TIFF nr 3 / 2024 20 Nytt utbildningskrav Från och med den 24 augusti 2023 infördes nya regler gällande arbete med diisocyanater enligt REACHförordningen. Detta innebär att alla som arbetar med, eller leder ett arbete där diisocyanater hanteras ska få utbildning. Den som gått utbildningen ska kunna visa att utbildningen genomförts med godkänt resultat, lämpligen genom ett diplom. Utbildningen ska förnyas vart femte år. Utbildningskravet har uppkommit på grund av att man uppskattar att mer än 5 000 personer (inom EU) årligen drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar som orsakas av diisocyanater. Med utbildningskravet hoppas man kunna minska antalet sjukdomar genom att arbetstagaren blir mer medveten gällande de risker som finns i arbetet. Man vill också att arbetstagaren ska få ökad förståelse kring bra arbetsmetoder och korrekt användning och val av skyddsutrustning. Tidigare reglerades utbildningskravet genom den svenska lagstiftningen, i AFS 2011:19. Nu har vissa krav lyft ur AFS 2011:19 till REACHförordningen. De nya kraven är mer detaljerade och specifika än tidigare. I de nya utbildningskraven finns följande tre utbildningsnivåer: Grundutbildningen gäller för alla som arbetar med diisocyanater där bland annat följande moment ingår: • Diisocyanaters kemi • Identifiera kritiska moment • Risker vid exponering • Skyddsåtgärder för ett säkert arbete • Gränsvärden vid exponering • Personlig skyddsutrustning • Vilken typ av ventilation som behövs • Rengöring och saneringsmetoder Mellannivån gäller för de som arbetar med öppen hantering där följande användningsområden ingår: • Blandning och hantering av öppna produkter vid rumstemperatur • Limning, tätning • Målning med pensel eller rulle • Spraymålning i lackbox • Påföring av färg/lack genom doppning eller hällning • Mekanisk efterbehandling (till exempel skärning) av ej fullt härdade varor som inte längre är varma • All annan användning med liknande exponering via hud och/eller inandning • Rengöring och avfallshantering I den avancerade utbildningsnivån ingår följande moment: • Hantering av ofullständigt härdade varor • Gjutning • Öppen hantering av varma eller heta beredningar (> 45°C) • Spraymålning utanför lackbox • Besprutning med hög energi • All annan användning med liknande exponering via hud och/eller inandning • Rengöring och avfallshantering Vilka personer kan exponeras för diisocyanater? När flera olika arbetsuppgifter utförs i samma lokal är det viktigt att även de personer som inte arbetar med diisocyanater vet om riskerna kring diisocyanater. Det kan vara fall då även en person som arbetar med en annan uppgift behöver använda skyddsutrustning för att inte exponeras för diisocyanater. Detta beror bland annat på arbetsplatsens utformning. Utförs arbetet till exempel i dragskåp så är risken liten att du eller någon annan kommer att exponeras för luftföroreningarna. Hanteras produkten öppet i en lokal kan platsen behöva spärras av så att man förhindrar att personer som inte ska exponeras för diisocyanater gör det. Det kan också vara bra att sätta upp skyltar på dörrar in till lokalen att arbete med diisocyanater pågår. Riskbedömning? I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) 2011:19 står det att en riskbedömning ska utföras om det finns en kemisk riskkälla som kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten. Riskbedömningen ska uppdateras om verksamheten förändras eller om ny information inkommit, till exempel att säkerhetsdatabladet blivit uppdaterat som förändrar risken. När riskbedömningen är färdig ska arbetstagaren som arbetar med riskkällan ta del av riskbedömning. Arbetstagaren är skyldig att använda den skyddsutrustning som föreskrivs i bedömningen samt att anmäla faror och risker när de upptäcks i verksamheten. Skyddsåtgärder för att minska riskerna vid arbete med diisocyanater Det är vanligt att den första åtgärden man tänker på när det gäller skyddsåtgärder är att alltid använda skyddsutrustning, men det finns något som kallas åtgärdstrappan som är en övergripande strategi för att minska riskerna. Den fungerar på följande sätt: Steg 1. Går det att byta ut produkten mot en produkt som är mindre farlig till exempel en produkt med diisocyanater med högre molekylvikt som således är mindre flyktig? Steg 2. Går det att automatisera arbetet? Steg 3. Finns det möjlighet till att kapsla in eller skärma av arbetsmomentet? Steg 4. Använda processventilation så som dragskåp, punktutsug eller lackbox utifrån vad som är praktiskt möjligt att använda. Steg 5. Utföra arbetet på vissa tider, till exempel på eftermiddagen när få personer befinner sig i lokalen. Tänk dock på att ventilationen ska vara igång efter avslutat arbete annars stannar luftföroreningarna kvar i lokalen. Steg 6. Sista åtgärden är personligskyddsutrustning. Den största effekten får man i de första stegen, därefter minskar den. Den sista åtgärden är att använda personlig utrustning. Exempel på skyltning vid arbete med diisocyanater.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=