NR 1• 2023 TIFF träffar: Claes Isoz Försvarsmaktens Logistikchef Krigskadereparationer Additiv tillverkning TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN
Innehåll Ledaren3 Effektivare logistikorganisation i HKV 4 Förstudie Teknisk Tjänst 6 Additiv tillverkning 8 Ledning av ILS-verksamhet 10 Renovering av impellers 18 Halvårsvård vecka 47-48/teknisk tjänst Livgardet. 20 Krigskadereparationer 22 TIFF möter en läsare 29 Kuriosa 32 Villar Perosa 34 Gissa bilden 37 Nöten 38 Kontaktpersoner 39 2 TIFF nr 1 / 2023 Årgång 57 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten REDAKTION Kontaktuppgifter finns längst bak i tidskriften, se sidan 39. REDAKTÖR Oscar Edling Mobil: 070-873 93 93 E-post: oscar.edling@fmv.se WEBBREDAKTÖR Johan Sjöberg Tel: 010-216 98 73 E-post: johan.b.sjoberg@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Per Stålhammar, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 010-216 85 50 E-post: per.stalhammar@saabgroup.com MANUSSTOPP 2023-04-17 för nummer 2/2023. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 2/2023 beräknas utkomma i juni 2023. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2023. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2023. Omslag Framsidan: Brigadgeneral Claes Isoz är Försvarsmaktens Logistikchef sedan 28 juni, 2022. Foto: Martin Neander. Baksidan: En komplett impeller i sitt defekta skick. Foto: Christer Danielsson. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Att ha en samlad uppgift under en chef gör det lättare att verkställa tillväxten inom logistiken både på kort och lång sikt, menar Claes Isoz, Försvarsmaktens Logistikchef, som TIFF träffade i januari. 06 Förstud e Tekni k Tjänst ”Vad är teknisk tjänst” och ”Vad behöver utvecklas”. 08 Additiv tillverkning Seminarium i additiv tillverkning på FMTS i Halmstad. 10 Ledning av ILS-verksamhet Del 2 av artikelserien om ILS. Denna gång tittar vi lite närmare på Ledning av ILS-verksamhet. 18 Renovering av impellers Alternativa metoder för materielunderhåll, del 3. 20 Grundtillsyn samordnat på Livgardet. 22 REPAIR BYREPAIR – WINNING THE FIRST FIGHT. Multinationellt möte i Sarajevo. 29 För 20:e gången möter vi en läsare, Dan Thorell. 32 Jag erkänner… 34 I denna historiska artikel får vi veta mer omVillar Perosa, en mycket speciell dubbelkulspruta. 37 Julbildens lösning samt en ny bild att fundera på. 38 Julnötens lösning och en ny nöt att knäcka. 39
TIFF nr 1 / 2023 3 Foto: Jimmy Adamsson, Försvarsmakten Stödet till Ukraina går nu över i en ny fas när vi går från att stödja med relativt lätthanterad materiel till att leverera tyngre system som kräver mer omfattande kunskap och åtgärder för att skapa och bibehålla materiell tillgänglighet. Detta leder till att vår förmåga att hantera en Trovärdig och Tillgänglig Teknisk Tjänst sätts på prov, även om det nu inte är vi som ska operera systemen. Detta är något som vi kommer att lära oss mycket av, men det ställer samtidigt ytterligare krav på en redan ansträng verksamhet. När det gäller vår strävan att öka tillgängligheten på våra fordon så kommer jag sannolikt inom några veckor att kunna fastställa temporära verksamhetsregler som nyttjar delar av den handlingsfrihet som vi har skapat genom de förändringar i regelverket som jag nämnt tidigare. De temporära verksamhetsreglerna är framtagna i god samverkan med bland annat TVK Mark, Säkerhetsinspektionen och FMTS och går i stort ut på att skapa ökad handlings- frihet för de Tekniska kundmottagningarna (TKM) runt om i riket genom att fler aktörer kommer att kunna nyttjas för service, funktionskontroll med statusbedömning och kontrollbesiktning av våra fordon. Detta är första steget i en justering av arbetssätt, där vi sedan jobbar vidare med att ytterligare öka handlingsfriheten genom att på olika sätt bryta upp grundtillsynen (GT) i olika åtgärder. Parallellt säkerställer vi att det nya mer flexibla arbetssättet stöds av våra IT-stödsystem. Sammanfattningsvis kommer dessa förändringar succesivt att leda till ökad tillgänglighet genom ökad flexibilitet och samtidigt erbjuda fortsatt goda möjlighet till planering och uppföljning på samtliga nivåer. För ökad tillgänglighet krävs det som bekant tillgång på reservmateriel (RM). Vi har nu gjort bokslut för 2022 års återanskaffning av RM, och det visar sig att vi förra året, i monetära termer, dubblade inleveranserna relativt 2015. Detta innebär att vi, trots ökade produktionsvolymer, nu har ökat lagerdjupet på en stor mängd RM. Detta har gjorts möjligt genom FMLOG Försörjnings idoga arbete kombinerat med TVK/TVA analyser avseende brister och behov. Mycket bra jobbat samtliga inblandade! Nu gäller det att inte släppa trycket och ligga kvar på dessa fina nivåer även framgent. Sedan årsskiftet har högkvarteret gått in i en ny organisation. För logistiken innebär förändringen en väsentligt bättre samordning av våra resurser. Logistikavdelningen, som tillhör Försvarsstabens Stödenhet vid högkvarteret (HKV FST STÖD), leds av Försvarsmaktens Logistikchef (LOGC) brigadgeneral Claes Isoz. Avdelningen samlar nu före detta RPE LOG, PROD LOG och delar av RPE Ledsyst. Detta ger betydligt bättre förutsättningar för att agera och ta ansvar inom logistiken och det är också tydligt uttalat att det är LOGC som är ansvarig för den strategiska funktionen Logistik. LOGC har nu i uppgift att, tillsammans med försvarsgrenar och stridskrafter (FG/SK), föreslå ett nästa steg där ett av alternativen är att bryta loss logistiken ur högkvarteret och skapa ett Logistikkommando på samma ledningsnivå som FG/SK. Det finns förstås utmaningar med det alternativet, men jag ser stora fördelar med en sådan lösning, inte minst nu när vi ska närma oss NATO. Vid Logistikchefens stabsövning (LSÖ23), som genomfördes nyligen, prövades konceptet med ett Logistikkommando vilket gav värdefull kunskap till den pågående utredningen. Vår strävan att skapa förutsättningar för Materiel- områdesansvariga chefer (MOAC) att ta sitt ansvar inom respektive materielområde går vidare. Det MOAC-direktiv som jag nämnde var på gång i min förra ledare finns nu fastställt i en första version och MOAC har därmed ett konkret stöd i sin fortsatta verksamhetsutveckling. Vårt fokus från centralt håll är nu att stödja MOAC i implementeringen av direktivet samtidigt som vi tillsammans med MOAC, FMV och övriga FST tar fram en uppdaterad version av direktivet som är tänkt att sjösättas innan sommaren. Detta nummer erbjuder i vanlig ordning god bredd. I TIFF träffar gör du bekantskap med nyss nämnde Logistikchef, där Claes Isoz bland annat beskriver sin roll och fördjupar en del av de aspekter som jag nämnt ovan. När det kommer till kommande utveckling så kan jag rekommendera Daniel Svenssons artikel om Förstudie teknisk tjänst. Jag hade själv förmånen att delta på en mycket väl genomförd slutredovisningen för LOGC och vi jobbar nu vidare med att inarbeta de utvecklingspaket som Daniel nämner i artikeln. En annan intressant artikel inom utvecklingsområdet är den om adaptiv tillverkning. Jag noterar här Per Gadestedts passning om att fastställa en strategi på området. Det gör vi gärna! Detta blir min sista ledare i TIFF – åtminstone för den här gången. I april lämnar jag högkvarteret och rollen som Främste företrädare för den tekniska tjänsten för nya äventyr inom de väpnade styrkorna. Därmed kommer jag också att lämna över uppdraget som ansvarig utgivare för vår fantastiska tidning. Till vem är inte klart i skrivande stund. Det har varit en stor ära att få vara en kugge i det maskineri som skapar fyra välfyllda och tankeväckande nummer årligen, och jag vill passa på att tacka er alla som med stort engagemang deltar i redaktionens arbete. Samtidigt vill jag tacka er läsare. Utan er är tidningen naturligtvis ingenting. Jag vill också uppmana fler att ta chansen att bli en del av redaktionen. Att engagera sig är ett utmärkt och påtagligt sätt att skapa debatt och påverka utveckling av den tekniska tjänsten. Jag vill så här avslutningsvis påminna om att det viktigaste för ökad effekt, trots all vår strävan, inte är förändrade styrningar och nya arbetssätt, utan att vi lyckas med ett skifte i förhållningssätt, med en kultur där vi litar på varandra och medarbetare och chefer på alla nivåer är beredda att ta medvetna risker och där vi är beredda att hjälpas åt och ta ansvar utanför eget ansvarsområde när så krävs. Jag vet att ni kan. Agera! Trevlig läsning och tack för mig! Bäste TIFF-läsare! Johan Igert C FST STÖD LOG FUNK Främste företrädare Teknisk tjänst Ansvarig utgivare Ledaren
TIFF nr 1 / 2023 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Samlad logistikorganisation stärker den tekniska tjänsten Claes Isoz började som reservofficer i Armén. Efter studier på KTH sökte han sig till Flygvapnet och utbildade sig till flygingenjör. Sedermera kom han till Högkvarteret och blev bland annat sektionschef i tre år för PROD LOG Teknik och samtidigt även ansvarig utgivare för TIFF. Efter ett antal andra tjänster så kom han 2017 att verka i Kabul som rådgivare till den afghanska flygvapenledningen. I början av 2018 tillträdde han som förbandschef för F 21 i Luleå och under 2021 blev han chef för RPE Logistik vid Produktionsledningen. Från nyår 2023 finns det tre stora enheter i den nybildade Försvarsstaben varav en är Stödenheten. I den finns Logistikavdelningen som Claes Isoz nu är chef för. I hans position ingår exempelvis hela ansvaret för vidmakthållandeanslaget Ap: 1:1.3 som uppgick till 16,6 mdr kr under förra året. Vad finns det för fördelar jämfört med den tidigare organisationen? Den stora fördelen är att ansvaret för Försvarsmaktens logistik nu är samlad i en organisation. När det gäller att effektuera den reella tillväxten är det mycket bättre att ha en samlad uppgift under en chef. När jag tittar framåt på försvarsgrenarna och deras chefer och staber som ska fokusera på tillväxt, så måste man fokusera på att växa med sina stridande förband och de förmågor man ska skapa. I detta är min uppgift väldigt tydlig: Jag ska göra det lätt för försvarsgrenarna att växa och att kunna genomföra nödvändiga insatser som exempelvis strid när det behövs. I min uppgift ingår också att säkerställa att det finns en materielförsörjning, förnödenhetsförsörjning, och en bakre teknisk tjänst som gör det lätt att tillväxa, men också att genomföra operationer. I det läget som vi nu är, med krav på stor tillväxt så är det helt rätt att inte göra de olika chefernas ansvarsområden alltför breda. I stället ska man som chef kunna fokusera på en väl avgränsad uppgift. Som exempel tycker jag det är bra att försvarsgrenschefer med sina staber kan fokusera på försvarsgrenens tillväxt och att jag kan ta ansvar för försörjningen av den. Det säkerställer i större utsträckning att vi kan klara av den nödvändiga tillväxten. Vad står högst på din agenda närmaste tiden? Tre viktiga saker är tillgänglighet, robusthet och försörjningstrygghet. Alla de här tre kan relateras till den tekniska tjänsten. När det gäller tillgängligheten så ska exempelvis Armén växa snabbt och där finns det många betydelsefulla plattformar där den dagliga tillgängligheten ska ökas, till exempel Stridsvagn 122 och Stridsfordon 90. I de fallen är det viktigt att den bakre underhållsorganisationen klarar av att möta kraven på tillgänglighet. Det ska finnas underhållsberedningar som säkerställer att vi har rätt reservdelar tillgängliga för att kunna genomföra underhållet. Det handlar även om att man på förbandsnivå ser till att man i den dagliga driften gör det man ska göra som daglig och särskild tillsyn. Den teknisk utbildade personalen ska användas till att hålla på med just teknisk tjänst. Ute på garnisonerna ska man använda sina logistikenheter på ett optimalt sätt för att planera och beställa materielunderhåll för främst markmateriel av verkstadsorganisationerna. För att få det hela att fungera så har det varit viktigt att betrakta de delar som rör den bakre tekniska tjänsten i en helhet. Vi har därför sett över verksamheten inom markverkstäderna, besiktningsenheten och FMTIS fälttele när det gäller arbetsmetoder och processer lokalt inom garnisonerna, vem som beställer vad och hur det görs. Vi har konstaterat att de största ställtiderna vi har som gör att vi får långa underhållstider är till följd av brist på reservdelar och vi gör nu betydande satsningar inom det området. Det finns helt enkelt inte anskaffat reservdelar i tillräcklig mängd, varken på central- eller garnisonslager. Det gäller även kapaciteten i underhållsorganisationen och det pågår nu en satsning på mer personal till markverkstäderna. Vi tittar också mycket på infrastrukturfrågorna och där har vi satt igång ett projekt som innebär att fler än tio nya markverkstäder kommer att byggas under de kommande åren. Några av markverkstäderna som ligger långt fram är de i Karlskrona och Skövde. Den i Skövde, som är byggd 1948, är inte anpassad för den mer moderna materiel som vi använder och det är till exempel knappt att stridsvagnarna kan köra in genom portarna. Försvarsmaktens Logistikchef och brigadgeneralen Claes Isoz tillträdde sin nuvarande roll den 28 juni 2022. Han betonar inte minst vikten av att det nu finns en samlad logistikorganisation i HKV som kommer bidra till att den tekniska tjänsten blir effektivare. Text & foto: Martin Neander Effektivare logistikorganisation i HKV
TIFF nr 1 / 2023 5 Hur ska ni jobba effektivt i markverkstäderna, besiktningsenheten och FMTIS fälttele? Enligt rutinen beställer TKM (Tekniska kundmottagningen) idag först en besiktning hos Besiktningsenheten och sedan resten av GT (Grundtillsyn) på Markverkstaden respektive FMTIS Fälttele. Fordonet går sedan tillbaka till besiktningsenheten för klarmarkering av GT. Vi vill inte ha ett sådant komplicerat beställningsflöde utan vi vill att TKM (Tekniska kundmottagningen) vid LogE säger till markverkstäderna att det finns en GT som ska genomföras och så löser de det. Det ska fungera lite som en ”one-stop shop” och därmed kunna undvika en del av dagens onödiga komplexitet i det förfarandet. Dessutom har det varit ett större fokus på teknikernas samlade tidsåtgång och inte objektets tid genom verkstaden. I Luleå till exempel får man åka med fordonet fem kilometer mellan verkstaden och fälttele, så det visar att de fysiska flödena kan förbättras. Generellt när det gäller tillgänglighet så är det ingen tvekan om att kompetensförsörjningen är avgörande. Vi ser över de tekniska utbildningarna för att se vad det är vi behöver åstadkomma och vilken kompetens och tekniska profiler vi behöver ha. Där återstår det några steg innan det är helt definierat. Tillgången på teknisk utbildad personal är A och O för att få någon tillgänglighet över huvud taget. Försvarsmakten, FMV och försvarsindustrin har alla ett skriande behov av kompetent personal. Hur ska resurserna räcka till alla? Vi har alla identifierat kompetensförsörjningen som en gemensam stor utmaning. Vi måste vara smarta inom ramen för bägge myndigheterna men även tillsammans med industrin. I ljuset av vad som händer, inte minst i vår nära omvärld, har vi både på Försvarsmakten och FMV märkt att vi inte kan arbeta på samma sätt som förut. De krav vi på Försvarsmakten har kanske inte fungerar gentemot industrin och FMV kanske inte förstår dem fullt ut alla gånger. Det kan leda till att de tekniska specifikationerna som FMV skriver baserat på våra krav kanske inte är vad som behövs och att våra krav inte tolkats korrekt. Inom den statliga sektorn måste vi arbeta mycket närmare och oftare tillsammans mellan våra två myndigheter. Det kommer också att snabba upp processerna. Vilka nya arbetssätt och arbetsformer har ni identifierat för ökad effektivitet? Under förra året var vi ute på en omfattande utbildningsresa till alla försvarsgrenar. Vi pratade då bland annat om så kallade vidmakthållandeteam som nu håller på att skapas. De ska innehålla de intressenter som behöver sitta vid samma bord för att prata om de materielsystem som ska vidmakthållas. Allt för att säkerställa att man har samma bild av läget och att det finns en gemensam förståelse för vad som ska göras och hur de tillgängliga resurserna ska hanteras och fördelas. Man behöver också se till att materielsystemen utvecklas på rätt sätt över tid. Frågor som exempelvis ska kunna lyftas och även åtgärdas av vidmakthållandeteamen är att underhållsI Claes Isoz position ingår hela ansvaret för vidmakthållandeanslaget Ap:1:1.3.
Förstudie Teknisk Tjänst TIFF nr 1 / 2023 6 beredningar saknas eller att reservdelar inte kommer fram i tid. I teamen ingår materialvårdsansvariga funktioner på försvarsgrensstaben, relevant TVK, teknisk chef med designansvar samt FMV-representanter. Det är alltså den typen av konstellationer som vi vill ska arbeta mycket nära varandra för att få ut så mycket operativ effekt som möjligt. Hur ser läget ut med reservdelsförsörjningen? Vi har gett ut direktiv förra våren till alla MOAC (materielområdesansvariga chefer) att se över och prioritera sina materielsystem och att genomlysa deras befintliga underhållsberedningar så att de har tillgång till de reservdelar de behöver för att systemen ska vara tillgänglig i kris eller krig. Detta arbete har börjat generera inköpslistor för reservdelar. 2021 återanskaffade vi reservdelar för ca 750 Mkr och 2022 för 1,4 mdr kr. Det är viktigt för alla som håller på med teknisk tjänst från främsta nivå och ända bak till våra verkstäder att det finns reservdelar när den tekniska tjänsten ska genomföras och att man inte ska behöva vänta. Det gäller dock att vi fortsätter att ligga i och långsiktigt fortsätter att bygga upp vår reservdelsförsörjning. Hur ser du att informationsutbyte hanteras effektivast? När dagens alltmer digitaliserade teknik fungerar som den ska och där informationsutbytet flödar som vi vill att det ska flöda så får vi snabba informationsuppdateringar som underlättar att bra beslut kan fattas. Vi måste dock i alla lägen ha en möjlighet att fördela och distribuera information som alla behöver få tillgång till utan att vi så att säga ”låser in” den. Det handlar om att skydda information men att samtidigt göra den tillgänglig. Dock måste vi ha en handlingsberedskap för att lösa informationsutbytet när elektroniska och digitala metoder inte fungerar och det behöver vi ytterligare öva på. Reservmetoder måste alltid finnas och det har vi även jobbat med historiskt sett. Finns det några lärdomar gällande logistik och teknisk tjänst som kan dras från Ukraina? En intressant lärdom från Ukraina är förmågan att snabbt lära sig tillämpa ny teknik och hur de har tillämpat kommersiell teknik och implementerat den ned till sina stridande förband. I detta har de utvecklat förmågor på imponerande kort tid som det går att lära sig mycket av. Att som Ukraina få ny materiel och att sedan på mycket kort tid operativt få den att tillämpas i förbanden och därpå bruka den i strid och dessutom få den att fungera över en längre tid är något som vi behöver fundera kring och analysera. Hur ska vi kunna vara lika snabbfotade när det gäller att få in ny materiel och hur kan vi se över våra arbetsmetoder på bästa sätt när det gäller hur vi anskaffar ny materiel. Det gäller att vi också kan påskynda de processerna. Ett bra exempel på hur vi gjorde något väldigt snabbt när det gäller anskaffning inom Försvarsmakten var när vi köpte Black Hawk-helikoptrarna. 18 månader efter att vi skrivit på avtalet så var de helikoptrarna driftsatta i Afghanistan i svensk regi. Vi behöver samla på oss många sådana fler goda exempel nu framöver för att klara vår tillväxt. n TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR I enlighet med Försvarsmaktens studie- och konceptutvecklingsplan (SoK) genomfördes Förstudie teknisk tjänst under 2022, i syfte att ta fram ett studieuppdrag till den efterföljande studien Teknisk tjänst 2045, som är planerad att genomföras 2023 – 2024. Förstudien genomfördes under ledning av Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS), med deltagande från Göta trängregemente (T2), Försvarsmedicincentrum (FömedC), Försvarsmaktens logistik (FMLOG), Högkvarteret (HKV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Försvarshögskolan (FHS). Frågeställning Arbetet i förstudien delades upp i två frågeställningar: ”Vad är teknisk tjänst” och ”Vad behöver utvecklas”. Den första delfrågan syftade till att erhålla en gemensam förståelse för begreppet teknisk tjänst inom studiegruppen, och att den efterföljande studien inte skulle behöva börja sitt arbete med en begreppsanalys. Genom diskussionen lades också en god grund i studiegruppen för att besvara den andra delfrågan. För att kunna besvara frågan om vad som behöver utvecklas inom den tekniska tjänsten, behövs först en kartläggning av vilka faktorer som påverkar hur den tekniska tjänsten behöver utformas. Med andra ord, vilka frågor behöver man få besvarade för att kunna bestämma hur den Förstudie Teknisk tjänst slutförd Under 2022 har Försvarsmakten tillsammans med FOI, FMV och FHS genomfört en förstudie om hur den tekniska tjänsten behöver anpassas och utvecklas för att vara ändamålsenlig mot tidsperioden 2035 – 2045. Förstudien har kartlagt utvecklingsbehovet och rekommenderar att totalt 15 identifierade utvecklingspaket bör omhändertas de närmaste åren. Text: Mj Daniel Svensson FMTS/Utv. Foto: Peter Aksberg, FMTIS GA Halmstad.
TIFF nr 1 / 2023 7 Mj Daniel Svensson FMTS/UtvE Studie- sekreterare Förstudie teknisk tjänst. tekniska tjänsten bör se ut? Ett antal av de utvecklingsaktiviteter som förstudien rekommenderar handlar om att besvara sådana frågor. Några exempel är: • Hur utvecklas operationsmiljön, och vilken påverkan får detta för den tekniska tjänsten? • Hur ser ett typiskt materiellt skadeutfall ut i representativa stridsmiljöer för olika materielområden, i form av skadetyper och skadevolymer? • Hur utvecklas Försvarsmakten i övrigt, bland annat vad avser materiel och metod? Hur påverkar detta den tekniska tjänsten? • Hur ser den allmänna teknikutvecklingen ut på längre sikt? Resultat Förstudien identifierade sammanlagt 65 frågeställningar och områden att studera, kartlägga, utreda eller utveckla i fortsatt arbete. För att skapa ett hanterligt resultat klustrade förstudien dessa 65 frågeställningar i femton tematiska utvecklingspaket. Sju av utvecklingspaketen föreslås hanteras vidare i studieform, medan övriga åtta paket föreslås hanteras på annat sätt. Utöver utvecklingspaketen har förstudien identifierat sju så kallade ramfaktorer, som påverkar utvecklingen av den tekniska tjänsten på ett bredare och mer generellt sätt. Bland ramfaktorerna kan nämnas den pågående Nato-anslutningen, kriget i Ukraina och interoperabilitet. Detta är exempel på faktorer som har påverkan på all utvecklingsverksamhet, och som därför behöver beaktas och analyseras varje gång man bedriver olika utvecklingsaktiviteter framöver. Studiegruppen kunde konstatera att de utvecklingsbehov som identifierades i förstudiearbetet är relativt omfattande. Det var därför inte rimligt att föreslå att samtliga dessa utvecklingsområden skulle lösas av den efterföljande tvååriga studien Teknisk tjänst 2045. Istället rekommenderade förstudien att tre av utvecklingspaketen bör omhändertas av denna studie, och att resterande utvecklingspaket omhändertas av andra studier och annan utvecklingsverksamhet. Vid en föredragning för logistikchefen, brigadgeneral Claes Isoz, i januari 2023, bestämdes att förstudiens rekommendation om inriktning för den efterföljande studien ska genomföras. Resterande utvecklingspaket ligger på Logistikavdelningen vid HKV för fortsatt beredning. Studien Teknisk tjänst 2045 Studien Teknisk tjänst 2045 genomförs 2023 – 2024, och har en utökad deltagarkrets jämfört med förstudien. Bland annat kommer försvarsgrenarna att ingå i den efterföljande studien. De tre utvecklingspaket som studien kommer att arbeta med betecknas S1, S2 och S3 och beskrivs härnedan. S1 Operationsmiljön Utvecklingspaket S1 handlar om att kartlägga operationsmiljön där den tekniska tjänsten kommer att bedrivas framöver. Hur utvecklas denna operationsmiljö mot 2045 och vilken anpassning krävs av den tekniska tjänsten för att kunna verka i denna operationsmiljö? S2 Gränslandet mellan teknisk tjänst och IT/cyberområdet – på lång sikt Utvecklingspaket S2 handlar om hur den långsiktiga teknikutvecklingen påverkar det område som ligger i gränslandet mellan den tekniska tjänsten och IT/cyberområdet. Den långsiktiga trenden är att allt mer funktion i materielsystemen realiseras i mjukvara. Samtidigt har IT-området också genomgått en genomgripande utveckling de senaste decennierna, milt uttryckt. Sammantaget förändras hur mjukvara i materielsystem behöver hanteras i Försvars- makten under materielens livscykel. Utvecklingspaket S2 syftar till att kartlägga detta område och analysera hur detta påverkar den tekniska tjänsten på sikt. S3 Metod för dimensionering av teknisk tjänst Utvecklingspaket S3 handlar om att utveckla en metod för hur den tekniska tjänsten ska dimensioneras på helhetsnivå. Metoden ska knyta samman övergripande förmågekrav på Försvarsmakten med krav på enskilda krigsförband, verkstäder och varv samt krav på materielsystem och leverantörer, vad gäller den tekniska tjänsten. Syftet är att det ska finnas en fastställd och etablerad metod för att tillse att alla ingående delar sammantaget uppnår de centrala och generella kraven, främst vad avser materiell tillgänglighet och uthållighet. Mer information Förstudien är avrapporterad i en slutrapport, som går att hämta i VIDAR med handlingsnummer FM2022-9743:4 (Word-filer) eller FM2022-9743:5 (samlad PDF-fil). Slutrapporten har också skickats till FMV, FOI och FHS. n Är du intresserad av att prenumerera? TIFF utkommer med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till enskilda prenumeranter, försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier mfl. För mer information gå in på http://tiff.mil.se under fliken ”Prenumeration”.
TIFF nr 1 / 2023 8 Additiv tillverkning V 48, 2022, genomfördes ett seminarium i additiv tillverkning på FMTS i Halmstad. Det är Funktionsutvecklingsenheten (FunkE) på FMTS som varit sammanhållande och Per Gadestedt som varit ansvarig för seminariet som lockade över 60 personer från olika delar av Försvarsmakten, FMV,Trafikverket, Fortverket, Sveriges forskningsinstitut, RISE och Högskolan i Halmstad. I två dagar pågick seminariet och där fanns mycket att diskutera. Text och foto: Christian Lövgren, FMTS. I additiv tillverkning används en 3D-printer att tillverka olika saker. Processen innebär att den från en digital fil bygger upp exempelvis en reservdel i lager på lager, till skillnad från bearbetande tillverkning då istället material tas bort för att skapa den önskade delen. Tekniken har funnits i ca 30 år, men har utvecklats kommersiellt väldigt mycket de senaste 15 åren och utvecklingen fortgår med oförminskad takt hela tiden. Det går till exempel numera att skriva ut mer än detaljer i plast. Metall, keramer, glas, gummiliknande plast och kompositförstärkta plaster som kan göras ännu hållfastare med glas- samt kolfibertråd är några exempel som visar på att endast tid och fantasi sätter gränserna för möjligheterna med tekniken. Sverige som land ligger ganska långt fram vad gäller additiv tillverkning. Det pågår forskning på i stort sätt alla universitet och högskolor i landet och här finns företag som är ledande i tillverkningen av 3Dprintrar och metallpulver. Försvarsmakten har också sett möjligheterna med tekniken. – Vissa verkstäder och förband har införskaffat maskiner, men utvecklingen sker mycket på egna initiativ och med eget engagemang, förklarar Per Gadestedt från FunkE och ansvarig för seminariet. – Därför måste det till en standard, så att utbildningar kan skapas och så att användare kan få rätt stöd, menar Jonas Leander från FMV Verksamhetsområde Marin. Om FMTS kan bli ett center för additiv tillverkning i Försvarsmakten kommer det vara en stor framgångsfaktor. Då blir det en samlad metod-utveckling och ett naturligt ställe som användarna kan vända sig till. Seminariet lockade över 60 deltagare från olika organisationer. Additiv tillverkning
TIFF nr 1 / 2023 9 Vad kan Försvarsmakten använda additiv tillverkning till? Tekniken används redan i Försvarsmakten. Till exempel har Livgardet och Markverkstad Kungsängen skapat en kolvkamshöjare till Ak 5:an som blivit så populärt att tillverkning sker dygnet runt just nu. Stöd till Ksp 58 och Ksp 90 har också tagits fram och med dem har det visat sig att träffresultatet för soldaterna blir bättre. – Fast det vi framför allt tittar på är att skapa mobila reparationsförband med additiv tillverkningsförmåga i armén och logistikförbanden, säger Per Gadestedt. Men även vid marinens eller flygvapnets basförband. Dessa kan då skriva ut reservdelar direkt på plats där de behövs. Personalen behöver utbildning i till exempel materiallära, de måste kunna förstå och göra ritningar, men även ha kunskaper i konstruktion för att kunna hantera CAD program. –Flera saker som skrivs ut i en 3D-printer kommer att behöva efterbearbetas, därför får inte de traditionella metoderna glömmas bort, så vi måste hitta former för att återta kompetensen inom skärande bearbetning, säger Per Gadestedt. Samarbeten Det pågår flera internationella samarbeten för att utveckla förmågan till additiv tillverkning. En Natostudie tittar på hur tekniken kan användas i operationer. Inom EDA, European Defence Agency (förenklat EU:s FMV) pågår en förstudie där tolv länder ingår. Den avses att starta under nästa år. – Även om försvarsmakter i olika länder kommit olika långt är ändå alla fortfarande i en sökande innovationsfas, säger Jonas Leander. Det innebär att alla delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Och det är ett vitt spektrum av deltagare från soldater till professorer. Det är en pionjäranda i det samarbetet! Nästa steg – Vi har ett förslag på en strategi för fortsättningen, säger Per Gadestedt. Den strategin ska vi nu försöka få Högkvarteret-, och särskilt FST STÖD LOG, att ta till sig och fastställa. I strategin finns ett antal omedelbara åtgärder som innehåller förslag på materielanskaffning-, och utbildning. Vi måste kort sagt standardisera metoderna. Lyckas vi med det, kommer Försvarsmakten bli vassare. Potentialen finns och detta seminarium har visat att det också finns ett enormt engagemang. n Bult med passande mutter nyss utskrivna i 3D-printer. Jonas Leander från FMV och Per Gadestedt från FMTS vid en av FMTS 3D-skrivare. Vi tittar framförallt på att skapa mobila reparationsförband med additiv tillverkningsförmåga i armén och logistikförbanden” Säger Per Gadestedt
TIFF nr 4 / 2022 10 Del 2 Integrerat Logistikstöd, ILS Bakgrund. I föregående artikel kring ILS (integrerat logistikstöd) så pratade vi om ILS allmänt. Vi konstaterade även att ILS i FMV för närvarande delas in i 14 st element. Dessa är: 1. Ledning av ILS-verksamhet 2. Driftsäkerhetsanalyser 3. Underhållsanalyser 4. Livscykelkostnadsanalys 5. Teknisk information 6. Reservmaterielförsörjning 7. Underhålls- och testutrustning 8. Utbildning och utbildningsutrustning 9. Emballage, hantering, lagring och transport 10. Underhållsanläggningar 11. Analys av programvaru- underhåll 12. Hantering av föråldrad materiel 13. Drift- och materieluppföljning 14. Avveckling Ledning av ILS ILS-elementet ledning av ILS-verksamhet innebär planering, kontroll och koordinering av alla övriga element i ILS-programmet för att uppnå ställda krav. ILS-verksamheten ska samordnas med projektets olika delar (till exempel teknik, systemsäkerhet, informationssäkerhet). Exempel på angränsande domäner som kan vara aktuella kan ses i Figur 1. För en produkt, i FMV:s värld oftast ett tekniskt system, så behöver ledning av ILS ske över hela produktens livscykel, Figur 2. En rad områden och aktiviteter behöver samordnas, planeras, genomföras och följas upp under ledningsfunktionen för ILS. I Figur 3 ges exempelbild över de olika områdena och aktiviteter. Bilden är kompakt att läsa så nedan listas några element i bilden. Identifiera • Ta fram ILS-strategi o Sammanställ underlag till ILS-strategi o ILS-strategi (dokument) Definiera • Ta fram ILS-plan o Sammanställ underlag till ILS-plan o ILS-plan (dokument) • Hantera ILS-krav o Samordna ILS-krav o Fastställande av ILS-krav o Kravfördelning TS och VÅS n Teknisk specifikation (dokument) n Verksamhetsåtagande- specifikation • Utvärdera inkomna anbud Realisera • Kravställning av ILS-verksamheten o Uppdatering av ILS-plan o ILS-plan (dokument) • Genomföra granskning av ILSkravuppfyllnad Vidmakthålla • Aktiviteter i Försvarsmakten Avveckla UH-systemet • Utarbeta bidrag till avvecklingsplanen m a p UH-systemet • Utarbeta bidrag till avvecklingsskrivelse m a p UH-systemet • Genomför registersökning • Avveckla ILS-plan • Analys av drift- och UH- erfarenheter ILS del 2 – Ledning av ILS-verksamhet I denna del av artikelserien om ILS så ska vi titta lite närmare på det ”första” elementet Ledning av ILS-verksamheten. Förkortat brukar man prata om Ledning av ILS. Det blir här främst ur FMV-perspektiv men det kan även vara så att t ex en systemleverantör har egna motsvarande program för sina produkter oavsett FMV:s ILS-verksamhet. Text och foto: Jonas Stenström, Chefsingenjör ILS FMV. Figur 1: Exempel på angränsande domäner till ILS. Ledning av ILS-verksamhet
TIFF nr 1 / 2023 11 Artikelserie Integrerat Logistikstöd, ILS I ILS-elementet ingår ansvar för två olika typer av konfigurationsledning, dels för hela ILS-projektet, dels för drift- och underhållssystemet (DU-systemet). Konfigurationsledning är en kvalitetsverksamhet, ett sätt att hålla reda på all information om det tekniska systemet, hur informationen hänger ihop samt dess historik. Man ska veta var allt finns, vem som gör vad, vem som har gjort vad, vad som har ändrats, vem som har ändrat, hur systemet uppfyller beställarens krav och vad det kostar. Notera dock att domänen konfigurationsledning för hela det tekniska systemet eller för hela det enskilda projektet inte är ett ansvar eller uppgift för rollen ILS-manager eller delprojektledare för ILS (vad man väljer att kalla rollen vid aktuellt tillfälle). Det är en annan sak om man för mindre projekt kan se att samma person även kan ta rollen som CM-manager. Men det är viktigt att förstå att till exempel en struktur över ett materielsystem och till den knuten information inte bara är ILS-domänens ansvar bara för till exempel en position kan representeras av en så kallad förrådsbeteckning (FBET). Konfigurationsledning av DUsystemet görs under det tekniska systemets hela livscykel. Detta innebär att se till att dokumentation, förnödenhetsdata, reservmaterielssortiment, emballage etcetera är korrekt över tiden men också att drift- och underhållssystemet som helhet Figur 2: Ledning av ILS över hela livscykeln. Figur 3: Exempel områden och aktiviteter att leda.
TIFF nr 1 / 2023 12 Del 2 Integrerat Logistikstöd, ILS är rätt utformat för att uppfylla de driftsäkerhetskrav som Försvarsmakten har på systemet. DU-systemet utformas initialt utgående från ett antal antaganden. I takt med att systemet används erhålls mer korrekta data vilket ger underlag för en förnyad analys och eventuellt en ny konfiguration av drift- och underhållssystemet. ILS-verksamheten ska genomföra systemeffektberäkningar där avvägningar görs mellan teknisk prestanda, driftsäkerhetsprestanda, livscykelkostnad och framtida handlingsfrihet. Driftsäkerhets-, underhålls-, och LCC-analyser används för att göra avvägningar. Analyser och avvägningar bör påbörjas tidigt då möjligheterna till påverkan på systemet är som störst. ILS-strategi eller ILS-plan ger förutsättningar till vald lösning för drift- och underhållssystem. Vald lösning ska fortlöpande utvärderas och vid behov omprövas under ett systems livscykel. Kraven på arbetets omfattning varierar mellan olika projekt. Vid utvecklingsprojekt och upphandling av komplexa objekt/system i större skala bör krav ställas på i stort sett alla typer av aktiviteter. Vid upphandling av kommersiellt tillgängliga, redan konstruerade utrustningar, är det till exempel svårt att göra något åt konstruktionen. Man kan också som nämnts tidigare konstatera att omfattningen av produkten som ur en leverantörs synvinkel redan har gått igenom skeden fram till avveckling och som ur leverantörens perspektiv anses mer eller mindre färdigutvecklad har en stor variation. Det är inte ovanligt att anskaffnings- eller modifieringsprojekt innehåller kombinationer av ny design och integration av redan befintlig design och motsvarande produkt. Det medför att det kan förekomma olika mognadsgrad och förutsättningar på olika produktnivåer för en produkt med dess integrationsprodukter. Dessutom kan en eller flera leverantörer med dess underleverantörer vara inblandade. Det är också viktigt att inse att en produkt med hög teknisk mognadsgrad, TRL (Technology/Technical Readiness Level) inte nödvändigtvis behöver ha motsvarande höga mognadsgrad för logistikstödet ”Logistics Support Readiness Level” för Försvarsmakten. Till exempel kan välutvecklade och beprövade system potentiellt fortfarande vara utan utbildade tekniker eller utan reservmateriel i FM egna lager. På motsvarande sätt kan underhållsplaner och underhållsintervall vara osynkroniserade för integrationen i en bruksenhet även om den enskilda produkten ha en alldeles utmärkt underhållsplan i sig självt. Att hantera mångfalden och sammansättning av komplicerade eller komplexa system ur ett driftsäkerhetsperspektiv är en betydande del av ledningen av ILS. Likaså att förbereda för införandet av stöd för systemet i en mer eller mindre gemensam informationsstruktur där det även förekommer gemensamma informationsformat. För detta behövs ett stort mått av analys och planering. Plan eller strategi Vad som är en plan eller strategi finns det en rad olika åskådningar kring. Exempel: • ”Planen beskriver bara stegen för att nå ett mål. En strategi handlar också om hur alla svårigheter, konflikter och motdrag kan bemästras med olika medel för att uppnå bästa möjliga resultat.”1 • ”Strategi är en plan för att uppnå ett eller flera långsiktiga eller övergripande mål under osäkerhet. Planen bryts ned i strategiskt viktiga mål över tiden.”2 • ”Strategi definierar planen för hur ett givet mål ska uppnås. Fokus ligger på förhållandet mellan de resultat som man strävar efter och de resurser som finns tillgängliga.”3 Strategin tar alltså avstamp i ett utgångsläge och en målbild och anger hur att ta sig till målbilden med tillgängliga resurser eller i alla fall i förhållande till någon form av förutsättningar. Strategin kan även innehålla visst mått av taktik. Figur 4: Framtagning ILS-strategi. 1 https://vadarskillnaden.se/vad-ar-skillnaden-mellan-taktik-och-strategi/ 2 https://ension.se/ledarskap-guide-exempel/planering 3 https://vadarskillnaden.se/vad-ar-skillnaden-mellan-taktik-och-strategi/
TIFF nr 1 / 2023 13 Artikelserie Integrerat Logistikstöd, ILS Planen anger specifikt en förväntad sekvens av steg och aktiviteter (jämför WBS) för att nå ett eller flera mål vid ett specifikt tillfälle med specifika resurser. Planen anger ofta även beroenden mellan aktiviteterna och placerar dem i tidsmässig ordning (jämför Gantt-schema). ILS- strategi För en produkt så behövs alltså ett ILS-program vilket bland annat tar fram en ILS-strategi, Figur 4. ILSstrategin identifierar och tar fram det angreppssätt som ILS-verksamheten för produkten behöver följa över produktens hela livscykel. Det säkerställer att stödet för produkten samt kostnadsmässighet (överkomlighet/prisöverkomlighet/överkomliga kostnader/kostnad som man har råd med) beaktas och dokumenteras. En viktig del är att identifiera förväntningarna hos var och en intressenterna gentemot systemet. ILS-strategin behöver adressera upprätthållandet av produkten under livscykeln och ständig förbättring av produktens kostnadsmässighet, tillförlitlighet och möjlighet att stödja (supportability). Mål, handlingsregler och styrningar för ILS-verksamheten bör alltså dokumenteras i en ILS-strategi. En ILS-strategi utarbetas för ett system (definierat system i fokus, SiF) och behöver ha ett livscykelperspektiv på ILS-verksamheten. Ambitionsnivån bestäms i grova drag i ILS-strategin. ILS-strategin utarbetas tidigt i systemets livscykel i samband med systemförsörjningsstrategin. ILS- strategin utgör sedan grund för ILS-planen/-erna. Det är lämpligt att kartlägga de krav och förutsättningar som är givna för systemet. Exempel på frågor som bör ställas är: – Ska systemet utvecklas eller inte? – Finns det beslut om internationellt samarbete? – Hur många bruksenheter ska anskaffas? – Vilken livslängd ska systemet ha? – Vilket arbete är redan genomfört? – Finns det dokumenterade driftprofiler? – Finns det dokumenterade driftsäkerhetskrav? – Finns det budgetramar? – Vilka befintliga underhållssystem ska systemet anpassas till? Man behöver kartlägg alla de faktorer som påverkar omfattning och inriktning på ILS. Det omfattar även förekommande krav på hur ILS-verksamhet ska bedrivas. Genom att genomföra en övergripande LCC-analys kan det skapas en uppfattning om vad som är kostnadsdrivande under vidmakthållandefasen och därmed vad det lönar sig mest att satsa på i ILSverksamheten. Man behöver bestämma och dokumentera målen med ILS-verksamheten. Dels de övergripande målen och dels i mål per delverksamhet. Man eftersträvar att formulera målen så att de blir konkreta och helst mätbara. Motsvarande behöver göras också för respektive ILSelement. Det är också lämpligt att beskriva den tänkta ansvarsfördelningen för ILS-verksamheten. Här är det för FMV framförallt ansvarsfördelningen mellan kund, FMV och leverantör som avses. Detta kan skilja för olika ILS-element och/eller för olika produkter och underprodukter. Det är lämpligt att ange riktlinjer för ILS-verksamheten och man behöver ta ställning till om arbetet ska följa någon viss standard eller annan arbetsmetodik. Det bör anges vilka områden som är viktigast att fokusera på. Utgående från målen per delverksamhet och den förhoppningsvis genomförda LCC-analysen kan det anges riktlinjer per delverksamhet. Man behöver peka ut sådana analyser som ska genomföras utan att i detalj beskriva vad som ska göras. Ambitionsnivån för olika delverksamheter behöver beskrivas så att det klart framgår vad som är mer eller mindre viktigt. För att göra detta krävs det avvägningar mellan vad som måste göras för att uppfylla driftsäkerhetskraven, vad det kostar att genomföra ILS-verksamheten och den potentiella påverkan på drift- och underhållskostnaden som verksamheten har. Det behöver genomföras en övergripande informationsanalys för att kartlägga informationsbehovet för ILS-verksamheten. Utgångspunkten för detta är de riktlinjer för delverksamheterna som tagits fram. För att genomföra de analyserna m m som pekats ut behövs information. Det är viktigt att komma ihåg att det är informationsbehovet under hela livscykeln som behöver beaktas. Det innebär att det även kan vara nödvändigt att genomföra till exempel analyser för att få fram information och data som behövs för framtida behov. Ange om någon underhållsdatabas (LSAR) ska skapas och hur den ska användas samt om den ska utformas enligt någon standard. Man behöver också ta ställning till vem som ska äga underhållsdatabasen (FMV, FM, eller leverantör) och vem som ansvarar för att förvalta den under olika skeden i produktlivscykeln. I samband med detta behöver även frågan om äganderätt, nyttjanderätt och delningsrättigheter hanteras. Omfattningen på ILS-strategin kan variera men den kan t ex innehålla följande: – V ilka metodiker, standarder, etcetera som ILS-arbetet ska baseras på. – Strategier på lägre nivå för ILSelement och produktspecifika delar och dess ingående underprodukter. – Krav på anpassning som är specifika för produkten eller ingående underprodukter. – Vilka delverksamheter som ska ingå i ILS-arbetet (de som är til�- lämpliga för detta system) – Konkreta mål för ILS-arbetet i sin helhet och för de olika delverksamheterna. – En inriktning över hur ansvaret för ILS-arbetet ska fördelas mellan kund, FMV, FM och leverantör(er) över systemets/- produktens hela livscykel. – Hur information som skapas i ILS-arbetet ska hanteras. ILS-plan ILS-planen utgör den grundläggande informationen som behövs för att initiera och vidmakthålla ett ILSprogram över produktens livscykel och för att verkställa ILS-strategin.
TIFF nr 1 / 2023 14 Del 2 Integrerat Logistikstöd, ILS ILS-planen bryter ned målen och inriktningarna från en eventuell ILS-strategi ytterligare och konkretiserar dessa, Figur 5. ILS-planen behöver adressera en rad frågor sådana som exempelvis: – ILS-strategin omvandlad till planer för varje ILS-element. – Koncept för underhåll och stöd. – Hur driftsäkerhetsprestanda ska uppnås och upprätthållas över livscykeln. – Hur driftsäkerhet för systemet adresseras i som en integrerad del av anskaffningsstrategi och systemarbetsprocesseran liksom designprocesserna för systemet. – Fördelning av ansvar och ledningsfunktionens angreppsätt för att uppnå effektiv och tidsmässig produktion och leverans. – Utväxling av information och data. – Resursbehov och kostnad för olika kategorier inom logistikstödet. – Plan för identifiering och val av källor för reparation och stöd. – Riskområden och plan för mitigering ILS-planen behöver beskriva hur ILS-verksamheten ska bedrivas över livscykeln för ett system. Här behöver beskrivas vilka aktiviteter som ska genomföras och med vilken ambitionsnivå, vem som ska genomföra dem och när. Ansvar och organisation inom FMV och FM för ILS-verksamheten behöver också framgå. ILS-planen behöver utgå från de mål och inriktningar som ges i en eventuell ILS-strategi och bryta ner. Identifiering av tidigare framtagna krav- och styrdokument behöver göras. Planen utgår från ILS-strategin, om det finns en sådan, när planen ska tas fram för första gången. Där finns mål för verksamheten och riktlinjer för hur den ska genomföras. Om det var länge sedan ILSstrategin skrevs kan det finnas behov av att på nytt kartlägga krav och förutsättningar. Den senast genomförda LCC-analysen bör användas för avvägningar och prioritering av aktiviteter. Under vidmakthållandeskedet bör om möjligt uppföljda drift- och underhållskostnader användas. Till ILS-planen behövs en aktivitetsplan/WBS (Work Breakdown Structure) för ILS-verksamheten. För den behöver de aktiviteter som är väsentliga för att uppnå driftsäkerhetskraven identifieras. Aktiviteter och analyser som pekas ut i ILS-strategin är en utgångspunkt. För planen bestäms lämplig ambitionsnivå för aktiviteterna och bedöm resursbehov. När ett första utkast av WBS’en är klar görs en fördelning av uppgifter mellan FMV, FM och andra aktörer. WBS’en bör utformas så att den inte innebär onödiga begränsningar av andra aktörers handlingsfrihet. De aktiviteter som FMV respektive FM ansvarar för kan behöva brytas ned ytterligare på motsvarande sätt som andra aktörer behöver bryta ner sin planering ytterligare. Till planen hör normalt ett Gantt-schema där det framgår när under systemets livscykel de olika aktiviteterna ska genomföras liksom aktiviteternas inbördes beroenden. Vilka leverabler som ILS-verksamheten ska resultera i behöver också framgå. Planen beskriver organisation och ansvar för ledning av ILS-verksamheten inom FMV och FM i olika skeden. Aktiviteterna i WBS’en beskrivs så att det framgår vad som ska göras och ambitionsnivå. Det är framför allt de aktiviteter som FMV och FM ansvarar för som ska beskrivas. En informationsanalys genomförs lämpligen med syfte att identifiera vilka dataelement som behöver hanteras. ILS-strategin studeras, vilken behöver ge riktlinjer om underhållsdatabas, informationsstandarder m m. Planen utgår från de leverabler som behöver utarbetas och vilken information som krävs för att genomföra aktiviteterna i WBS’en. Rutiner för informationsöverföring mellan de olika aktörerna behöver också framgå av ILS-planen. Det är viktigt att kontinuerligt under utarbetandet av ILS-planen göra bedömningar av kostnaden för ILSverksamheten och relatera detta till potentiell kostnadsbesparing under systemets återstående livstid. ILS-planen kan innehålla följande: – Planer för varje ILS-element. Figur 5: Framtagning ILS-plan.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=