TIFF nr 3 / 2024 16 Även om publikationen som helhet är framtagen specifikt för S1000Dprojekt inom Amfibie gäller väsentliga delar i det kapitlet oaktat vilket källfilsformat som används eller vilka materielsystem det gäller. Språkriktighet Den tekniska prosan ska vidare vara språkriktig, det vill säga den ska vara korrekt vad gäller morfologi, syntax och stavning. En del produktionssystem för teknisk information erbjuder ett semi-automatiserat stöd under skrivandet, där ett verktyg i form av ett tilläggsprogram kan markera olika typer av grammatiska fel. När det gäller teknisk information som skrivs enligt det kontrollerade språket Simplified Technical English (ASD-STE100), eller andra kontrollerade språk, kan liknande program användas för att markera icke tillåtna satsbildningar med mera. FMV och Försvarsmakten kravställer ofta att publikationen Myndigheternas skrivregler ska vara den normativa referensen för den tekniska prosan. Detta är ett väl avvägt krav. Även om den inte skulle kravställas explicit i upphandlingar får detta regelverk gott och väl anses ligga inom det naturliga fackmannaskapet och vara ett riktmärke som all teknisk prosa ska följa. I vissa frågor kan publikationerna Svenska skrivregler samt Skrivregler för svenska och engelska från TNC (TNC 100) också ge ett välbehövligt stöd. På det anglosaxiska området finns på motsvarande sätt Chicago Manual of Style, som i väsentliga delar även kan användas för brittisk engelska. En annan publikation är den brittiska New Oxford Style Manual (före detta Hart’s Rules for Compositors and Readers at the University Press, Oxford, första gången publicerad 1904). Vad gäller allmän, svensk stavning är den normativa referensen Svenska Akademiens glossarier, vilka finns fritt tillgängliga på sajten www.svenska.se. För amerikansk engelska är den principiella resursen Merriam-Webster medan Oxford English Dictionary är dess brittiska motsvarighet. Båda dessa ordböcker finns tillgängliga online. Termriktighet Ett återkommande problem i teknisk information är en inkonsekvent teknisk terminologi. Samtidigt utgör ett konsekvent och korrekt användande av tekniska termer en väsentlig del av läsarens förståelse av texten, inte minst vad gäller de tekniskt komplexa texter som inte sällan måste tas fram för att beskriva komponenter och installationer. Många företag och myndigheter anser sig ha en mycket god terminologisk förvaltning, men ofta kan detta enkelt vederläggas genom en datorlingvistisk analys av tillgängliga texter, som då uppvisar betydande variationer. Artikelförfattaren avser att återkomma till teknisk terminologi i en framtida artikel och begränsar sig därför till att i detta sammanhang betona vikten av en enhetlig terminologi i källspråksfilerna. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några allmänna och militära termresurser på svenska och engelska. Sättningsriktighet Sättningsriktigheten kan ses som en del av svensk språkriktighet men förtjänar ett eget avsnitt, då detta är ett område som ofta behandlas styvmoderligt. Samtidigt är det, för att använda en anglicism, ”en lågt hängande frukt”, då inlärning och efterlevnad av endast 15 à 20 regler resulterar i en i det närmaste felfri text. Det handlar bland annat om att skilja på tankstreck och divis, att använda korrekta citationstecken och att skriva enheter och temperaturuttryck på ett riktigt sätt. Understundom kan man inom detta område höra invändningar som ”det är ingen som bryr sig om sånt” eller ”det där har vi inte tid med” – men ingenting kunde vara mer felaktigt. Att följa de etablerade sättningsregler som finns för svenska språket ligger inom yrkesrollen och bidrar tvivelsutan till läsarens förståelse och tolkning av texten – och det tar inte längre tid när reglerna väl är inlärda. Misstag inom detta område kan också få potentiellt ödesdigra konsekvenser i hur till exempel tekniska data tolkas ute på förbanden. Det är tyvärr artikelförfattarens erfarenhet, baserat på drygt 500 flerspråkiga översättningsprojekt, att sättningsriktigheten i översatta texter över lag är undermålig – trots att dessa regler är väl dokumenterade och fullt ut tillgängliga för alla översättare. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en sammanfattning av de viktigaste sättningsreglerna för teknisk information på svenska. Källspråkslåst data I all teknisk information som ska översättas finns det vanligtvis också uttryck som inte ska översättas och det är synnerligen viktigt att dessa inventeras och hanteras på rätt sätt. Det kan till exempel handla om företagsnamn, produktnamn, och benämningar på reservdelar och förbrukningsmateriel från en artikeldatabas. Det kan också handla om referenser till texter i en dialogruta där den aktuella mjukvaran inte är översatt. Alla dessa uttryck måste hanteras på ett speciellt sätt så att de blir otvetydigt identifierbara i översättarens verktyg och system. Det är alltså inte en rationell metod att skicka en förteckning i ett Excelark till översättaren och skriva att dessa uttryck inte ska översättas, utan identifieringen måste vara programmatiskt genomförbar. Här finns olika vägar att gå, där variabelhantering och/eller speciella teckenformat i Adobe FrameMaker och InDesign kan vara ett sätt att hantera dessa uttryck. I S1000D Issue 4.1 skulle till exempel elementet <inlineSignificantData> med ett överenskommet attribut kunna användas, givet att det tillåts enligt projektets brex-filer. Målspråkslåst data I teknisk information finns det också uttryck som antingen måste översättas på ett visst sätt eller som varierar efter målspråkskonventionerna. Ett vanligt exempel på det förra är när skribenten återigen i en procedur refererar till texter i en dialogruta i en mjukvara som användaren är satt att följa men där, till skillnad från
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=