NR 3 • 2024 TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN TIFF träffar: Olle Norén Teknisk chef SwAHFH Tvådagarsmöte i Enköping – utvecklande underhållsproduktion AM Village 2024 – EDA
Ledaren 3 Håller liv i gammal flygplansflotta 4 Utvecklande underhållsproduktion i Enköping 7 AM Village 2024 10 Introduktion till översättning av teknisk information 14 Nya regler gällande diisocyanater 19 Kontaktpersoner 21 Terrängbil 24 ”Nyanskaffning med mycket SISU” 22 MvE chefsdagar augusti 2024 24 DB-1 Revolutionsbombaren 25 Förr i tia om Bv202 samt BM650 28 USS Iowa och Kiev 30 Gissa bilden 34 Nöten 35 2 TIFF nr 3 / 2024 Årgång 58 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns på sidan 21. REDAKTÖR Ann Karlsson Mobil: 076 - 019 94 85 E-post: ann.karlsson02@fmv.se WEBBREDAKTÖR Bengt-Göran Lahti Tel: 010-217 09 86 E-post: bengt-goran.lahti@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Björn Axelson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-23 12 08 E-post: bjorn.axelson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2024-11-11 för nummer 4/2024. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 4/2024 beräknas utges i december 2024. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2024. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2024. Omslag Framsidan: Olle Norén med en Saab 32 Lansen i bakgrunden i Såtenäs. Foto: Martin Neander. Baksidan: Terrängbil 24, nytt koncept för trupptransportfordon. Foto: Sisu Auto Oy. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 När Olle Norén verkade inom Försvarsmakten var han utbildad på Saab 37 Viggen. Idag flyger han Viggen och andra veteranflygplan och är verksam som teknisk chef, Swedish Air Force Historic Flight (SwAFHF). 07 Utvecklande underhållsproduktion i Enköping För att hantera de ökade kraven på tillgänglighet för underhålls- produktionen hölls ett tvådagarsmöte i Enköping. TIFF var på plats och bevakade. 10 EDA − driver på den militära AM-utvecklingen i Europa. 14 Introduktion till översättning av teknisk information En artikelserie i två delar. Del 1: Förberedelser av källfiler och formateringsflöden. 19 Vad gäller? 21 22 Nytt samarbetsprojekt mellan Sverige och Finland har tagit fram nya trupptransportfordon. 24 MvE chefsdagar augusti 2024 Den 20-21 augusti så var det dags för Markverkstadsenhetens chefsdagar i Göteborg. 25 Fjärrbombaren DB-1 (Dalnij bombardirovsjtjik-1) i prototyp flög första gången 1934 och de första serieflygplanen i slutet av 1935. 28 Garantiuppföljningar och att genomföra TO-ändringar. 30 Historik kring slagskeppet USS Iowa och det sovjetiska hangarfartyget Kiev. 34 Gissa bilden Sommarbildens lösning samt en ny höstbild att fundera på. 35 Nöten Sommarnötens lösning och en ny höstnöt att knäcka.
TIFF nr 3 / 2024 3 Sommaren börjar nu övergå i höst och det är dags att börja fundera på var man har lagt vinterkläderna från ifjol. Semestern börjar kännas en bit bort och verksamheten i huvudstadens högkvarter och på förband är som vanligt intensiv. Vi har en minst sagt spännande period framför oss med ett försvarsbeslut och därmed nya förutsättningar för de kommande åren framåt. Under en tid har en utredning genomförts avseende tillgängligheten till ett av våra primära fordonssystem: Stridsfordon 90. Försvarsmakten och specifikt arméns snabba tillväxttakt gör att behovet av tillgängliga fordon kommer att öka i närtid. Ett sätt att öka tillgången är självklart att anskaffa fler fordon och ett annat sätt är att säkerställa tillgången till de fordon som man redan har, detta genom att ställa krav på en effektiv teknisk tjänst. Den genomförda utredningen pekar på behov av ett stort antal åtgärder som berör den tekniska tjänsten. Man har också konstaterat att det finns ett generellt behov av återtagande som berör många av arméns materielsystem och därför omfattas fler materielsystem än bara stridsfordon 90-systemet. Som en följd av ovanstående har arméchefen fått i uppdrag att med stöd av försvarsstaben och andra försvarsgrenar/stridskrafter utarbeta en åtgärdsplan för att återta den materiella tillgängligheten. Efter initial analys har arméstaben kommit fram till att det behöver inrättas ett stort antal arbetsgrupper för att åtgärda identifierade brister. Klarläggande av tillgänglighetskrav, hantering av reservmateriel, underhållsberedningar samt hur vi styr och leder verksamheten är exempel på områden som omfattas. I det aktuella numret finns en artikel från en nyligen genomförd konferens där arméns tekniska tjänst var i fokus, där bland annat återtagandet av den materiella tillgängligheten diskuterades. I detta nummer finner ni även tre stycken intressanta historiska artiklar som beskriver materielutvecklingen internationellt från förra seklet gällande både flygsystem samt krigsfartyg, men även nationell anskaffning gällande BV 202 samt BM 650. En annan intressant och aktuell fråga är hur den framtida logistiken ska ledas. Inom försvarsstaben pågår för närvarande en utredning som belyser hur den framtida logistiken ska ledas på central och regional nivå. Bland annat kommer Natointrädet att ställa nya krav på funktionen logistik inom Försvarsmakten. Krav behöver identifieras och omsättas till planer för såväl materiel som organisationsutveckling. Jag avser att återkomma med mer information kring detta samt påverkan på den tekniska tjänsten då arbetet har kommit lite längre. Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 3 / 2024 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Olle Norén framför en Saab B 17. Veteranflygsverksamheten hålls levande på F 7 i Såtenäs Olle Norén är i grunden utbildad flygingenjör i flygtjänst vid Flygvapnet, men har med ålderns rätt gått i pension. Han har dock valt att passionerat fortsätta med att jobba och stötta den tekniska tjänsten, men nu inom veteranflyget. Där han även valt att upprätthålla behörigheten som aktiv pilot för att kunna flyga och visa upp veteranflyget tillsammans med sina flyghistoriskt intresserade kollegor. Han är också verksamhetsansvarig gentemot Transportstyrelsen för den tekniska delen av verksamheten. SwAFHF är en ideell förening som underhåller och flyger tidigare flygplanstyper som ingick i det svenska flygvapnet. SwAFHF har varit verksamma sedan 1997 och håller till på F 7 Såtenäs med jetflygplan och i Trollhättan med ett antal propellerflygplan. En av de viktigaste uppgifterna för föreningen är att leda och förvalta ett svenskt kulturarv inom militärhistorisk Luftfart. SwAFHF har gott stöd från Försvarsmakten och F 7 som även har ett verksamhetsuppdrag som innebär stöd till veteranflyget i viss omfattning, men detta stöd får naturligtvis inte påverka förbandsproduktion, beredskap eller den Vem är inte fascinerad av att se gamla flygplanstyper utföra luftakrobatik? En som definitivt är det är Olle Norén som är teknisk chef, Swedish Air Force Historic Flight (SwAFHF). Han ser till att veteranflygplanen är luftvärdiga över tid för att bland annat kunna vara med på olika flyguppvisningar. Text & foto: Martin Neander Håller liv i gammal flygplansflotta
TIFF nr 3 / 2024 5 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Inne i veteranflygplanshangaren på F 7 Såtenäs finns denna AJS-37 Viggen. Försvarsmakten anskaffade ett stort antal Hawker Hunter på 1950-talet i väntan på Saab 35 Draken. nationella försvarsförmågan på något sätt. Till exempel hjälper flottiljen till med räddningssystem som fallskärmar, personlig flygutrustning och bromsskärmar. Dessutom stöder Försvarsmakten med batteriunderhåll och visst administrativt stöd när det gäller luftvärdigheten. Utbildad på Viggen När TIFF träffar Olle Norén är det i en flygverkstadshangar mellan en Saab Viggen AJS 37 och en Hawker Hunter Mk.58 (J 34 i svenska flygvapnet). AJS 37-planet är en av två Viggen som fortfarande hålls i flygdugligt skick av SwAFHF – den andra är en SK 37. Viggen är det flygplan som Olle Norén grundutbildades på i Flygvapnet. – Jag har lärt mig att flyga till exempel Saab 32 Lansen och Hawker Hunter efter hand, och även Saab 35 Draken som finns i en annan hangar. Det går bra att lära sig att flyga även ensitsiga flygplan om man läser på innan, har någon man kan fråga, och en godkänd utbildningsplan från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och auktoriserar verksamheten inom SwAFHF. Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (EASA) är inte alls inblandad i den svenska veteranflygsverksamheten utan den övervakas alltså endast på det nationella planet. – Från Transportstyrelsen har vi drifttillstånd för den flygoperativa verksamheten, det vill säga hur man utbildar och tränar piloter samt hur man genomför flyguppdrag. Vi har också tillstånd när det gäller den tekniska delen, både när det gäller arbete med fortsatt luftvärdighet och utförande av själva flygunderhållet. För både den nationella luftvärdighetsorganisationen och den nationella flygverkstaden finns fastställda organisations- och kompetenskrav. Detta reglerar Transportstyrelsen med sina författningssamlingar, vilka vi måste ha koll på. SwAFHF bedriver också flygunderhåll i en hangar på Trollhättans flygplats där vi har våra propellerflygplan berättar Olle. Transportstyrelsens krav I Olles arbete som verksamhetsansvarig ingår att upprätta och utveckla verksamhetshandböcker och underhålla ett kvalitetssystem. SwAFHF har en bra relation med Transportstyrelsen, men det gäller att uppfylla kraven på allt från organisation, lokaler och utrustning till krav på procedurer och personalens kompetens i flygunderhållet. – Man ska komma ihåg att SwAFHF bedriver enbart privat luftfart och kraven är därmed lägre än för den kommersiella luftfarten. Kärnverksamheten är att visa upp de här flygplanen vid flygdagar eller förevisningar där någon arrangör tycker att det är lämpligt att vi deltar. Länder där uppvisningar brukar ske är exempelvis Norge, Danmark, Finland, Polen, Tjeckien, Storbritannien och Nederländerna. Visst erfarenhetsutbyte sker mellan länderna när det gäller övergripande saker men eftersom de svenska planen är av Saab-fabrikat så blir det enligt Olle inget direkt samarbete över landsgränserna när det gäller just SwAFHF:s flygplan. – Man har dock blivit mer restriktiv i England när det gäller flyguppvisning efter ett haveri vid en uppvisning i Shoreham då 11 personer omkom efter att flygplanet kraschat på en motorväg i närheten, förklarar Olle. 16 flygplan i flottan Sexton luftvärdiga flygplan av olika typ ingår i SwAFHF:s flygplansflotta. Dock äger föreningen endast ett fåtal flygplan, bland annat en J 34 Hawker Hunter. – Vi försöker hålla de flesta gamla Saab-flygplanen i luften. Jag flög Saab 39 Gripen i tio år mellan 1998 och 2008, men JAS 39 är alltför avancerad för att vi ska ha en sådan i vår flotta, säger Olle. Men det är klart att vi saknar är en propellerkärra med en rejäl och spännande kolvmotor som exempelvis jaktplanet Saab 21 med dubbel stjärtbom och skjutande propeller. I flygverkstaden görs det underhåll som krävs för att flygplanen enligt definition ska vara luftvärdiga. För att som tekniker få sköta flygplanen krävs formellt sett ett EASA- teknikercertifikat, men SwAFHF har dispens från det kravet och Transportsstyrelsen accepterar ett
TIFF nr 3 / 2024 6 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR militärt teknikercertifikat under förutsättning att aktuell tekniker har jobbat med flygplantypen inom Flygvapnet. – I princip följer vi det underhållsprogram som gällde i flygvapnet. Dock så har vi acceptans för att inte underhålla taktiska delsystem, till exempel system för målinmätning, beväpningssystem och motmedel. Allt annat ska underhållas, inklusive räddningssystem, och per definition vara luftvärdigt, säger Olle. – Det är ganska mycket underhåll och de underhållsprogram som Flygvapnet hade tidigare är inte riktigt anpassade för vår verksamhet, fortsätter han. De är framtagna för flygning ett visst antal flygtimmar per år och vi har årligen ett mycket mindre antal flygtimmar. Vi försöker därför också införa förändringar i underhållsprogrammet, vilket kräver acceptans från Transportstyrelsen Flera utmaningar Utmaningen, menar Olle, ligger inte bara i att ha rätt kompetens på rätt objekt i verkstadsverksamheten. Det gäller också att säkerställa reservmaterielförsörjningen. När det gäller Lansen, Draken och Viggen är det relativt väl besörjt med reservdelar som finns i förråd inom verkstadsområdet. – Vi har många gamla apparater som är föremål för någon form av förrådsunderhåll och som med jämna mellanrum ska tas fram och provas eller bara motioneras. I samband med att vi installerar dem i våra flygplan så gör vi en funktionskontroll och då kan vi ta hjälp av flottiljverkstaden här på F 7. Där kan vi till exempel prova bränsle, hydraul och luftapparater i en speciell provutrustning som även klarar av äldre apparater, berättar Olle. När det gäller mer kvalificerade arbeten får SwAFHF ibland ta hjälp av Saab. Detta kan ofta handla om modifieringsarbeten och omkvalificering av apparater som ej längre går att underhålla. Saab är ju konstruktionsorganisation för många av SwAFHF flygplan, och därmed ett gott stöd med sina resurser. På motorsidan har GKN (tidigare Volvo Flygmotor) motsvarande kompetens och förmåga att hjälpa till med mer avancerat underhåll. – När det kommer till ännu äldre flygplan som exempelvis Tunnan finns inte samma mängd reservmateriel och där får man ibland förlita sig på det som Flygvapenmuseet i Linköping kan ha i sina gömmor, menar Olle. Lån från museer Man lånar ibland också apparater från andra museer och då gäller det att konstatera att de är funktionsdugliga innan de installeras i flygplanet. – I fallet med Saab B 17 från 1940-talet får vi till nästan hundra procent förlita oss på ägaren som är Flygvapenmuseet i Linköping, säger Olle. Det är på grund av att det är en unik svensk konstruktion som inte finns kvar i flygande skick någon annanstans runt om i världen. En annan utmaning är resurserna för att underhålla flygplansflottan då det bara finns tillgång till en handfull tekniker i Såtenäs och i Trollhättan. Att sörja för återväxten är också en framtida utmaning. – Det är roligt och trevligt att ta in nya objekt och fylla på i flygplansparken men man ska kunna ta hand om grejerna också. Vi får visserligen mycket hjälp från Saab när det gäller apparatunderhåll, men det är små volymer för dem och det är dessutom ganska kostsamt för oss. Problemet som vi ser framför oss är att underhållsförmågan hos Saab successivt försvinner när det gäller äldre komponenter, säger Olle. Klassning och flygtimmar Veteranflygplanen, åtminstone jetflygplanen, klassas som highperformance complex aircraft. Den klassningen görs så fort vikten överstiger 5 700 kg och innebär vissa speciella krav från Transportstyrelsen. Antalet flygtimmar som föreningen producerar hamnar mellan 200 och 300 timmar per år fördelat på de sexton flygplanen. Har då Olle något ”drömflygplan” att förvärva till flottan? – Jag tror att det som vi kanske saknar i den här organisationen är en propellerkärra med tillräckligt stor motor för att man till exempel ska kunna göra en looping från planflyktsprestanda. Det skulle så klart vara roligt med en sådan, avslutar Olle Norén. n Saab 32 Lansen Saab B 17
TIFF nr 3 / 2024 7 Det är ingen nyhet att Försvarsmaktens tillväxt och ökade krav på tillgänglighet är en utmaning för alla delar av underhållsproduktionen. Samtidigt har även den totala materiella statusen kommit i nytt fokus. Under mötesdagarna var det en specifik inriktning på den långsiktiga behovsplanen för materielunderhållsproduktion (BP MUP) och TVK Marks kortsiktiga produktionsplan. I samband med årets möte deltog fler än 100 personer som representerade TVK Mark, Försvarstaben Stödenhetens logistikavdelning (FST STÖD LOG Funk), Försvarsmaktens Tekniska skola (FMTS), Markverkstadsenheten (MvE), chef för Markverkstad och Försvarsmaktens telekommunikations och informationssystemförband (FMTIS). Planering av underhåll på materiel i förråd kom också att diskuteras. För att kunna se det ämnet ur flera perspektiv och skapa god förankring hade även ledning ur respektive logistikenhet (LogE) bjudits in att delta. Caroline Norenborg inledde med att hälsa välkommen och började med att berätta om de ökade kraven på att utveckla underhållsproduktionen. Hon tryckte på att all markmateriel ska vara taktiskt tillgänglig. Fokus har inte bara ändrats mot ökad tillgänglighet i Sverige utan även mot Baltikum och Finland. Hur materielorganisationen ska kunna matcha detta i den omfattning som krävs är något som det nu kontinuerligt arbetas med. Nato och ICT Natos kravställningar på Sverige som Natomedlem innebär bland annat att Försvarsmakten jobbar med att hantera interimistiska förmågemål (ICT). De interimistiska förmågemålen innehåller såväl kvantitativa mål som antal krigsförband, liksom kvalitativa mål rörande vilka förmågor krigsförbanden ska ha. ICT kommer innebära en tydligare koppling mot de regionala planerna vilket kommer att påverka den kommande planeringen. Caroline Norenborg påpekade även att kommande målbilder ska vara uppfyllda ASAP (dvs så snabbt det bara går). Det ska göras fort och det är bättre att saker händer och kommer igång än att allt måste ske på helt rätt sätt hela tiden. Felaktigheter går alltid att rätta till men förlorad tid kan inte tas igen. Det är bättre att fatta ett beslut som driver verksamheten framåt än att be om lov, luta sig tillbaka och vänta. Aktuell status på materielen ska uppdateras oftare och det skapas nu också förutsättningar för att möta Natokravet CT 25. Krigsförbandscheferna ska få bättre koll på vad deras krigsmateriel har för status samt var den befinner sig. Det är också dags att sluta använda ordet ”garnison”. Nu är det militärbaser och de krigsförband som ingår i militärbasen som gäller. Tvådagarsmöte i Enköping för att utveckla underhållsproduktionen I ett sensommarfagert Enköping hade chefen förTeknik- och vidmakthållandekontor Mark (TVK Mark), Caroline Norenborg, kallat representanter för underhållsproduktion till ett informationsmöte med syftet att utveckla produktionen och ge möjlighet till nätverkande mellan olika aktörer. Text & foto: Martin Neander Överstelöjtnant Caroline Norenborg hade kallat till mötet. Fler än 100 personer deltog under tvådagarsmötet. Utvecklande underhållsproduktion i Enköping
TIFF nr 3 / 2024 8 Behovsplan Representanter för TVK Mark berättade om både kort- och långsiktig behovsplan som det numera heter, detta i stället för produktionsplanen som inte längre existerar. Vid mötet underströks vikten av att planerna följs för att kunna se hur man ligger till och vad man har gjort. Även vädjan gick ut till mötesdeltagarna om att just följa upp och pricka av hur läget är och om man ligger efter. Målet är att nå tillgänglighet på alla områden. Materielen ska vara förrådsställd och tillgänglig. Det räknas inte som att den är tillgänglig när det finns en ”repskuld” på flera hundra timmar. Att få en bättre spridning på materielen i förråden är heller ingen ”quick fix”. Det omfattande stödet till Ukraina togs också upp, med de stora mängder materiel som ska överföras dit. Utmaningen med att bygga upp en tillgänglig armé i Sverige i kombination med biståndet till Ukraina diskuterades. Det gäller att ha bra försörjningslösningar med reservdelar och utbytesenheter samt att ge bort materiel utan att äventyra den egna uppbyggnaden av verksamheten. Frågor kring utmaningar med utbytesenheter och införskaffandet av komponenter togs även upp vid mötet. Systemstöd för dokumentation FST STÖD LOG Funk berättade om olika pågående systemstöd gällande materieldokument. Bland annat ett projekt för att tillhandahålla all teknisk dokumentation samlat på ett ställe. Några av mötesdeltagarna tog upp om behovet av enklare hantering av bokningar. En fråga ställdes om att kunna skicka in mer övergripande beställningar och FST STÖD LOG Funk ser exempelvis över hur det kan lösas och vad som ska definieras som en beställning. En annan sak som avhandlades var att det behövs ett bredare kompetensnätverk som kan stötta i processrelaterade frågor. Effektiv verkstadsproduktion FMTS och Markverkstadsenheten (MvE) tog i sina föredragningar upp att det fanns många möjligheter att knyta kontakter under mötesdagarna, till stor del även för att så många chefer samtidigt var på plats. Hur visionen om en effektiv verkstadsproduktion för ett starkare försvar – när och där den efterfrågas – avhandlades bland annat under föredragen. Från MvE:s håll tryckte man på vikten av att genomföra de grupparbeten som skulle hållas, detta då den andra dagen skulle ha en inriktning på hur samarbetet mellan Försvarsmaktens olika organisationer kan skötas på ett bra och effektivt sätt. Behovet av specialistofficerare dryftades, alla deltagare vid mötet fick med sig att de bör uppmana så många yngre som möjligt att söka till att bli specialistofficer eller officer inom teknisk tjänst. Det finns runt 100 lediga platser i år. Fyra nya orter har tillkommit på kartan: Kristinehamn, Östersund, Sollefteå och Falun. Underhållsmötet hölls bägge dagarna på Utvecklingscentrum, Enköpings garnison.
TIFF nr 3 / 2024 9 Antalet anställda inom MvE har vuxit kraftigt och passerade 1 000 personer i september 2024. Fortsatt tillväxt sker även på olika platser i Sverige och nya orter är Kristinehamn, Östersund, Sollefteå och Falun. Förutom genomgångar av personalläget på de respektive nya orterna så gick man också igenom vilka infraåtgärder som gjorts och planeras framöver. Skiftarbete Det gjordes en genomgång av det prov med skiftarbete som genomförs i Revinge under hösten 2024. Till exempel pratade man om hur det fungerar med överlämningar mellan olika skifteslag, samt utmaningar i att lämna över exempelvis pågående felsökningar och statuslägen på reservdelsförsörjningen under skiftgång. Andra åtgärder som också presenterades för att kunna möta tillväxten var införandet av Lean/5S för att snabba upp ledtider, undvika slöseri och öka flödet. Det i sig skapar förutsättningar för en förbättrad kultur inför inflyttningen till nya verkstäder samtidigt som arbetsmiljön i verkstäderna över tid blir bättre. Övriga åtgärder för att hantera tillväxttakten är olika ledarskapsutbildningar som genomförts för chefer och lagsamordnare. Där hade man också bland annat haft mod som ett tema. Orsaken var inte minst att det har funnits en tendens att ta tag i personalärenden allt för sent och ibland har man kanske från ledarskapsperspektivet varit lite för fega. Materielunderhållsbehovet ledde till diskussion med flera engagerade mötesdeltagare. Olika intressekonflikter framfördes och åsikterna var många. Många utvecklingspunkter Produktion visade i föredrag upp drygt 20 utvecklingsfrågor som listats. Allt ifrån mål- och simulatormateriel till utländska förband. Direkta åtgärder med MvE-inriktning presenterades med målbilder och uppgifter för att forcerat möta Försvarsmaktens behov av att vidmakthålla materielen. Diskussioner bröt ut bland mötesdeltagarna när det gällde bland annat behovsanpassat underhåll och den långsiktiga produktionsplanen, inte minst gällande vikten av att arbeta tillsammans samt när och hur olika aktörer kommer in i produktionen. FMTIS avslutade den första dagen. Bland annat avhandlades det faktum att den största delen av verksamheten berör IT-system som möjliggör förmågan att kunna kommunicera och leda året om. När det gäller fältproduktion togs införandet av Ledningsstödsystem Mark (LSS Mark) upp och att det innebär en mycket tekniktung hantering. Grupparbeten och tankesmedja Den andra mötesdagen innebar i huvudsak grupparbeten med tankesmedja. Frågeställningarna för de olika grupperna var hur man inom ramen för arbetet med underhållsproduktionen ska öka tillgängligheten på militärspecifik materiel. Det fördes även samtal i grupperna om hur säkerställandet av tillgänglighet på materiel som inte nyttjas ska ske, men även vilka förutsättningar som krävs för att omhänderta materiel i bruk kontra i förråd. Sedan följde respons på det presenterade underlaget från grupparbetena samt diskussioner. Några av de åsikter som framfördes var: Caroline Norenborg avslutade därpå mötesdagarna med att gå igenom organisationen för TVK Mark Enköping samt Materielplanen (MP 25) och Beslutsunderlag (BU 25). n Vi behöver träffas gemensamt för att diskutera hur produktionen kan ökas eftersom vi finns utspridda över hela landet. Det gäller att se till att alla får samma kommunikation.” ”Ibland kan det räcka med att bara titta på grejerna och fatta ett beslut. Allt kan inte alltid vara reglerat i skrift. Alla pratade med alla när det gällde att få materiel till Ukraina. Där fick det sunda förnuftet råda i stället för att bara följa exempelvis listor.” Utbildningsinsatser behövs för att öka den tekniska förståelsen bland dem som tar emot materielen.” ”Internet-baserade system måste integreras bättre in i krigsorganisationen. Har vi koll på vad som har matats in i ITmaterielen, exempelvis RFID? Det går inte att luta sig tillbaka i dagens omvärldsläge.
TIFF nr 3 / 2024 10 Årets AM Village genomfördes 13-17 maj i belgiska Tournai vid belgiska arméns tekniska skola. Planering och genomförande leddes av European Defence Agency (EDA) och Multinational Logistics Coordination Centre (MLCC). Målsättningen var att definiera militära användningsområden för additiv tillverkning (Additive Manufacturing, AM) och avancerad tillverkning med fokus på fältförband. Vidare skulle verksamheten identifiera lämpliga AM-teknologier, avancerad tillverkning och tillfälliga reparationer (Expedient Repair) som potentiellt kan tillhandahålla fördelar för logistik och teknisk tjänst i operationer. EDA:s verksamhet inom AM står på tre ben enligt nedan: – AM Village –”Capability Workshop” – en experimentövning inom AM och okonventionella reparaAM Village 2024 – EDA driver på den militära AM-utvecklingen i Europa Årets upplaga av AM Village Capability Workshop genomfördes i Belgien med deltagare från Europas försvarsmakter, industrier samt akademier. Fokus låg på okonventionella reparationer och additiv tillverkning. I år var gensvaret från AM-industrin stort och mycket utrustning demonstrerades och sattes på prov. Text och foto: Per Gadestedt, HKV FST STÖD LOG, Jonas Leander, FMV VerkO Marin, Lars-Åke Johansson, FMTS UtvE. Sveriges gruppering i Tournai. AM-container, Bundeswehr. AM Village 2024
TIFF nr 3 / 2024 11 tionsmetoder. Har målsättningen att genomföras vartannat år och kännetecknas av praktiska samarbeten och prov. – AMLS – Additive Manufacturing for Logistic Support. Ett flerårigt projekt som syftar till att stödja medlemsländernas militära AMsatsningar och skapa förutsättningar för interoperabilitet. – EMAMS – European Military Additive Manufacturing Symposium. Konferens inom militär AM som genomförs i Bonn vartannat år. Syftar till kunskapsspridning inom AM-området och används även för avrapportering av erfarenheter från AM Village och AMLS. Vid årets AM Village bedrevs flera verksamheter i form av additiv tillverkning, maskinbearbetning och okonventionella reparationer. Parallellt med de tillämpade verksamheterna genomfördes ett flertal seminarier och praktiska demonstrationer på temat. Ungefär 400 personer från 15 länder deltog, med deltagare från försvarsmakter, industrier, militära skolor, universitet och forskningsinstitut. Från Sverige deltog FMTS med både skola och verkstäder, Försvarsstaben stödenhet logistik (FST STÖD LOG), FMV, RISE Applikationscenter för additiv tillverkning, BAE Systems Hägglunds och Saab Aeronautics. Jämfört med AM Village 2023 så har inslaget av leverantörer av AMutrustning ökat markant, ungefär 40 företag var representerade med 3Dskrivare, 3D-scanning, robotprintrar och varierande material: från silikon och nylon via metaller i både pulver- och trådform till betong. En samlingspunkt för kompetenser inom AM och teknisk tjänst i Europa. Den dagliga verksamheten bestod i att deltagarna deltog i morgon- och kvällsbriefing, seminarier/ workshopar och demonstrationer. Fördelningen av deltagande i de olika aktiviteterna gjordes inom den svenska kontingenten för att samla in ett brett spektrum av erfarenheter. Samtidigt genomfördes aktiviteter med hjälp av egen utrustning och personal. Ett av målen för det svenska bidraget i år var att skapa erfarenheter kring stöd med maskinbearbetning av additivt tillverkade delar. Här nyttjades den maskinbearbetningscontainer som FMTS medförde till AM Village. I containern prövades efterbearbetning av 3D-printade metalldelar och slutsatser drogs kring möjligheter och begränsningar när det gäller efterbearbetning. Efterbearbetning av AM-delar är nödvändig för att få delarna att fungera. Tillfälliga reparationer är en del av AM som har utvecklats väl bland andra länder i EU. Här behöver Sverige utveckla förmågan ytterligare vilket den här utrustningen ger än mer möjligheter till. Försvarsmakten bör ha en målsättning att delta i övningen Capable Logistician 27 (CL27), i syfte att utvärdera och utveckla Försvarsmaktens förmåga inom AM. Belgiska tekniker monterar 3D-tillverkade detaljer för provkörning. Samtal med nederländska officerare och forskare om medicinska tillämpningar med AM. Axel med stål- beläggning som gjorts med DED-teknik (Directed Energy Deposition). Efterbearbetad axel. Utrustning för maskinbearbetning är viktig för efterbehandling av 3D-printade metallkomponenter.
TIFF nr 3 / 2024 12 Teknisk data Storbritanniens deltagare från REME (Royal Electrical and Mechanical Engineers) förevisade ett koncept kallat Technical Data Pack (TDP), där man på ett standardiserat sätt sammanställer tillverkningsdata och ursprungshistorik för en komponent. Detta för att kunna dela data med andra länder och företag på ett säkert och okomplicerat sätt, vilket är viktigt för att säkerställa möjligheten att producera reservdelar då brist uppstår eller materiel blir obsolet. Metoder behöver utvecklas för att bygga ett digitalt bibliotek (Digital Inventory, DI) så att fler länder ska kunna producera samma reservdelar. Här är informationssäkerhetsaspekten viktig. Under veckan presenterades även NATO:s demonstrator för ett fildelningsprogram kallat Rapid-E. Detta ger oss möjlighet att dela AMinformation med allierade, dock kvarstår behovet av ett nationellt system för digitala reservdelar. Tillsammans med Saab och Vistory genomförde FMTS ett prov av en process och digitalt bibliotek där en komponent 3D-scannades och omvandlades till CAD-data. Därefter skickades filen i systemet ”MAINCHAIN” till en ”Reach back”-funktion som utgjordes av bakre systemstöd i Sverige och därefter tillbaka till Tournai för utskrift i en av FMTS 3D-skrivare. Den utskrivna komponenten 3Dscannades för att utvärdera om det förekom avvikelser från den ursprungliga komponenten. Processen fungerade men systemet behöver utvecklas än mer. Ett exempel från Bundeswehr på process för reservmaterielförsörjning. Meltio hade med sig en robotcell (DED) för tillverkning i metall för industri och verkstäder. British Army, REME gruppering, Tournai. 3D-printad vätskebehållare.
TIFF nr 3 / 2024 13 Parallellt med övrig verksamhet deltog en delegation från Ukraina som medförde ett 70-tal reservdelar som av olika anledningar var svåra att ersätta. Ukrainas önskemål var att få deltagarnas stöd i att genomföra ”reverse engineering” på dessa komponenter i syfte att därefter själva kunna tillverka dem. Denna verksamhet leddes av British Army REME och ambitionen var att kunna leverera TDP (datapaket) för tillverkning vid workshopens slut. Uppgiften annonserades på måndag förmiddag och vid dagens slut hade deltagarna gemensamt levererat 66 datapaket innehållande tillverkningsdata! Detta föranledde omplanering och redan på måndagskvällen påbörjades provtillverkning av vissa komponenter. Vägen framåt Många länder visade intresse för att skapa gemensamma AM-koncept, till exempel de nordiska länderna, Tjeckien och Tyskland. Tyskland redovisade långt gångna tankar på ett sammanhängande system från behov till produkt med stödfunktion (AM Coordination Centre) för utveckling av komponent. Men de kan även styra var en del kan tillverkas beroende på tidsaspekt, material och komplexitet. De nordiska länderna är i liknande tidsfas med att ta fram strategi för additiv/avancerad tillverkning. Utbyte av öppen information är möjlig för att stödja varandras arbete. Utifrån ett svenskt konceptutvecklingsperspektiv är planering och deltagande i Maintenance & Repair-delen av CL27 i Litauen en viktig målsättning för att ta fram mobila enheter för tillverkning. 3D-printad betong. 3D-printat termostathus i aluminium. 3D-printad spjäla förbättrad med printade band i silicon. (Lynxter) Del tillverkad med DED (Direkt Energy Deposition) i stål. (Meltio) Belgiens försvarsminister besökte AM Village, här med Mj L-Å Johansson, FMTS. Arbete med konstruktion av komponent. Resultatet en 3D-printad funktionsmodell. För den intresserade: Schema över olika AM-tekniker. Information från aktiviteterna på AM Village 24 finns dokumenterat i VIDAR skrivelse FM2024-12644. För att driva utvecklingen framåt behöver Försvarsmakten skapa en strategi och ett koncept för AM. Parallellt med detta bör Försvarsmakten ta fram mobila/flyttbara försöksutrustningar till verkstäder och reparationsförband med förmåga att tillverka både i polymerer och metall. Erfarenheter från användning av dessa försöksutrustningar kan återmatas in i strategiarbetet för att löpande anpassa detta mot vunna erfarenheter. Försvarsmakten och FMV bör även skapa samarbeten med industrier och akademier (inklusive RISE och FOI) för att ta tillvara på utvecklingen av AM. Under 2024 har ett samarbete mellan SAAB, BAE, FM och FMV påbörjats i syfte att öka tillgänglighet på materiel och stärka svensk militär AM-verksamhet. n
TIFF nr 3 / 2024 14 Inledning Vid tidpunkten för skrivandet av denna artikel uppgår antalet mänskliga språk till 7 164 stycken. Av dessa språk är drygt 40 procent hotade och många av dem talas av färre än 1 000 personer, ibland bara av några få medlemmar i en by eller i en familj. Halva jordens befolkning talar något av de 23 vanligaste språken, där engelska är det mest talade språket, före mandarin, hindi och spanska. Så länge det har funnits mänskliga språk har det också funnits behov av översättning – i Bagdad under 800-talet, och senare i Toledo i 1100-talets Spanien, utvecklades berömda översättningscentra för att bevara de antika och medeltida skrifterna. Men översättning i allmänhet, och översättning av teknisk information i synnerhet, är en komplex process med ett betydande antal potentiella fallgropar. Med Sveriges Natomedlemskap, och det kontinuerliga stödet för Ukraina, kan det framtida behovet av översättning inom FMV, Försvarsmakten och svensk försvarsindustri öka. Det är artikelförfattarens erfarenhet, som tidigare översättningsprojektledare på ett större företag, att många beställare av översättningar inte sällan upplever ett kompetensunderläge gentemot översättningsbyråer. Ofta saknar de full kännedom om översättningsprocessens olika faser och/eller underskattar hur stor del av det slutliga resultatet som är avhängigt av hur källspråksfilerna skrivs, kvalitetssäkras och på annat sätt förbereds och anordnas. Syftet med föreliggande artikel är att, i någon mån, råda bot på denna situation. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några centrala termer och förkortningar inom översättningsområdet som används i artikeln. Verktygsval Förutsättningarna för en framgångsrik översättningsprocess börjar redan med valet av verktyg för att skriva källspråkstexten. Inom FMV, Försvarsmakten och försvarsindustrin torde detta val, med få undantag, stå mellan Microsoft Word, Adobe InDesign, Adobe FrameMaker (icke-strukturerad eller FMV Produktionsmiljö 2.x eller 3.x) och något produktionssystem för S1000D, till exempel Flatirons Corena KCc eller Combitech UpTime. Samtliga verktyg har sina för- och nackdelar, men det de har gemensamt är att de kräver en mer än rudimentär förståelse och kompetens för att producera dokument som är optimerade för översättningsprocessen. I fallet med Microsoft Word, Adobe InDesign och icke-struktureIntroduktion till översättning av teknisk information Del 1: Förberedelser av källfiler och formateringsflöden. En artikelserie i två delar. Figur 1: En avbildning av ett översättningsprojekt i en handskrift från 1300-talet. Den franske kungen Karl V (1338–1380) beställer en översättning av Aristoteles Nikomachiska etiken överst till vänster och emottar den fullbordade översättningen nederst till höger. (Källa: Bibliothèque nationale de France) Text: Mats Broberg, Senior ILS Consultant, RISE Research Institutes of Sweden AB, mats.broberg@ri.se. Introduktion till översättning av teknisk information
TIFF nr 2 / 2024 15 rad FrameMaker är det till exempel av yttersta vikt med en mycket strikt efterlevnad av tecken- och styckeformat och att lokala ändringar av dessa – så kallade overrides – inte görs. För att skapa rationella text- och bildflöden i programmen, och för att underlätta översättningsprocessen, är det även viktigt att dynamiska dokumentmallar utvecklas, så att programmen automatiskt adderar nya sidor och/eller spalter där så behövs. Sådana dokumentmallar skiljer sig från statiska dito, där varje enskild sida byggs upp med okopplade, separata textrutor, vilket inte är ovanligt i broschyrer, tekniska datablad med mera. Dynamiska dokumentmallar är även viktiga ur perspektivet att olika språk tar olika mycket plats. Microsoft Word är det idag kanske vanligaste kontorsprogrammet, vilket inte sällan kommer förinstallerat på Windows operativsystem på många myndighets- och företagsdatorer. Dess styrka ligger snarare i mycket välutvecklade ordbehandlingsfunktioner än i funktioner för teknisk dokumentation. Adobe FrameMaker är ett mycket kraftfullt program med en snart 40-årig historia inom teknisk dokumentation. Användarbasen var 2019 cirka 700 000 användare i 30 000 företag. Programmet hanterar utan problem publikationer på tiotusentals sidor och flerkanalspublicering till olika format. Det stödjer både strukturerade dokument (sgml/ xml) och icke-strukturerade dokument (formatstyrda). Kraftfulla skript, tilläggsprogram och server-/ databaslösningar finns från Adobe och tredjepartsleverantörer för att semiautomatisera eller automatisera diverse subrutiner och formateringsuppgifter. Adobe InDesign är ett vanligt layoutprogram för mer grafikintensiva dokument, till exempel marknadsmaterial och broschyrer. Om valet står mellan Adobe InDesign och FrameMaker är rekommendationen att välja det senare, som har kraftfullare funktioner för teknisk dokumentation. InDesign erbjuder dock en väsentligt högre detaljtypografisk kvalitet i bland annat radutslutningen. I xml-baserade verktyg, som FMV Produktionsmiljö 2.x och 3.x för Adobe FrameMaker samt olika produktionssystem för S1000D, påbjuds skribenten ett arbetssätt som omöjliggör många av de misstag som kan göras i de tidigare nämnda programmen, vilket är en av de stora fördelarna med xml. Det går dock att arbeta på fel sätt även här, till exempel genom att använda xml-element till sådant som de inte är avsedda för, eller att använda ett felaktigt xml-schema eller DTD för informationstypen ifråga. Dokument som produceras i Adobe InDesign eller icke-strukturerad FrameMaker skiljer sig från xml-baserade flöden, som S1000D eller FMV Produktionsmiljö 2.x och 3.x, i en annan väsentlig aspekt. Beställaren av översättningen betalar en så kallad DTP-avgift per sida för den tid det tar för översättningsbyrån att, efter översättning, layouta det översatta dokumentet. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några vanliga källfils- och mellanformat för teknisk dokumentation, inklusive några legacy-format. I förteckningen redogörs också för programmens olika för- och nackdelar, samt för tekniska strategier för konvertering av äldre filformat. Förberedelser av källspråksfiler och program Några inledande ord Inför ett översättningsprojekt är det ett antal aktiviteter som måste genomföras för att möjliggöra en prediktiv översättningsprocess som har de bästa förutsättningarna att bli framgångsrik. Några av dessa aktiviteter handlar om kvalitetsgranskningen av källspråksfilerna och det kan inte nog betonas hur viktigt detta är. Skälet i denna kontext är att översättning av teknisk information på en översättningsbyrå genererar ett så kallat översättningsminne. Alla ändringar som görs i källspråksfilerna efter att översättningen är fullbordad – till och med ett flyttat kommatecken eller rättning av ett felstavat ord – skapar vad som inom översättningsteknologin kallas fuzzy matches mot översättningsminnet. När så nästa utgåva av källspråksfilerna ska översättas igen, matchas dessa mot det befintliga översättningsminnet och man betalar då ett högre ordpris för de segment som är förändrade eller nya sedan den förra utgåvan. Många ändringar i en ny utgåva kommer självklart att vara logiska och nödvändiga, till exempel att en komponent har bytts ut eller att en procedur är omformulerad, men alla ändringar som inte har med textens sakriktighet att göra kommer också att rendera ett högre ordpris i dessa segment. Det är av dessa skäl som ingen möda ska sparas på kvalitetsgranskningen inför en översättning. Det är dock värt att betona att denna kvalitetsgranskning är lika viktig och självklar om publikationen i fråga inte ska översättas. Den ingår då i de normala kvalitetsrutiner som gäller inför alla publiceringar. Kvalitetsgranskningen kan delas in i sakriktighet, språkriktighet, termriktighet och sättningsriktighet. Sakriktighet När det gäller textens sakriktighet finns det etablerade – om än dock varierande – processer för hur dessa granskningar genomförs inom FMV och Försvarsmakten, och artikelförfattaren avser inte att i någon djupare mån redogöra för ämnet. Det kan noteras att en utförlig genomgång finns att tillgå i kapitlet ”Granskningsprocessen IPR – In Process Review” i FMV:s publikation Riktlinjer för S1000D-projekt (utgåva 1, 2022, FMV dnr 21FMV1202-5:1).
TIFF nr 3 / 2024 16 Även om publikationen som helhet är framtagen specifikt för S1000Dprojekt inom Amfibie gäller väsentliga delar i det kapitlet oaktat vilket källfilsformat som används eller vilka materielsystem det gäller. Språkriktighet Den tekniska prosan ska vidare vara språkriktig, det vill säga den ska vara korrekt vad gäller morfologi, syntax och stavning. En del produktionssystem för teknisk information erbjuder ett semi-automatiserat stöd under skrivandet, där ett verktyg i form av ett tilläggsprogram kan markera olika typer av grammatiska fel. När det gäller teknisk information som skrivs enligt det kontrollerade språket Simplified Technical English (ASD-STE100), eller andra kontrollerade språk, kan liknande program användas för att markera icke tillåtna satsbildningar med mera. FMV och Försvarsmakten kravställer ofta att publikationen Myndigheternas skrivregler ska vara den normativa referensen för den tekniska prosan. Detta är ett väl avvägt krav. Även om den inte skulle kravställas explicit i upphandlingar får detta regelverk gott och väl anses ligga inom det naturliga fackmannaskapet och vara ett riktmärke som all teknisk prosa ska följa. I vissa frågor kan publikationerna Svenska skrivregler samt Skrivregler för svenska och engelska från TNC (TNC 100) också ge ett välbehövligt stöd. På det anglosaxiska området finns på motsvarande sätt Chicago Manual of Style, som i väsentliga delar även kan användas för brittisk engelska. En annan publikation är den brittiska New Oxford Style Manual (före detta Hart’s Rules for Compositors and Readers at the University Press, Oxford, första gången publicerad 1904). Vad gäller allmän, svensk stavning är den normativa referensen Svenska Akademiens glossarier, vilka finns fritt tillgängliga på sajten www.svenska.se. För amerikansk engelska är den principiella resursen Merriam-Webster medan Oxford English Dictionary är dess brittiska motsvarighet. Båda dessa ordböcker finns tillgängliga online. Termriktighet Ett återkommande problem i teknisk information är en inkonsekvent teknisk terminologi. Samtidigt utgör ett konsekvent och korrekt användande av tekniska termer en väsentlig del av läsarens förståelse av texten, inte minst vad gäller de tekniskt komplexa texter som inte sällan måste tas fram för att beskriva komponenter och installationer. Många företag och myndigheter anser sig ha en mycket god terminologisk förvaltning, men ofta kan detta enkelt vederläggas genom en datorlingvistisk analys av tillgängliga texter, som då uppvisar betydande variationer. Artikelförfattaren avser att återkomma till teknisk terminologi i en framtida artikel och begränsar sig därför till att i detta sammanhang betona vikten av en enhetlig terminologi i källspråksfilerna. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några allmänna och militära termresurser på svenska och engelska. Sättningsriktighet Sättningsriktigheten kan ses som en del av svensk språkriktighet men förtjänar ett eget avsnitt, då detta är ett område som ofta behandlas styvmoderligt. Samtidigt är det, för att använda en anglicism, ”en lågt hängande frukt”, då inlärning och efterlevnad av endast 15 à 20 regler resulterar i en i det närmaste felfri text. Det handlar bland annat om att skilja på tankstreck och divis, att använda korrekta citationstecken och att skriva enheter och temperaturuttryck på ett riktigt sätt. Understundom kan man inom detta område höra invändningar som ”det är ingen som bryr sig om sånt” eller ”det där har vi inte tid med” – men ingenting kunde vara mer felaktigt. Att följa de etablerade sättningsregler som finns för svenska språket ligger inom yrkesrollen och bidrar tvivelsutan till läsarens förståelse och tolkning av texten – och det tar inte längre tid när reglerna väl är inlärda. Misstag inom detta område kan också få potentiellt ödesdigra konsekvenser i hur till exempel tekniska data tolkas ute på förbanden. Det är tyvärr artikelförfattarens erfarenhet, baserat på drygt 500 flerspråkiga översättningsprojekt, att sättningsriktigheten i översatta texter över lag är undermålig – trots att dessa regler är väl dokumenterade och fullt ut tillgängliga för alla översättare. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en sammanfattning av de viktigaste sättningsreglerna för teknisk information på svenska. Källspråkslåst data I all teknisk information som ska översättas finns det vanligtvis också uttryck som inte ska översättas och det är synnerligen viktigt att dessa inventeras och hanteras på rätt sätt. Det kan till exempel handla om företagsnamn, produktnamn, och benämningar på reservdelar och förbrukningsmateriel från en artikeldatabas. Det kan också handla om referenser till texter i en dialogruta där den aktuella mjukvaran inte är översatt. Alla dessa uttryck måste hanteras på ett speciellt sätt så att de blir otvetydigt identifierbara i översättarens verktyg och system. Det är alltså inte en rationell metod att skicka en förteckning i ett Excelark till översättaren och skriva att dessa uttryck inte ska översättas, utan identifieringen måste vara programmatiskt genomförbar. Här finns olika vägar att gå, där variabelhantering och/eller speciella teckenformat i Adobe FrameMaker och InDesign kan vara ett sätt att hantera dessa uttryck. I S1000D Issue 4.1 skulle till exempel elementet <inlineSignificantData> med ett överenskommet attribut kunna användas, givet att det tillåts enligt projektets brex-filer. Målspråkslåst data I teknisk information finns det också uttryck som antingen måste översättas på ett visst sätt eller som varierar efter målspråkskonventionerna. Ett vanligt exempel på det förra är när skribenten återigen i en procedur refererar till texter i en dialogruta i en mjukvara som användaren är satt att följa men där, till skillnad från
TIFF nr 3 / 2024 17 exemplet i föregående avsnitt, mjukvaran redan är översatt. Mjukvaran är då – högst troligen – översatt av en helt annan översättningsbyrå och om dessa uttryck inte kan identifieras programmatiskt kommer de nu att översättas på ett annat sätt av översättaren. Lösningen blir för Adobe FrameMaker och InDesign ånyo att hantera dessa uttryck som variabler och/eller med speciella teckenformat, men denna gång otvetydigt särskilda från de förra uttrycken och skriptade till rätt översättningar i en efterföljande process. Kraftfulla skript för dessa ändamål finns för båda programmen. I S1000D Issue 4.1 kan man igen bli hänvisad till att använda elementet <inlineSignificantData>, men då med ett annat projektattribut och med efterföljande skriptning. Några ytterligare exempel på uttryck som kan variera efter målspråket är datumformat, tidsangivelser och temperaturuttryck, vilka alla kan hanteras automatiskt av översättningsverktygen och konverteras till vad som gäller för målspråket. Formateringsmässiga aspekter Det finns också ett antal formateringsmässiga aspekter på källspråksfilerna som bör undersökas för eventuell korrigering innan de skickas till översättning. Som tidigare har berörts är det viktigt att skribenten, när det gäller Microsoft Word, Adobe FrameMaker och InDesign, har använt tecken- och styckeformat på ett strikt sätt. I xml-baserade källspråksfiler ska alla filer självklart vara giltiga mot sina respektive DTD-filer eller scheman och inom S1000Dspecifikationen vara validerade mot projektets brex-filer. Dessa bör även skickas tillsammans med källspråksfilerna till översättningsbyrån. Vissa textdelar som syns i det formaterade dokumentet kan vara sådana som inte ligger i själva källspråksfilen utan antingen är dolda i dialogrutor eller ligger i konfigurations- och inställningsfiler i programmen. Dessa måste då tas om hand i ett separat översättningsprojekt om det inte redan är gjort sedan tidigare. Det kan till exempel handla om genererade texter som ”Innehållsförteckning”, ”Figur x.x”, ”Tabell x.x” och textdelar i korsreferenser som ”Se figur x.x på sidan x”. Källspråkstexten bör även undersökas vad gäller manuellt införda rad- och sidbrytningar. Sådana måste tas bort före översättning, då de annars skapar stora problem vid den slutliga formateringen på grund av målspråkens olika längd. Om de är införda för att lösa ett specifikt typografiskt predikament är rekommendationen att i stället skapa ett styckeformat för detta ändamål, eller – när det gäller xml-baserade produktionsflöden – uppdatera de stilmallar som styr formateringen. I fallet med Microsoft Word, Adobe InDesign och icke-strukturerad FrameMaker har användaren möjlighet att bädda in bilder i dokumentet, snarare än länka till filer på disk. Inbäddning av bilder i dokument ska aldrig göras, då detta komplicerar översättningsarbetet och den vidare publiceringsprocessen. Rekommendationen är vidare att inte ha textuell information i foton och tekniska illustrationer, såvida det inte rör sig om skärmbilder från en mjukvara. Sådan textuell information blir kostsam och komplicerad att hantera i översättningsflödet och bör därför ersättas med numrerade utpekningar som refererar till en bildtext under bilden. Om dokumentet innehåller långa tabeller eller punktuppställningar som är alfanumeriskt sorterade på källspråket är det värt att påpeka att denna sortering inte kommer att överföras till målspråket. Av det skälet kan man i en del produktionssystem sätta en sorteringsnyckel på sådana informationstyper som gör att en omsortering sker i den slutliga formateringen till pdf, utan att påverka den översatta tabellen eller punktuppställningen i källfilen. Ett besläktat problem utgörs av äkta sakordsregister (eng. index), som ju inte endast är en konkordans över samtliga förekommande ord i ett dokument, utan tvärtom är ett viktat register över var sakorden primärt avhandlas och där det också ges flera synonymer för att läsaren ska hitta rätt sakord. Sådana register, som tyvärr är sällsynta i modern teknisk information eftersom de (ännu) inte går att skapa automatiskt, är till sin semantiska natur strängt taget oöversättningsbara och bör därför blockeras från översättning och vidare formatering. Slutligen bör några ord tilläggas om typsnitt. Inför en översättning är det viktigt att säkerställa att det typsnitt som används för källspråksfilens formatering också täcker de tecken som finns i målspråket. För moderna typsnitt som vanligtvis minst täcker den så kallade WGL4rymden (Windows Glyph List 4), som är en paneuropeisk teckenuppsättning, torde detta inte vara ett problem för europeiska språk. Men om så inte är fallet måste programmen eller produktionssystemen justeras inför den slutliga formateringen av målspråksfilerna så att ett annat typsnitt används. Förberedelser för målspråkets avstavning Avstavning är ett komplext språkhistoriskt, lingvistiskt och typografiskt problem som utan vidare skulle kunna fylla ett helt nummer av TIFF. I detta sammanhang får diskussionen begränsas till att konstatera att olika språk har olika avstavningsregler som måste följas och att de språkspecifika avstavningsalgoritmer som är tillgängliga på marknaden – eller är inbyggda i de program som har nämnts tidigare – är av högst varierande kvalitet. För svensk avstavning gäller ordledsprincipen och enkonsonantsprincipen. För andra språk gäller andra principer och det är värt att betona att en felaktig avstavning ger ett betydande avbrott i läsningen som inte gynnar förståelsen av texten. Av detta skäl ska man alltid sträva efter en korrekt avstavning. Av naturliga skäl, som har med kostnadseffektivitet att göra, inför tekniska skribenter endast i undantagsfall så kallade diskretionära avstavningar i text, och låter i stället avstavningsalgoritmerna hantera detta problem. Detta ställer i sin tur mycket höga krav på algoritmernas kvalitet, där det tyska företaget Dieckmann idag anses erbjuda
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=