till frågan om i vilken takt vi ska bygga Försvarsmakten utifrån de givna förutsättningar, inte minst de ekonomiska, som vi har fått från statsmakten, fortsätter han. Det sköter sig inte självt utan det kräver ett kraftfullt ledarskapsarbete från både Försvarsmakten och FMV. Förhållandena när det gäller materielsamarbete med andra nationer har också ändrats mycket under det senaste decenniet. Jonas Lotsne framhåller i samband med det bland annat betydelsen av samarbetet med Finlands försvarsmakt. – Under flera år har även vårt samarbete med NATO ökat genom vårt partnerskap och ett medlemskap skulle innebära en ganska stor nyorientering i vårt sätt att arbeta. Som partnerskapsland är det ändå uppenbart att Sverige har en bra grund att stå på. Viktigt med internationellt samarbete – Våra insatser tillsammans med andra nationer inom materielområdet är ett jätteviktigt arbete som åligger både Arméchefen och mig, säger Jonas. I oktober var vi på en stor mässa i USA och träffade bland annat våra nordiska motsvarigheter, personal på ambassaden, och olika företrädare från USA. Arméchefen och jag hade en gemensam delegation med deltagare både från Arméstaben och FMV för att kunna visa en enad front. Förutom förändrade arbetssätt inom Försvarsmakten och FMV måste vi också jobba tillsammans med andra staters aktörer och det är ett relativt nytt förhållningssätt för oss inom båda myndigheterna. Jonas Lotsne berättar att det finns en dedikerad arbetsgrupp på FMV som jobbar specifikt med NATOfrågan och vad det innebär för mynStimulerande att jobba med armén i dagsläget Brigadgeneral Jonas Lotsne är Chef Armémateriel. Han har gått från Försvarsmakten till FMV och han anser att det känns stimulerande att få arbeta med arméfrågor i en tid med såväl möjligheter som utmaningar. Text och foto: Martin Neander Möjligheter och utmaningar inom armémateriel
TIFF nr 4 / 2022 5 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR digheten. Jonas Lotsne deltar också i arbetet i NATO Army Armaments Group inom NATO-partnerskapet och han var bland annat på möte i Bryssel i somras för att fortsätta det arbetet. När det gäller finansieringen av materielen var det regeringsbeslutet som kom den 16 mars i år mycket välkommet. Det gäller ett substantiellt tillskott för tilläggsbeställningar till arméområdet. Det handlar till stor del om att anskaffa materiel för att fylla luckor och tillskjuta medel för att fullt ut finansiera olika projekt. Anskaffning av reservdelar En annan nödvändig förändring som nu sker, och som Jonas Lotsne framhåller, är att man samtidigt som materielen anskaffas också anskaffar reservdelarna till materielen. Det är något som inte har gjorts i önskad omfattning tidigare. – Nu anskaffar vi reservdelar för framtiden. Förut har vi haft mycket av ett just-in-time tänkande och det fungerar inte i en krigsorganisation. Vi måste faktiskt ha materiel på plats i våra hyllor så att säga. Det går inte att snabbt bygga militär beredskap med långa ledtider, menar Jonas. Däremot har vi nu en tydlig plan och väldigt högt tryck i vår produktion. Dessutom har vi tidigarelagt olika saker inom bland annat ammunitionsområdet och jag kan även nämna snöskotrar, lastbilar och pansarvärnsförmåga som är andra bitar som har tidigarelagts. Pragmatisk syn på vidmakthållandet När det gäller vidmakthållandeansvaret tycker Jonas Lotsne att det präglas av ett pragmatiskt förhållningssätt och den dagliga dialog han har med Arméchefen är ett exempel på det. – Vi försöker hela tiden hjälpas åt och hitta vägar framåt inom arméområdet inom båda myndigheterna. Jag och Arméchefen uppmanar därför ständigt till samarbete mellan båda våra myndigheter som den bästa vägen framåt, avslutar Jonas Lotsne. n Det går att likna vid ett samspelt fotbollslag, man måste få ihop de olika ingående delarna i laget för att bli framgångsrik och kunna göra mål” Säger Jonas Lotsne Materiel måste finnas på plats i hyllorna för att militär beredskap inte går att bygga med långa ledtider, menar Jonas Lotsne.
TIFF nr 4 / 2022 6 Ökad robusthet. Denna förändring är ett stort steg mot robust flygverksamhet med ett minskat beroende av infrastruktur och uppkopplade datorsystem. Den nya loggboken kommer med all sannolikhet att öka tillgängligheten på radarspanings- och flygtransportförmågan i Försvarsmakten. I början av september sjösattes äntligen resultatet av ”projekt ny loggbok” – ett arbete som påbörjades redan 2018. Sedan uppstarten har många arbetsmöten med deltagande expertis från Specialflygskvadron (F 7) och TVA (Flygstaben) genomförts tillsammans med Saab Aeronautics, som har varit drivande och sammanhållande. År 2021 var den fysiska loggboken färdigställd och då genomfördes även de första utbildningarna för besättningar och personal inom Flygsystemsektion 100. Det året gjordes även ett första försök att sjösätta projektet. Försöket fick dock ställas in då olösta frågor kvarstod mellan den centrale tekniske chefen och flygchefen på Flygstaben. Inblandad personal från CAMO- och FLYG-sidan var helt enkelt inte överens om formuleringar kring ansvaret för luftvärdighet. Under år 2022 har frågetecknen rätats ut, formuleringar ändrats och förutom ytterligare en utbildningsomgång, har även ett live-applex genomförts. Detta för att flygtekniker och piloter skulle få chansen att öva ifyllnad av de nya blanketterna innan besättningen åker ut på skarpa flyguppdrag. Regelverkskrav Grundanledning till projektet var inte enbart en militär strävan om autonomi i fält och ökad operativ förmåga för Försvarsmaktens alla flygsystem. Regelverkskrav och åtgärdande av tillsynsavvikelser från den militära flyginspektionen FlygI, var också en starkt drivande orsak. Avvikelser som behövde åtgärdas var bland annat ”underhållsintyg uppfyller ej kraven i RML”, ”rapport som visar underhållsläget och gällande underhållsintyg saknas i loggboken”, ”utförd klargöring noteras ej på loggblad” och ”avlämningssedel sparas ej i 36 månader”. För att släcka tillsynsavvikelserna har Technical Report (TR) utvecklats till att även kunna vara ett underhållsintyg när flygtekniker utför och signerar utfört underhåll. På TR är det nu även tydligt hur MEL och kvarstående anmärkningar beslutats och omhändertagits. Loggbladet är utökat så att det även innehåller uppgifter som tidigare fanns på den, nu borttagna, gula avlämningssedeln. Sådana uppgifter är tillexempel fylld olje- och bränslemängd, antal passagerare och laddat krypto. På fotot ser vi hur chefspilot Pär blir briefad av flygtekniker Peter om de utförda poserna i ”daily inspection” det vill säga hur flygplanet klargjorts inför flygningen. När och om befälhavaren är tillfreds med den klargöringsansvariges ifyllnad av Flygplan 100 flyger på loggboken Sedan i början av september 2022 kan FPL 100 operera veckovis enbart på informationen i loggboken.Tack vare införandet av det nya tekniska journalsystemet kan nu Specialflygskvadron basera på valfri plats – utan att först behöva ordna åtkomst till uppföljningssystemet Fenix. Text: Major Åsa Ericson, Teknisk Chef FPL100. ASC 890 i landningsfas. Foto: André Caldenius Ny loggbok
TIFF nr 4 / 2022 7 loggbladet – tar han emot flygplanet, signerar loggbladet och genomför flyguppdraget under sitt ansvar. Flygdriftsperiod upp till 30 dagar För att kunna operera under en så kallad flygdriftsperiod – utan tillgång till driftuppföljningssystem – har ett loggbokskort arbetats fram i Fenix. Förutom data om flygplanet, kvarstående anmärkningar och operativa restriktioner redovisas på loggbokskortet kommande underhåll baserat på flygtid, kalendertid och cykler (landningar). Genom att loggbokskortet placeras i loggboken finns alltid aktuell information om planerat underhåll med i flygplanet. Vid åtkomst till driftuppföljningssystemet, vilket ofta sker tillbaka på hemmabasen Malmen, knappas alla flygningar och rapporter in från den gångna driftsperioden. Inför nästa period, som alltså kan sträcka sig från en till 30 dagar, skrivs ett nytt aktuellt loggbokskort ut ur Fenix och bifogas loggboken. De TR som behöver skrivas under en flygdriftsperiod när flygplanet är i väg på uppdrag loggas på den nya blanketten Technical Report Log (TRL). Med anledning av att loggboken numera innehåller mer information än tidigare har formatet utökats från A5 till A4 och nya flikar har tillkommit som tillexempel ”Dent and Buckle Chart”, ”Mass and balance” och ”Engine Trend”. Feedback Efter en månad i det nya tekniska journalsystemet så lyder feedbacken från besättningarna att den nya loggboken är mer komplicerad än den tidigare. ”Det är mycket att hålla reda på och fylla i” säger flygtekniker André. ”När vi lärt oss de nya rutinerna kommer nog flödena och hanteringen av loggboken att kännas lättare”, fortsätter flygtekniker Johan. Sedan instämmer båda två i att det finns förbättringspotential då det gäller både den fysiska designen av loggboken, de nya ihop-klistrade blanketterna samt karbonfunktionen mellan kopiorna. Då 100-systemet är först ut med detta system är besättningarnas synpunkter och erfarenheter viktiga att beakta i ett tidig skede. På så vis slipper övriga flygsystem också ”uppfinna hjulet”. HKP15 är nästa flygsystem att sjösätta nytt tekniskt journalsystem. Producerad flygtid i loggboken Efter att ha besökt 100-plutonen i hangaren upptäcker jag en konsekvens av den ökade storleken på loggboken från A5 till A4 – det blir dubbelt så mycket papper (loggbladskopior) i pappersåtervinningen. En annan konsekvens, som kan vara intressant för chefer, är att daglig producerad flygtid numera erhålls från loggboken. Flygtiden i driftuppföljningssystemet Fenix är nu endast uppdaterat i början av flygdriftsperioden. Slutligen vill jag rikta ett tack till nedanstående enheter, som möjliggjort att det nya tekniska journalsystemet tagits fram och kunnat driftsättas för flygsystem 100. • Specialflygskvadron • Flygstaben/TVA: Erik Totland • Saab Aeronautics: Örjan Lindström, Björn Axelson och B-G Lahti (föredetta TVA/Flygstaben) Med ny loggbok följer Specialflygskvadronens FPL100 – verksamhet inte bara gällande regelverk (SE-EMAR) – nu har vi även ökad robusthet med möjlighet till förbättrad operativ förmåga. n Förkortningar MEL Minimum Equipment List CAMO Continuing Airworthiness Management Organization RML Regler Militär luftfart SE-EMAR Svenska versionen av ”European Military Aitworthiness Requirements TCM Teknisk Chef Materielsystem TVA Teknik och Vidmakthållande Avdelning TCM100 med den nya loggboken. Signering av loggblad inför flygning. Foto: Åsa Ericson Foto: Specialflygskvadron
TIFF nr 4 / 2022 8 Hur många har inte under åren tillbringat en natt i Försvarsmaktens Tält 12? Många värnpliktiga och soldater har under natten suttit nattvakt enligt ett tidsbestämt schema och tagit hand om eldningen i kaminen. Kaminen står placerad mitt i tältet där 12 personer kan sova som i en cirkel med fötterna nära kaminens värme. Flertalet har nog även vaknat av att nattvakten somnat och att det är kallt i tältet. Straffskalan för det brottet är hemlig och klassificerad, men verkställs i respektive tält. Tält 12 har funnits i många år och finns även på den civila arenan så de flesta känner igen tältet. Avvikelse: Slut på stoppring till Tält12 Som kvalitetshandläggare på markverkstäderna hanterade jag under en tid alla inkommande avvikelser som rapporterats från vår produktion på samtliga verkstäder runt om i landet. En dag kommer det en avvikelse som anger att det inte längre går att få tag i stoppringen som håller upp tältet vid kaminröret, som låser fast och håller upp tälttallriken mot tältduken. Avvikelsen kommer från en verkstad med sadelmakeri som gör underhåll på bland annat tält. Beskedet man fått är att man kanske kommer att få slänga tält då tältet inte går att använda utan stoppring. Efterforskning Det fanns vissa problem vart avvikelsen skulle lottas vidare för handläggning då stoppringen ingick som en del av hela tältet. Efter ett stort antal kontaktförsök och samtal, landar jag till sist hos Jonas Nordvall i Östersund, Systemingenjör fältförplägnad, FMV. I samtalet framkommer att tältringar slängts under år av neddragningar och nedläggningar av förband, och nu lider det akut brist på stoppringen runt om i landet. Efterfrågningar har gjorts på nytillverkning enligt ordinarie ritning, men prislappen har blivit allt för hög. Tältringen har idag många detaljer vilket gör att tillverkning i samma utförande tar tid att utföra. Jag kastade ur mig ett förslag, att jag ville testa möjligheten att modifiera och förenkla den nuvarande utformningen, men med bibehållen funktion. Om jag skulle klara det och samtidigt klara av det för en kostnad under 1 000 sek/styck inklusive material, skulle det då vara möjligt att få tillverka och fylla på lagret? Jonas Nordvall: Eftersom stoppringen är en viktig del i tältet för att överhuvudtaget kunna sätta upp det, var förslaget intressant. Att ta fram en ny stoppring med samma funktion och design samt till ett rimligt pris skulle kunna hålla kvar de Tält 12 som saknade ringar. Original-stoppringen är av äldre modell Alternativa metoder för materielunderhåll – del 2 I Försvarsmaktens starka tillväxt, står materielunderhåll inför stora utmaningar. Flera system har många år på nacken, nya system är påverkade av Covid-pandemin som bidragit till komponentbrist runt om i världen. I vår artikelserie om alternativa metoder för materielunderhåll, försöker vi visa på att om vi är lösningsorienterade och att vi arbetar tillsammans, kan vi lösa många av våra utmaningar. Vi måste vara aktiva sökare av ny teknik och att aktivt arbeta för kortare ledtider, men utan att försämra varken den tekniska eller den militära förmågan. I artikeln i detta nummer presenterar jag ett mindre projekt med ett lyckat resultat. Foto: FMV Tält 12. Del av äldre ritning. Tältritningar
TIFF nr 4 / 2022 9 och tillverkades för hand med många detaljer när arbetskostnaden var låg. Prototyp Efter ett klartecken från FMV vände jag mig raskt till personalen på verkstadsgolvet i Eksjö där jag en gång arbetat som arbetsledare. Jag samlade Henrik Björkman, vår mest kunniga och erfarna svetsare, samt Ola Pettersson som är en lösningsorienterad och påhittig person. Efter bara några timmar har herrarna kommit på en förenklad lösning med att på ett delat rör av rätt dimension, svetsa på ett gångjärn samt montera ett exenterlås. Arbetstiden skulle därmed kapas kraftigt och Eksjös reservdelslager hade redan priser klara på rör och övriga detaljer. Efter en hel del räknande på ställtider och alla ingående arbetsmoment, var vi nästan säkra på att klara uppdraget på utsatt mål på 1 000 Sek/styck. Det fanns några moment som verkade enkla, men att klippa små plåtbitar som sedan ska svetsas på rörets kant, tar en liten stund. Stoppringen måste också låsa sig mot tältröret och samtidigt hålla upp tälttallrik och hela tältet. För att själva kunna testa prototypen kontaktade vi Albin Henriksson på Ing 2, som raskt anlände med önskade tältdelar. En ny dialog togs med Jonas på FMV som gav oss klartecken att göra en första prototyp för kontroll på FMV i Östersund. Vi hade goda förhoppningar att vi räknat rätt så vi beställde material för en första serie på 50 stycken. En första stoppring togs fram och efter några små justeringar tyckte vi att lösningen kändes både säker och tillförlitlig. Den första prototypen vi tillverkade, skickades till FMV för kontroll. Jonas Nordvall, igen: Den första prototypen testades på toppröret för Tältspis M/63. Passformen och låsningen var bra, men vissa mindre synpunkter fanns, gångjärnets utformning på stoppringen behövde ändras. Utformningen av gångjärnet löstes via telefon med verkstaden i Eksjö. Prototypen godkändes och skickades till SAAB där ett nytt ritningsunderlag togs fram. Serietillverkning av 50 stycken Efter att vi fick ett klartecken från FMV och ett nytt ritningsunderlag, påbörjades inplaneringen av arbetet. Fördelen med beställningen var att arbetet kunde läggas in som utfyllnad när det uppstod andra väntetider i produktionen. Under tiden vi tillverkade stoppringen, genomfördes även en omklassning av artikeln, från att ha varit en förnödenhet (klassad Z i PRIO) till att nu bli en reservdel istället (klassad X i PRIO). När vår första serie av 50 var klara, var en beställningsanmodan skapad och skickad till oss och vi kunde smidigt leverera lådan med stoppringar till Försvarsmaktens centrallager (FMCL). När vi summerade våra kostnader hade vi med minsta möjliga marginal klarat utsatt mål. Vår arbetsorder inkluderat material och prototyp stannade på totalt 49 457 Sek, vilket motsvarar ett styckpris på 989 Sek. Ganska snart började saldot på FM centrallager att minska, vilket visade på att det fanns ett underliggande behov. Därför kom det återigen en förfrågan om en beställning på ytterligare 50 stycken stoppringar, vilket verkstan i Eksjö var glada för. Om det blir fler beställningar får framtiden utvisa. Just nu utvecklar FMV en ny variant av en helt ny kaminlösning, som kan bli en ersättning när delar saknas till Tält 12. Vidare kan man med säkerhet säga att nya modellen av stoppring hållit ett stort antal Tält 12 vid liv. Så när du ligger där i värmen i Tält 12, spana upp mot tälttallriken och se om du just bevittnar en alternativt framtagen reservdel. n Ny modell av stoppring. Nytt ritningsunderlag. Text och foto: Mats Osterling, Kvalitetshandläggare FMTS MvE KM Låda med stoppringar.
TIFF nr 4 / 2022 10 Redan 1993 beslutade dåvarande ÖB att systemsäkerhetsarbete ska gälla för alla Försvarsmaktens tekniska system. Försvarsmakten systemsäkerhetsmetodik bygger på MIL-STD-882, vilken gavs ut i sin första version för 60 år sedan. Grundstenen har varit Handbok Systemsäkerhet (H SystSäk), en publikation som först fastställdes 1996, reviderades 2011 och som nu nästan 30 år senare ges ut i en ny utgåva, Handbok Systemsäkerhet 2022 (H SystSäk 2022). De drivande faktorerna för den nya revisionen har varit: – tillförsel av möjligheten att kunna tillgodoräkna sig tidigare genomfört systemsäkerhetsarbete genom att använda sig av standarder och erfarenheter av säkra konstruktioner – tydligare tillämpning av lagstiftning, framförallt EU-rätten – ny militärstandard (MIL-STD882E) – tidigare metodik inom systemsäkerhetsarbetet var allt för mycket baserat på numeriska beräkningar som i slutänden inte alltid säkerställde betryggande systemsäkerhet Projektledare för den nya utgåvan har varit Lars Lange (FMV) som berättar att projektet påbörjades 2018 men förarbetet hade startat tidigare. Projektgruppen har bestått av medarbetare främst från FMV. Styrgruppsordförande har varit Joakim Sellén (C RPE Materiel). Publikationen har fastställts av chefen för produktionsledningens resursproduktion. Styrgruppen har sammanträtt cirka fyra gånger per år sedan år 2018. Den har fungerat vägledande och inriktande under publikationens framtagande. En hel del avdömningar och beslut har också fattats utifrån de frågor som uppstått i beredningen. Joakim har lett styrgruppsarbetet utifrån sin roll som processägare för Försvarsmaktens materielproduktion. Styrgruppen har varit sammansatt av chefer och arbetsledare från FMV och materielrelaterade enheter inom Försvarsmaktens produktionsledning samt tillsynsorganisationerna SÄKINSP och FLYGI. Projektgruppen har till sin hjälp haft en referensgrupp med representanter från FMV, Försvarsmakten, industri och konsulter för att få en transparens och förankring hos kommande användare av handboken. Kristin Strömberg, Försvarsmaktens tekniska direktör, påpekar vikten av detta sätt att arbeta då många andra av Försvarsmaktens handböcker är introverta skapelser, det vill säga endast avsedda för Försvarsmaktens anställda, till skillnad från denna handbok som ska kunna fungera under hela produktens livscykel och för alla aktörer som är involverade. Referensgruppen har bildat ett nätverk som även i fortsättningen För säkerhets skull Vi tar det som självklart att de tekniska system som används inom Försvarsmakten är säkra att användas, men som med så många andra självklarheter så ligger det mycket omfattande och strukturerat arbete bakom framtagandet av varje enskild produkt för att säkerställa att inga personer, egendom eller yttre miljö skadas under materielens hela livslängd. Nu väntar lansering och utrullning av den nya systemsäkerhetshandboken. Handboken kommer att finnas som bokpublikation och som nedladdningsbar fil. FMV håller systemsäkerhetskurser som är tillgängliga för Försvarsmakten, FMV, industri och konsultbolag. Handboken kommer att utgöra ett naturligt stöd för alla befattningshavare som är delaktiga i materielförsörjningen. Referensgruppen för Handbok Systemsäkerhet 2022. Systemsäkerhet
TIFF nr 4 / 2022 11 kommer att arbeta tillsammans för att vidareutveckla systemsäkerhetsmetodiken. Det huvudsakliga bidraget från referensgruppen har varit: – förmedling av erfarenheter – vad som har varit kostnadsdrivande i att följa den tidigare utgåvan av handboken – vad som har saknats – vad som har varit otydligt Resultatet av allt arbete är Handbok Systemsäkerhet 2022 (H SystSäk 2022). Det känns som en lättnad, säger styrgruppens ordförande Joakim, med tanke på allt arbete som är nedlagt och att det har gått så många år. Äntligen är den nya handboken på plats. Kristin påpekar att samtidigt som det känns skönt att handboken är klar så är det bara startpunkten för att börja anpassa Försvarsmaktens och FMV:s systemsäkerhetsarbete till de nya metoderna i handboken. I den nya handboken introduceras en ny modell och nytt angreppssätt i form av en Vägvalsmodell (VVM) för att underlätta att den nya handboken på ett enkelt sätt ska kunna användas och anpassas för alltifrån komplexa tekniska system till enklare standardprodukter. Förutom vägvalsmodellen innehåller också handboken förbättringar och förtydliganden för hur man anpassar sitt systemsäkerhetsarbete till aktuellt tekniskt system. Projektledaren för den nya utgåvan, Lars, betonar att i och med den nya handboken är svenskt systemsäkerhetsarbete bredare och omfattar mer än många internationella standarder. Till exempel kommer den svenska tillämpningen att beskriva hela olycksrisken med alla dess olika skadeutfall att inarbetas i nästa utgåva av MIL-STD-882. Syftet med handboken är att bidra till att det militära försvarets behov av säker materiel, relaterad forskning, teknikutveckling och tjänster tillgodoses i alla beredskapsnivåer samt är skriven för att täcka alla systemsäkerhetsaspekter genom hela livscykeln, från krav till avveckling. Detta oavsett om det är nya eller modifierade tekniska system och produkter. I slutändan måste användaren kunna känna tilltro till materielen som används. Lars klargör att handboken är skriven för att kunna stötta arbetet med såväl enkla produkter som komplexa tekniska system. Mycket arbete har lagts ned på att den på ett enkelt och effektivt sätt ska kunna hjälpa Försvarsmakten att ställa krav på betryggande säkerhet för såväl enklare produkter som mer komHandbok Systemsäkerhet. plexa materielsystem. Det har varit ett fokus att metoderna beskrivna i handboken ska kunna användas på ett anpassningsbart och användbart sätt. Stora komplexa tekniska system, som framtagningen av till exempel nya flygplan och ubåtar, har ofta bättre förutsättningar att genomföra ett bra systemsäkerhetsarbete och handboken ger ett bra stöd även för dessa tekniska system. Både Kristin och Lars är tydliga med att även om den nya handboken nu kommer att vara gällande så kommer det att vara en gradvis infasning i Försvarsmaktens och FMV:s verksamheter. Det är viktigt att hitta rätt nivå på hur mycket systemsäkerhetsarbete som ska utföras och tillämpas för olika tekniska system. Handboken är inte en processbeskrivning som i sig löser alla systemsäkerhetsproblem, men ska förse användarna med en större verktygslåda att hitta vad som är relevant för sitt tekniska system. Arbetsgruppen har lagt mycket kraft på att exemplifiera olika tillämpningar för att alla aktörer ska känna sig trygga med det utförda systemsäkerhetsarbetet. Systemsäkerhetsverksamheten syftar till att säkerställa att de olycksrisker som identifieras hålls så låga som möjligt under det tekniska systemets eller produktens hela livslängd. Detta innefattar utveckling, användning (utbildning, övning och insats), underhåll, förrådshållning, transport, ändring (modifiering) och vid avveckling av materielen. Målet med systemsäkerhetsverksamheten är att sträva efter att nå Försvarsmaktens vision för systemsäkerhet. Vision för systemsäkerhetsverksamheten ”Ingen person (soldat, sjöman, officer eller civil), egendom eller yttre miljö ska oavsiktligt skadas av Försvarsmaktens tekniska system.” För att uppnå detta används ett krav- och beslutssystem för tekniska system och produkter. De tre olika aktörerna som är involverade är: Kravställare Ansvaret som kravställare ligger hos Försvarsmakten och kan aldrig delegeras. För att kunna agera i sin roll som kunnig och kompetent kravställare kan Försvarsmakten ta hjälp av FMV. Beställare Baserat på Försvarsmaktens kravställning ska FMV eller Försvarsmakten kunna agera som professionell upphandlare. Konstruktör Industrin eller Försvarsmakten agerar som konstruktör som baserat på kravställning kan arbeta med stabila förutsättningar och tydliga redovisningskrav. >>>
12 Hela kedjan av systemsäkerhetsarbete präglas av att identifiera, analysera, värdera, klassificera och riskreducera identifierade olycksrisker. Lars poängterar att det är det gemensamma arbetet mellan 1 Kravställning som resulterar i en Systemsäkerhetsledningsplan (SSMP) samt erforderligt antal Systemmålsättningar (SMS) där systemsäkerhetskrav ska definieras. 2 Beställare skriver en Systemsäkerhetsplan (SSPP) och Systemsäkerhetskrav (SSK) genomförs för att identifiera EU-rätt, svensk lagstiftning, standarder, andra regelverk, Designregler (DR) samt principiella konstruktionskrav. 3 Beställare skriver Förfrågnings- underlag (RFP) med tekniska krav och verksamhetsåtagandekrav. 4 Konstruktör erhåller kontrakt och utarbetar en Systemsäkerhetsplan (SSPP) 5 Konstruktören genomför systemsäkerhetsarbete och beställaren följer kontinuerligt upp konstruktörens systemsäkerhetsarbete. 6 Konstruktören utfärdar ett Systemsäkerhetsutlåtande (SCA). 7 Beställaren granskar konstruktörens Systemsäkerhetsutlåtande (SCA). Därefter utfärdas en Systemsäkerhetsdeklaration (SSD). 8 Kravställaren utfärdar ett Systemsäkerhetsgodkännande (SSG). 9 Försvarsmakten utfärdar Beslut om användning, central nivå (BOAC) där systemsäkerhet är en av flera delar. 10 Chef för organisationsenhet (C OrgE) fattar, om det är nödvändigt, beslut om användning, lokal nivå (BOAL) Försvarsmakten och FMV som ligger till grund för att arbetet ska bli framgångsrikt. Inga tekniska system kan göras helt riskfria och det måste finnas en transparens kring de olycksrisker och för de riskreducerande åtgärderna som har vidtagits. Riskkedja.
TIFF nr 4 / 2022 13 För att handbokens metoder på ett enkelt sätt ska kunna användas för både stora och små tekniska system och produkter introduceras en Vägvalsmodell (VVM). Syftet med vägvalsmodellen är att ge konstruktören ett större ansvar att påvisa säkra system genom att kunna tillgodogöra sig tidigare gjort säkerhetsarbete. Olycksriskmetoder i handboken ska ge stöd i arbetet vid integration mellan olika tekniska system och produkter. Vägvalsmodellen är en iterativ metod som både kan användas vid anskaffning och vid ändring (modifiering) av tekniska system och produkter. Vidare omfattar varje enskilt systemelement och den slutgiltiga integrerade produkten. Den används vid kravställning för att tillåta, inrikta och begränsa olika vägval. Vägvalsmodellen tillämpas av respektive aktör under de olika livscykelskedena vägvalen genomförs i en viss prioritetsordning. Med stöd av Vägvalsmodellen kan systemsäkerhetsarbetets omfattning klargöras av respektive aktör under de olika livscykelskedena med vägvalen (VV1 – VV7): Vägval (VV1) tillämpas alltid eftersom de författningsenliga kraven alltid ska uppfyllas. Med författningsenliga krav avses svensk lagstiftning, inklusive EU-rätt, med sina förordningar och föreskrifter. Om vägval (VV1) inte är tillräckligt för att uppnå betryggande säkerhet för det tekniska systemet eller produkten går man vidare till vägval (VV2 – VV6). Vägvalen ska prövas i prioritetsordning, men oftast är en kombination av flera olika vägval att föredra, exempelvis kan en tillämpning av VV1, VV4 och VV5 tillsammans visa på betryggande säkerhet. För olycksrisker som inte har kunnat hanteras i tidigare vägval tillämpas vägval (VV7) med bedömning av olycksriskerna mot Tolerabel risknivå (TR) uttryckt i riskmatriser. I slutändan måste beställaren kunna vara övertygad om att den slutgiltiga produkten uppfyller systemsäkerhetskraven för Försvarsmaktens tänkta användning med avseende på handhavande, rutiner och beteenden. Både Joakim och Kristin lyfter fram att Försvarsmakten och FMV tillsammans måste lära sig att använda handboken och framförallt vägvalsmodellen i praktiken. Detta måste göras i dialog och präglas av ett givande och tagande. Det är klart att bedömningar och ställningstaganden kommer att vara olika men att det arbetet måste få ta tid för att hitta relevanta kravställningsnivåer för olika tekniska system. Joakim och Kristin påpekar vikten av att materielområdesansvariga chefer inom Försvarsmakten ställer krav på att materiel inom sina försvarsgrensområden utarbetas systemsäkert, men också har vetskapen om att handboken ger stöd för rätt nivå av systemsäkerhetsarbete, att inte ställa högre krav än nödvändigt. Även om handboken är omfattande finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter för att utveckla synen på vad systemsäkerhet är och vad det omfattar och hur man på bästa sätt hanterar de gränsytor som finns mellan olika handböcker, standarder och designregler. Lars berättar att handbokens utgivning är ett stort Vägval 1 (VV1) Författningsenliga krav Vilka författningsenliga krav ska tillämpas? Vägval 2 (VV2) Godkänd av annan stat Vilket underlag ska redovisas för att kunna acceptera ett godkännande från en annan stat? Vägval 3 (VV3) Godkänd av annan part Vilket underlag ska redovisas för att kunna acceptera ett godkännande från en annan part? Vägval 4 (VV4) Övriga standarder Vilka etablerade standarder inom teknikområdet kan tillämpas? Vägval 5 (VV5) Designregler Vilka Designregler (DR) och Tekniska handlingsregler (THR) kan tillämpas? Vägval 6 (VV6) Beprövat system Vilka trovärdiga drifterfarenheter från liknande användningssätt och användningsmiljöer kan accepteras för ett beprövat system? Vägval 7 (VV7) Tolerabel Risknivå (TR) och riskmatris Vilken Tolerabel risknivå (TR) inklusive riskmatriser ska tillämpas? Vägval. >>> Riskmatris.
TIFF nr 4 / 2022 14 Text: Lars Lange FMV. steg på vägen men att det finns fler områden som behöver utvecklas. Ny teknik så som självkörande farkoster, artificiell intelligens och cybersäkerhet kräver nya angreppssätt, vilka inte kan hanteras med de klassiska analysmetoderna. Nu väntar en lansering och utrullning av den nya handboken. Den kommer att finnas som bokpublikation och som nedladdningsbar fil. Handboken kommer även att finnas i en engelsk utgåva. Som stöd till handboken håller också FMV sedan 1995 systemsäkerhetskurser som är tillgängliga för Försvarsmakten, FMV, industri och konsultbolag. Deltagarna har inte bara varit från Sverige utan även representanter från Danmark, Finland och Norge har medverkat. Hittills har det blivit 135 kurser med totalt över 4000 deltagare. Lars poängterar att handboken kommer att utgöra ett naturligt stöd för alla befattningshavare som är delaktiga i materielförsörjningen. Den breda uppslutningen för hand- boken inom Försvarsmakten och FMV kommer att stärka det gemensamma arbetssättet inom systemsäkerhetsområdet. Gissa bilden Svaren vill vi ha senast måndag 23 januari helst till: tiff.info@fmv.se eller skicka post till TIFF-redaktionen, FMV, 115 88 Stockholm. Höstbilden Det rätta svaret är att detaljen fanns på en Boing C17 Globemaster III. Den första versionen av Globemaster tillkom efter attacken mot Pearl Harbor 1941, då det blev uppenbart att USA:s militär behövde ett tungt fraktflygplan för långa distanser. Dagens version, C-17, är den tredje generationen Globemaster och togs i bruk under 1990-talet. Det mest utförliga och korrekta svaret som har utfallit med vinst var från Johan Erlandsson från Hok. Foto: Niklas Ehlen/Combat Camera/Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Foto: Försvarsmakten Julbilden Vad är detta och vilken materiel (materielsystem eller motsvarande) tillhör objektet? Alla godkända svar deltar i dragningen och ett premium utlovas till vinnaren. Redaktionen förbehåller sig rätten att premiera det mest utförliga svaret. Gissa bilden
TIFF nr 4 / 2022 15 Introduktion utrullning. På FMV har Program Norma under nästan 5 år arbetat med att ersätta IT-stöd som närmar sig sina slutdatum (end-of-life). I oktober 2020 infördes nytt affärs- och upphandlingssystem på FMV. Sedan 2019 har delprojektet, Norma PLM (Product Lifecycle Management), efter en upphandling, arbetat med att förbereda införandet av ett nytt standardiserat IT-verktyg för produktdatahantering. Vad är Teamcenter? Teamcenter är ett så kallat PLMverktyg, det vill säga det har olika moduler för att hantera en produkts alla livscykelskeden. Exempel på PLM-funktioner som finns i Teamcenters moduler är kravhantering, systemutveckling, test och validering, konfigurationsledning och varianthantering. Verktyget har också stöd för dokument- och ändringshantering samt teknisk projektledning med mera. Teamcenter har utvecklats av Siemens Industry Software AB som en del av deras digitaliseringsstrategi. Det har vuxit fram under åren till ett komplett produktlivscykelverktyg som används av många olika aktörer på världsmarknaden sedan ca 15 år. Teamcenter liknar till del ett Windows-system med sitt menybaserade upplägg. Konrad Lindblad, systemarkitekt, berättar: De tydligaste skillnaderna du som användare upplever är att all information finns i ett och samma system. Du behöver inte hoppa mellan olika applikationer utan du har allt på ett ställe. Du kan följa produkternas uppdateringar, ändrade statusar och händelTeamcenter ett lyft för produktdatahanteringen Några av de IT-stöd vi idag använder i produktdatahanteringen närmar sig end-of-Iife. Det är också en ganska omfångsrik verktygspark där information i många fall flyttas manuellt mellan systemen. Nu har det första steget tagits till förändring. I våras rullades första versionen avTeamcenter ut, FMV och Försvarsmaktens nya IT-stöd för produktdatahantering. Det ersätter till att börja med produktdataregisteringen med sina respektive läsfunktioner. Även hanteringen av teknisk order flyttade in i Teamcenter.Teamcenter har upphandlats av FMV och kommer att ha en stor påverkan på hur vi från idag och i framtiden arbetar med produktdata i alla sina livscykelskeden. Text och foto: Peter Gabrielsson och FMV-bildmaterial. Systemarkitekt Konrad Lindblad. Teamcenters startsida, vilket visar överblicken av det Windows-liknande gränssnittet. Kan möjligen användas om utrymme finns. Annars är den detaljerade bilden av gränssnittet bättre. Exempel på Teamcenters gränssnitt med dess olika direktlänkar till olika funktioner. >>> TC Norma
TIFF nr 4 / 2022 16 ser med mera via dina valda prenumerationer. Dina ärenden och uppgifter kan du följa i visuella arbetsflöden, där du ser vad som just nu ska göras och av vem. Du hittar också lättare och snabbare vad du söker efter bland alla produkter och deras information via en grafisk klickbar navigeringsstruktur. Det finns en hel del funktioner i Teamcenter som öppnar upp för nya möjligheter. Exempel på detta är möjligheterna att bifoga bilder, tekniska datablad och ritningar men framförallt också CAD/3D-modeller. De går sedan att granska direkt i Teamcenter. Konrad Lindblad förklarar: Du kan till exempel markera (klicka på) delar i en 3D-modell och se direkt vilken förnödenhet det är i förnödenhetsstrukturen, och vice versa. Det kan vara väldigt smidigt när man arbetar med mer komplexa materielsystem. Även PMI-data kan visas på modellen. Product Manufacturing Information är ett mer modernt sätt att visa till exempel mått och toleranser, jämfört med 2D-ritningar. Vad har vi rullat ut? Konrad Lindblad: Produktdatahanteringen på FMV består av en mängd olika äldre ITsystem, dessa ersätter vi nu stegvis med Teamcenter. Det finns många moduler som vi ännu inte driftsatt, vi har en spännande roadmap. Teamcenter släpptes i en första mer begränsad version redan i januari 2021 för en utvald användargrupp på FMV. Syftet var att prova en del av funktionaliteterna och dra lärdomar inför den kommande stora utrullningen. När Teamcenter rullades ut i sin andra version den 23 maj 2022 så ersattes systemen för förnödenhetsdatahanteringen, verktyget för produktdataregistrering (PDR), delar av referensapplikationen (REF), verktygen för grund- och förvaltningsdata (GoF Reg & Web) samt hantering av tekniska order (DITO admin). DITO webb som riktas till våra exportkunder blir tillsvidare kvar. Vid utrullningen i maj var det också tänkt att FMV skulle ersätta verktyget Produktion System Underhållsplan (PSUHP). Tyvärr var inte den tekniska lösningen tillräckligt mogen så den kommer att rullas ut i nästa år i ett mer användbart gränssnitt. Hur många berörs av Teamcenter? Det är många intressenter som idag berörs av de arvssystem som nu har ersatts, och de övriga IT-stöd som är kvar. Det är ca 5 000 st. användare som läser information varav det är ca 500 st. som också behöver skapa information. Inom industrin, FMV:s leverantörer och konsulter, hittar vi den stora majoriteten som berörs av systembytet. Det är drygt 300 st. som direkt berörs inom ca 40 olika företag. De arbetar på uppdrag av FMV. De större försvarsmateriel leverantörerna sköter själva sin inregistrering av produktdata. På FMV är det ett fåtal medarbetare som själva skapar information i arvssystemen. De flesta av dem är knutna till dagens förvaltning och arbete med grund- och förvaltningsdata. Med införandet av Teamcenter kommer flera på FMV att beröras då de involveras i olika beslutsflöden. Inom Försvarsmakten hittar vi också flera användare som skapar information i de system som nu avlöses. Det finns också ett växande intresse hos Försvarsmakten, bland annat som följd av sitt designansvar, att själva utföra mer av arbetet. PLM+ nästa steg FMV driver just nu projekt PLM+ som ska föra in ytterligare funktionalitet i Teamcenter. Driftärendedatabasen (DÄB) ska ersättas av Teamcenters ärendehantering. Den planeras rullas ut i maj nästa år. Det sker i ett första steg riktat enbart till flygverksamheten (JAS39 och Hkp14) men med deltagande från alla delar av FMV. PLM+ ska också redovisa en analys av hur ärendehantering kan rullas ut i hela FMV. Uppdateringen av materielunderhållsplaneringen som blev parkerad i våras ska införas senare under 2023. Teamcenter har en i stort sett färdigutvecklad funktionalitet för Klickbar navigeringsstruktur. Workflow i Teamcenter, ”en visuell bild av ett arbetsflöde” en möjlighet att följa ett ärendes uppgifter och vem som utför dem.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=