TIFF nr 3 / 2023 25 Återkommande artikelinslag i TIFF Vi uppmanar dig som läsare att höra av dig till redaktionen (lämpligen via tiff.info@mil.se) om du är intresserad av att få ett besök för en kortare intervju. Motivera även varför du tycker att TIFF ska besöka just dig! enda som både var gemensamt och definierat på samma sätt och med samma antal tecken. Det mest irriterande var att vi båda var ense om att det allra mesta mycket väl kunde ha varit gemensamt om man bara samordnat från början, men det hade man inte. Man påmindes litet om skrönan(?) att general Nordensköld bestämde att eftersom armén hade muggar utan handtag skulle flygvapnet ha muggar med handtag. Min sejour i SIRIUS blev dock kort, Aerotech-Telub lämnade in en offert på utvecklingen vilket gjorde mig jävig, så man tog in en DIDASspecialist från FMV i Arboga istället, och Aerotech-Telub fick istället en beställning på att jag skulle sitta i Arboga och sköta hans jobb de dagar han jobbade med SIRIUS. Så kan det gå. SIRIUS-projektet rann ju dock så småningom ut i sanden. En fjärde episod utspelade sig under den mycket kalla vintern 1978/79. Den allra kallaste veckan i februari var jag uppe på Vidselsbasen för att testa avisningsaggregat, samtidigt som en division och ett kompani från F15 var där på vinterövning. Och vinterövning blev det sannerligen. Uppe på fältet var det som kallast -38 C, men nere vid förläggningen där vi övernattade var det en morgon -45,5 C, vilket fortfarande är mitt personliga köldrekord, trots besök i både Arktis och Antarktis. Åtminstone vid den här tidpunkten hade Försvaret som standardkrav på sin materiel att den skulle fungera ned till -40 C, men den veckan upptäckte jag att det var si och så med den saken. I stort sett allt krånglade. Elektronik och mikroswitchar i flygplanen konstrade, och när man väl fick igång en bragg kom oljan upp genom hålet för oljestickan. Och hydraulslangarna kunde man ha använt som pilbågar. Och ett aggregat som tankats med sydsvensk diesel fick vi ta in i en hangar för att kunna tappa ur bränslet som mest påminde om rabarberkräm till konsistensen. Och själv slog jag av en skiftnyckel mot en plåtkant. En av de saker vi skulle testa var avisning av en AJ 37 efter full reversering ända till stopp. Detta var ju något som aldrig gjordes annat än vid uppvisningar för att undvika FOD i motorn, men i skarpt läge på korta eller skadade banor var det ju högst aktuellt. Så det gjordes en sådan landning. Det hör till saken att banan inte var särskilt väl snöröjd. Snömolnet var mycket imponerande och det blev en avisning som hette duga. Planet var rena isskulpturen ända fram till förarrummet. Vad tycker du om TIFF:s innehåll nu jämfört med i begynnelsen? Tidningen har blivit bredare genom att den inte längre är flygspecifik, och innehållet har blivit mindre gravallvarligt, något som jag väl själv i någon mån bidragit till. En sak jag vill nämna i det sammanhanget är att TIFF har en bredare läsekrets än jag trodde från början, jag får rätt ofta kommentarer till mina artiklar från helt oväntade håll och personer, och några av artiklarna har återpublicerats på olika ställen, som t ex en artikel jag skrev om att Lidköping faktiskt var en flottbas under krigsåren, som återpublicerades i Lidköpings Hembygdsförenings årsbok. Har du några favoritområden i innehållet när det kommer ett nytt nummer i brevlådan? Underhåll och flygmateriel (i vid mening) eftersom det är de områden jag själv sysslat mest med. Saknas något som du gärna skulle se att vi tar upp i framtiden? Jag skulle gärna se mer artiklar om Logistik i ett historiskt perspektiv. Det finns väldigt mycket att lära av historien, men det finns inte mycket publicerat om Logistik i det förflutna. Logistik, i synnerhet militär sådan, intresserar inte civila historiker och militärhistoriker är väldigt mycket inriktade på det operativa. Det finns dock några mycket bra studier som jag varmt kan rekommendera: van Crefelds Supplying War, Edward S. Millers War Plan Orange och John James: The Paladins, A social history of the Royal Air Force up to World War II. De två sista är visserligen betydligt bredare än enbart Logistik, men det finns mycket i dem av intresse för en logistiker. Avslutande ord Efter många års erfarenhet av militära utvecklings- och anskaffningsprojekt, mest mjukvara men även hårdvara, har jag fått en mycket stor skepsis mot komplexa system som ska ”klara allting”. De brukar antingen haverera eller inte bli särskilt bra på någonting. Jag tror det är bättre att satsa på mindre system som byggs så att de kan samverka med varandra. Det är också oerhört viktigt att ha folk med handfast praktisk erfarenhet i systemutvecklingen. Och det gäller faktiskt lika mycket folk med erfarenhet av förbandsverksamheten och folk med erfarenhet av systemutveckling och av det aktuella teknikområdet. n Jag skulle gärna se mer artiklar om Logistik i ett historiskt perspektiv. Det finns väldigt mycket att lära av historien, men det finns inte mycket publicerat om Logistik i det förflutna” Säger Tommy Tyrberg
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=