TIFF nr 1 / 2023 13 Artikelserie Integrerat Logistikstöd, ILS Planen anger specifikt en förväntad sekvens av steg och aktiviteter (jämför WBS) för att nå ett eller flera mål vid ett specifikt tillfälle med specifika resurser. Planen anger ofta även beroenden mellan aktiviteterna och placerar dem i tidsmässig ordning (jämför Gantt-schema). ILS- strategi För en produkt så behövs alltså ett ILS-program vilket bland annat tar fram en ILS-strategi, Figur 4. ILSstrategin identifierar och tar fram det angreppssätt som ILS-verksamheten för produkten behöver följa över produktens hela livscykel. Det säkerställer att stödet för produkten samt kostnadsmässighet (överkomlighet/prisöverkomlighet/överkomliga kostnader/kostnad som man har råd med) beaktas och dokumenteras. En viktig del är att identifiera förväntningarna hos var och en intressenterna gentemot systemet. ILS-strategin behöver adressera upprätthållandet av produkten under livscykeln och ständig förbättring av produktens kostnadsmässighet, tillförlitlighet och möjlighet att stödja (supportability). Mål, handlingsregler och styrningar för ILS-verksamheten bör alltså dokumenteras i en ILS-strategi. En ILS-strategi utarbetas för ett system (definierat system i fokus, SiF) och behöver ha ett livscykelperspektiv på ILS-verksamheten. Ambitionsnivån bestäms i grova drag i ILS-strategin. ILS-strategin utarbetas tidigt i systemets livscykel i samband med systemförsörjningsstrategin. ILS- strategin utgör sedan grund för ILS-planen/-erna. Det är lämpligt att kartlägga de krav och förutsättningar som är givna för systemet. Exempel på frågor som bör ställas är: – Ska systemet utvecklas eller inte? – Finns det beslut om internationellt samarbete? – Hur många bruksenheter ska anskaffas? – Vilken livslängd ska systemet ha? – Vilket arbete är redan genomfört? – Finns det dokumenterade driftprofiler? – Finns det dokumenterade driftsäkerhetskrav? – Finns det budgetramar? – Vilka befintliga underhållssystem ska systemet anpassas till? Man behöver kartlägg alla de faktorer som påverkar omfattning och inriktning på ILS. Det omfattar även förekommande krav på hur ILS-verksamhet ska bedrivas. Genom att genomföra en övergripande LCC-analys kan det skapas en uppfattning om vad som är kostnadsdrivande under vidmakthållandefasen och därmed vad det lönar sig mest att satsa på i ILSverksamheten. Man behöver bestämma och dokumentera målen med ILS-verksamheten. Dels de övergripande målen och dels i mål per delverksamhet. Man eftersträvar att formulera målen så att de blir konkreta och helst mätbara. Motsvarande behöver göras också för respektive ILSelement. Det är också lämpligt att beskriva den tänkta ansvarsfördelningen för ILS-verksamheten. Här är det för FMV framförallt ansvarsfördelningen mellan kund, FMV och leverantör som avses. Detta kan skilja för olika ILS-element och/eller för olika produkter och underprodukter. Det är lämpligt att ange riktlinjer för ILS-verksamheten och man behöver ta ställning till om arbetet ska följa någon viss standard eller annan arbetsmetodik. Det bör anges vilka områden som är viktigast att fokusera på. Utgående från målen per delverksamhet och den förhoppningsvis genomförda LCC-analysen kan det anges riktlinjer per delverksamhet. Man behöver peka ut sådana analyser som ska genomföras utan att i detalj beskriva vad som ska göras. Ambitionsnivån för olika delverksamheter behöver beskrivas så att det klart framgår vad som är mer eller mindre viktigt. För att göra detta krävs det avvägningar mellan vad som måste göras för att uppfylla driftsäkerhetskraven, vad det kostar att genomföra ILS-verksamheten och den potentiella påverkan på drift- och underhållskostnaden som verksamheten har. Det behöver genomföras en övergripande informationsanalys för att kartlägga informationsbehovet för ILS-verksamheten. Utgångspunkten för detta är de riktlinjer för delverksamheterna som tagits fram. För att genomföra de analyserna m m som pekats ut behövs information. Det är viktigt att komma ihåg att det är informationsbehovet under hela livscykeln som behöver beaktas. Det innebär att det även kan vara nödvändigt att genomföra till exempel analyser för att få fram information och data som behövs för framtida behov. Ange om någon underhållsdatabas (LSAR) ska skapas och hur den ska användas samt om den ska utformas enligt någon standard. Man behöver också ta ställning till vem som ska äga underhållsdatabasen (FMV, FM, eller leverantör) och vem som ansvarar för att förvalta den under olika skeden i produktlivscykeln. I samband med detta behöver även frågan om äganderätt, nyttjanderätt och delningsrättigheter hanteras. Omfattningen på ILS-strategin kan variera men den kan t ex innehålla följande: – V ilka metodiker, standarder, etcetera som ILS-arbetet ska baseras på. – Strategier på lägre nivå för ILSelement och produktspecifika delar och dess ingående underprodukter. – Krav på anpassning som är specifika för produkten eller ingående underprodukter. – Vilka delverksamheter som ska ingå i ILS-arbetet (de som är til�- lämpliga för detta system) – Konkreta mål för ILS-arbetet i sin helhet och för de olika delverksamheterna. – En inriktning över hur ansvaret för ILS-arbetet ska fördelas mellan kund, FMV, FM och leverantör(er) över systemets/- produktens hela livscykel. – Hur information som skapas i ILS-arbetet ska hanteras. ILS-plan ILS-planen utgör den grundläggande informationen som behövs för att initiera och vidmakthålla ett ILSprogram över produktens livscykel och för att verkställa ILS-strategin.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=