TIFF nr 1 / 2024 13 ministrar har vid frågor om export till känsliga destinationer hänvisat till ”ansvaret ligger hos myndigheten ISP”. Konstitutionsutskottet har tidigare konstaterar följande: Regeringen prövar dock, liksom tidigare, ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Detta följer av 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel och 4 § lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd6. Det är myndigheten som avgör vilka ärenden som enligt dessa bestämmelser behöver prövas av regeringen. Av de nyss nämnda lagrummen framgår även att regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande till regeringen. I anslutning härtill har i lagmotiven uttalats att det i krislägen eller andra tillspetsade situationer kan vara motiverat att regeringen prövar fler eller andra ärenden än vad som normalt är ändamålsenligt. Det kan till exempel gälla alla ärenden som avser export till ett visst land eller som avser varor av ett visst slag (prop. 1995/96:31 s. 25). Regeringen har dock hittills inte meddelat några föreskrifter av det sistnämnda slaget. Besluten om export till Ukraina synes ha fallit under ovanstående möjlighet för regeringen för första gången, även om någon föreskrift inte synes ha utfärdats. En annan aspekt handlar om slutanvändaråtagande. De nationella riktlinjerna för exportkontroll anger bland annat: ”Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt”. Det får även antas att Ukraina undertecknat sådana för den mottagna krigsmaterielen. Dock är det svårt att förhindra att materiel hamnar i motståndarens händer under pågående konflikt. Den dag striderna upphör kommer betydande mängder vapen finnas ute i omlopp. Det kommer att vara en viktig uppgift att säkerställa att dessa inte då hamnar i orätta händer, inte minst mot bakgrund av risken för korruption. En ytterligare aspekt är risken att känslig teknik hamnar i orätta, läs ryska, händer. Detta torde vara en aspekt att överväga om till exempel JAS 39 Gripen skulle vara aktuell att överföra till Ukraina. En sådan aktuell teknologi är till exempel de telekrigssystem som Gripen utrustas med. Ett Svenskt Natomedlemskap Sveriges medlemskap i NATO aktualiserar även frågan om exportkontroll. I propositionen om ett svenskt Natomedlemskap konstaterar regeringen att ”Ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk 7.” Följande kan konstateras gällande de angivna nationella riktlinjerna för exportkontroll: ”Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik”. Att lägga till Nato i riktlinjerna här torde vara ett logiskt sätt att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport. Vid regeringssammanträdet 30 november 2023 beslutade regeringen i ett kommittédirektiv för en utredning: ”En modern exportkontroll av krigsmateriel i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap”. Utredningen ska redovisas senast den 30 november 2024. Natomedlemskapet kan även innebära vissa lättnade i det amerikanska exportkontrollregelverket (ITAR), gällande import av krigsmateriel från USA och svensk försvarsindustris samarbete med USA. Kontroll av utländska direktinvesteringar Kontroll av utländska direktinvesteringar är ett nytt område avseende exportkontroll som nyligen införts. Bakgrunden ska även här ses i den geopolitiska kampen mellan Kina och USA/EU. Europaparlamentet och rådet beslutade den 19:e mars 2019 en förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. 22:a augusti 2019 lämnades uppdrag av regeringen att en särskild utredare utsågs, detta i syfte för att föreslå ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Regeringen utsåg den fjärde juni 2020 ISP till kontaktpunkt för genomförandet av den nya EUförordningen efter en delrapport av utredaren. Direktinvesteringsutredningen redovisade sitt uppdrag till regeringen den örsta november 2021 (SOU 2021:87). Utredningen redovisar i slutbetänkandet den andra delen av uppdraget, nämligen att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. I kommittédirektiven anges att syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning. En proposition lämnas till riksdagen under maj 2023 med en lagstiftning i kraft den första december 2023. Lag om granskning av utländska direktinvesteringar, UDI-lagen 2023:560. ISP tilldelas här nya och utvidgade uppgifter avseende kontroll av utländska direktinvesteringar (UDI) samt uppföljning av känsliga framväxande teknologier bland annat (AI, cyber, kvantdatorer med mera). Den nya lagstiftningen innehåller även en nationell kontrollista över framväxande teknologier. Förordning (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar, bilaga 2. För att möta detta nya uppdrag genomför ISP för närvarande en omfattande uppbyggnad av organisation och arbetssätt. Omfattningen av tillväxt kan även ses i budgetpropositionen för 2023 där ISP 2022 disponerat 56 Mkr, för 2023 får disponera 114 Mkr samt 140 Mkr 2024. n 6 2002/03:KU20 7 Prop 2022/23:74
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=