TIFF nr 2 / 2024 15 rad FrameMaker är det till exempel av yttersta vikt med en mycket strikt efterlevnad av tecken- och styckeformat och att lokala ändringar av dessa – så kallade overrides – inte görs. För att skapa rationella text- och bildflöden i programmen, och för att underlätta översättningsprocessen, är det även viktigt att dynamiska dokumentmallar utvecklas, så att programmen automatiskt adderar nya sidor och/eller spalter där så behövs. Sådana dokumentmallar skiljer sig från statiska dito, där varje enskild sida byggs upp med okopplade, separata textrutor, vilket inte är ovanligt i broschyrer, tekniska datablad med mera. Dynamiska dokumentmallar är även viktiga ur perspektivet att olika språk tar olika mycket plats. Microsoft Word är det idag kanske vanligaste kontorsprogrammet, vilket inte sällan kommer förinstallerat på Windows operativsystem på många myndighets- och företagsdatorer. Dess styrka ligger snarare i mycket välutvecklade ordbehandlingsfunktioner än i funktioner för teknisk dokumentation. Adobe FrameMaker är ett mycket kraftfullt program med en snart 40-årig historia inom teknisk dokumentation. Användarbasen var 2019 cirka 700 000 användare i 30 000 företag. Programmet hanterar utan problem publikationer på tiotusentals sidor och flerkanalspublicering till olika format. Det stödjer både strukturerade dokument (sgml/ xml) och icke-strukturerade dokument (formatstyrda). Kraftfulla skript, tilläggsprogram och server-/ databaslösningar finns från Adobe och tredjepartsleverantörer för att semiautomatisera eller automatisera diverse subrutiner och formateringsuppgifter. Adobe InDesign är ett vanligt layoutprogram för mer grafikintensiva dokument, till exempel marknadsmaterial och broschyrer. Om valet står mellan Adobe InDesign och FrameMaker är rekommendationen att välja det senare, som har kraftfullare funktioner för teknisk dokumentation. InDesign erbjuder dock en väsentligt högre detaljtypografisk kvalitet i bland annat radutslutningen. I xml-baserade verktyg, som FMV Produktionsmiljö 2.x och 3.x för Adobe FrameMaker samt olika produktionssystem för S1000D, påbjuds skribenten ett arbetssätt som omöjliggör många av de misstag som kan göras i de tidigare nämnda programmen, vilket är en av de stora fördelarna med xml. Det går dock att arbeta på fel sätt även här, till exempel genom att använda xml-element till sådant som de inte är avsedda för, eller att använda ett felaktigt xml-schema eller DTD för informationstypen ifråga. Dokument som produceras i Adobe InDesign eller icke-strukturerad FrameMaker skiljer sig från xml-baserade flöden, som S1000D eller FMV Produktionsmiljö 2.x och 3.x, i en annan väsentlig aspekt. Beställaren av översättningen betalar en så kallad DTP-avgift per sida för den tid det tar för översättningsbyrån att, efter översättning, layouta det översatta dokumentet. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några vanliga källfils- och mellanformat för teknisk dokumentation, inklusive några legacy-format. I förteckningen redogörs också för programmens olika för- och nackdelar, samt för tekniska strategier för konvertering av äldre filformat. Förberedelser av källspråksfiler och program Några inledande ord Inför ett översättningsprojekt är det ett antal aktiviteter som måste genomföras för att möjliggöra en prediktiv översättningsprocess som har de bästa förutsättningarna att bli framgångsrik. Några av dessa aktiviteter handlar om kvalitetsgranskningen av källspråksfilerna och det kan inte nog betonas hur viktigt detta är. Skälet i denna kontext är att översättning av teknisk information på en översättningsbyrå genererar ett så kallat översättningsminne. Alla ändringar som görs i källspråksfilerna efter att översättningen är fullbordad – till och med ett flyttat kommatecken eller rättning av ett felstavat ord – skapar vad som inom översättningsteknologin kallas fuzzy matches mot översättningsminnet. När så nästa utgåva av källspråksfilerna ska översättas igen, matchas dessa mot det befintliga översättningsminnet och man betalar då ett högre ordpris för de segment som är förändrade eller nya sedan den förra utgåvan. Många ändringar i en ny utgåva kommer självklart att vara logiska och nödvändiga, till exempel att en komponent har bytts ut eller att en procedur är omformulerad, men alla ändringar som inte har med textens sakriktighet att göra kommer också att rendera ett högre ordpris i dessa segment. Det är av dessa skäl som ingen möda ska sparas på kvalitetsgranskningen inför en översättning. Det är dock värt att betona att denna kvalitetsgranskning är lika viktig och självklar om publikationen i fråga inte ska översättas. Den ingår då i de normala kvalitetsrutiner som gäller inför alla publiceringar. Kvalitetsgranskningen kan delas in i sakriktighet, språkriktighet, termriktighet och sättningsriktighet. Sakriktighet När det gäller textens sakriktighet finns det etablerade – om än dock varierande – processer för hur dessa granskningar genomförs inom FMV och Försvarsmakten, och artikelförfattaren avser inte att i någon djupare mån redogöra för ämnet. Det kan noteras att en utförlig genomgång finns att tillgå i kapitlet ”Granskningsprocessen IPR – In Process Review” i FMV:s publikation Riktlinjer för S1000D-projekt (utgåva 1, 2022, FMV dnr 21FMV1202-5:1).
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=