TIFF nr 3 / 2024 29 Lärdomar Vad lär vi oss av detta? Att vara noggranna vid ianspråktagandet av ny materiel. För viss materiel hade vi senare speciella rapportsystem att nyttja när vi upptäckte mystifikationer under garantitiden. Det var säkert till stor nytta. Om du hamnar i situationen att handha splitterny materiel, tänk dig för så att du hanterar den efter de regler som leverantören satt upp. Går det inte – rapportera. Uppkommer fel, oberoende om felet uppstått efter garantitidens utgång eller ej – rapportera uppåt så att det når materielsystemledaren för berörd materiel på FMV eller respektive teknikkontor. Även om det är en bagatell, så kan samma iakttagelser kommit in från fler nyttjare. Då kan man börja fundera på om det är ett produktfel eller hanteringsfel och man kan diskutera med leverantören vad orsakerna är. Ett litet fel hos dig kan i slutändan bli stora summor om det påverkar alla enheter som levererats. Jag glömmer aldrig den diskussion som uppstod då man ville lägga till en ynka liten sketen skruvmejsel i en standardsats med verktyg. Individkostnaden var väl runt en krona. Men med hänsyn till hur många satser som var berörda så gällde det 1800 satser. Då först får man perspektiv på totalkostnaden. Till detta kommer sedan hanteringskostnaden. När ligger sista mejseln i sin sats? Så är det även för underhållskostnaden. Multippeleffekten gör att försvaret kan hämta in många slantar från en leverantör om det korvar till sig. Det var sådana tillfällen vi märkte att man inte ska skicka ut ändringssatser till förbanden där de genomför ändringar/kompletteringarna. Vi upptäckte att det väldigt ofta inte blev genomfört. Ändringssats hamnade inte på rätt instans på myndigheten utan blev sedan bara liggande. I den sämsta av alla världar, då vi frågade förrådspersonalen om de exempelvis bytt pipan på kulsprutan till den nya, kunde de på heder och samvete meddela att allt var utfört. Men vid nästa krigsförbandsövning (KFÖ) kom sanningen fram. Piporna var inte bytta. Då lärde vi oss att notera individnummer där byte skett och kontrollera mot förbandets redovisning. ”Men man lär sig av felen”, sa igelkotten när han steg av rotborsten. Vi sände ut ändringssats till verkstadssatser avsedda för bakre underhåll till våra verkstäder. Det rörde sig om kanske 10–12 satser. När berörd sats några år senare togs in till central verkstad så saknades TO-satt ändring. Var ändringssatsen tagit vägen kunde verkstaden inte förklara. Trist. En verkstad borde hålla bättre ordning. Vad lär man sig av detta? Det räcker inte med hängslen och livrem. Varför ska varje ny generation med befäl och tekniker upprepa felen? Lär man inte ut sin erfarenhet till den yngre generationen? Små och enkla problem, men även dessa måste ha en hög svansföring för att ett förband ska fungera. Det ligger något i tesen – ”If something can go wrong – it will”. Alltså Murphys lag. Men i en amerikansk militär tidskrift kom knorren: ”But Murphy was a bloody optimist” – det blir värre. Tankar från en luttrad före detta Artoff med 59 års erfarenhet i försvaret (inklusive konsultande). Så kan det gå när haspen inte är på. n Text: Hans Gerlach Foto: Bezav Mahmod, Försvarsmakten
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=