TIFF nr 3 / 2024 18 bland de främsta algoritmerna för drygt 50 olika språk. I god tid inför formateringen av de översatta filerna bör det säkerställas att korrekta algoritmer är tillgängliga och noggrant testade. Notera att algoritmerna applicerar avstavningen på ett helt dokument, så om dokumentet är flerspråkigt måste respektive språk kunna identifieras med stycke-/teckenformat eller en ISO-kod för att korrekt avstavningsalgoritm ska träda i kraft. Trots komplexiteten ska man inte i något slags missriktad kvalitetsnit slå av avstavningen i ett dokument. En korrekt avstavad text – till och med med flera avstavningar i följd – är alltid bättre än alternativet, vilket antingen är en gluggig sättning eller en mycket ojämn högermarginal. I båda fallen blir läsbarheten – och därmed förståelsen av texten – sämre. Lokalisering av mjukvaror Lokalisering av mjukvaror torde knappast komma i fråga inom något projekt på FMV eller Försvarsmakten utan är mer aktuellt inom svensk försvarsindustri. Det principiella översättningsproblemet här är att översättaren inte ser eller har kännedom om kontexten för den mjukvarusträng i till exempel en dialogruta eller meny som ska översättas. Detta ställer mycket höga krav på att beställaren bidrar med kontextuell information. Sådan information kan vara att skicka med skärmbilder på källspråket, att ordna så att mjukvaran eller en emulator kan köras hos översättaren, eller att för varje mjukvarusträng ge ingående förklaringar om var den syns för användaren och hur den ska tolkas grammatiskt (ordklass, imperativ och så vidare.). Så kallade homonymiska fel är mycket vanliga vid lokalisering av mjukvaror. Artikelförfattaren drar sig till minnes ett översättningsprojekt där mjukvarusträngen ”power” skulle översättas till svenska. Det som åsyftades var ”matematisk potens”, men det översattes till ”effekt”, vilket var semantiskt korrekt men kontextuellt felaktigt. Detta är bara ett av flera exempel på hur viktigt det är att just vid lokalisering av mjukvaror erbjuda översättaren en så rik kontextuell information som möjligt. I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några vanliga källfils- och mellanformat som kan förekomma vid lokalisering av mjukvaror. Administrativa aspekter Många översättningsbyråer erbjuder idag portallösningar till vilka beställaren kan ladda upp de källspråksfiler som ska översättas, tillsammans med den övriga referensinformation som är relevant för det aktuella översättningsprojektet. Dessa lösningar är utvecklade för att kunna hantera merparten av de olika typer av översättningsprojekt som kan komma i fråga. De är dock inte alltid dimensionerade för att kunna ta hand om projekt som har en högre grad av komplexitet. I sådana fall får en personlig kontakt tas och källspråksfiler överföras på annat sätt. För avdelningar som löpande beställer översättningar rekommenderas att hantera den administrativa informationen om dessa i ett Excelark eller en enkel Accessdatabas. Varje översättningsprojekt ges ett unikt ID, som också förs in som metadata i de källspråksfiler som ska översättas och anges i ämnesraden för all korrespondens med översättningsbyrån. Det blir då enkelt att identifiera projekt och att söka efter filerna på avdelningens interna serverytor. Den administrativa informationen bör som ett minimum innehålla information som myndighetens/företagets interna projekt-ID, källspråk, källfilsformat, målspråk och offererat pris. Ytterligare information kan vid behov läggas till beroende på interna processer och behov. Datamoduler i S1000D innehåller redan ISO-koder för språk och land i metadatadelen av modulerna, men för översättningsprojekt som baseras på Microsoft Word, Adobe FrameMaker och InDesign bör dessa koder läggas till som ett suffix i filnamnen. Den gällande syntaxen är då den tvåställiga språkkoden enligt ISO 639-1 plus den tvåställiga landskoden enligt ISO 3166-1 – sv-SE, en-GB, en-US, fr-FR och så vidare. När det gäller översättning av metadatarika källspråksfiler i xml – som S1000D, DocBook, Dita med flera – är det inte alltid självklart för en översättningsbyrå om vissa metadata också ska översättas. Detta kan behöva klargöras under de inledande kontakterna inför ett nytt översättningsprojekt. Exportkontrollaspekter Mycket materiel inom FMV och Försvarsmakten är exportkontrollerad, vilket kan ställa speciella krav på processer och rutiner för hur översättningsarbetet ska genomföras. Det kan till exempel handla om hur källspråksfiler tekniskt överförs, den geografiska placeringen av personal och servrar hos översättningsbyrån, hur översättningsminnen hanteras och hur byråns verktyg och system kommunicerar internt. Inför sådana översättningsprojekt är rekommendationen att söka råd och stöd hos exportkontrollansvarig personal. Notera också att en översättning som sker i ett annat EU-land kan falla under det landets exportkontrollagstiftning och i sin tur behöva exporttillstånd innan det kan skickas tillbaka till Sverige. Sådana exporttillstånd kan, i vissa fall, vara föremål för en mycket lång handläggningstid. n Referenser Termer och förkortningar: https://tinyurl.com/2kb6zvbw Några vanliga källfils- och mellanformat: https://tinyurl.com/3jt7uwcf Grundläggande sättningsregler: https://tinyurl.com/3n6rw6nb Del 2 publiceras iTIFF nr 4/2024!
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=