TIFF nr 3 / 2024 33 från flottan. I augusti 2000 såldes hon som nöjesattraktion till staden Tianjin i Kina. Kievs roll i Östersjön under kalla kriget Ryssarna eftersträvade hangarfartyg av samma kapacitet och prestanda som de amerikanerna förfogade över. Hangarfartyg utgjorde den sista byggstenen i den oceangående sovjetiska flotta som byggts upp under storamiral Sergei Gorshkovs ledning från 1960-talet och framåt. Ryssarna skissade också på hangarfartyg av mer amerikansk modell (det så kallade Orel-projektet), en projektering som dock visade sig alltför kostsam, varför man såg sig tvungen att satsa på ett ekonomiskt mer överkomligt alternativ. Lösningen blev de fyra hangarfartygen av Kiev-klass. Trots att de inte uppfyllde alla av de krav som ställs för att bli klassificerade som hangarfartyg utgjorde de ett nytt och mycket kapabelt vapensystem i den sovjetiska flottan. Både amerikanarna och ryssarna visste dock, att de långt ifrån nådde upp till samma kapacitet och förmåga som de amerikanska motsvarigheterna, vilket främst berodde på att Kievs flygplan låg långt efter sina motsvarigheter i väst. Ett örlogsfartyg fyller emellertid nästan alltid två funktioner, en fredstida och en krigstid, och det är här som Kievs roll i detta kalla kriget kommer in. I krigstid var det tänkt att Kiev skulle fungera som de amerikanska attackubåtarnas värsta fiende i egenskap av fjärrskydd för de egna kärnvapenbärande ubåtarna av Typhoon- och Delta-klass. Denna roll kom Kiev tack och lov aldrig att behöva fylla. Istället var det genom den fredstida rollen som maktsymboler och representanter för sovjetisk styrka och makt som de satte störst avtryck. I väst var man därtill under hela kalla kriget alltför benägen att överskatta varje nytt sovjetiskt vapensystem som dök upp, oavsett om det gällde jaktflygplan, ubåtar eller hangarfartyg (detta inom ramen för det som ibland kal�- las ”the cult of the superweapon”). Detta gynnade givetvis Kiev och hennes systerfartyg. Även om man vid en närmare titt kunde se att de inte höll samma klass som de amerikanska motsvarigheterna, var man ändå osäker på deras fulla kapacitet. I de långa kryssningar över världshaven, som de allra största och främsta sovjetiska fartygen ofta företog under denna tid, möttes de därför av både respekt och förundran. Det är därför inte konstigt att Kiev fungerade som flaggskepp vid övningen Zapad-81. Det var den sista övningen av sitt slag i Sovjet vad gällde storlek och omfattning. Därför var det också ett ypperligt tillfälle att visa upp sitt senaste tillskott för såväl Nato, Sverige och kanske inte minst för Polen. Därtill var Kiev den allra bästa ledningsplattform som fanns tillgänglig i den sovjetiska flottan vid tillfället. n Tekniska data Kiev: Längd: 275 meter Bredd: 50 meter Djupgående: ca 10 meter Fart: 32 knop Vikt: Standardtonnage ca 30 500 ton, fullastad ca 42 000 ton Besättning: 1 200 man, exklusive flygpersonal Flyg: 20 helikoptrar, 12 flygplan av typ Jak-38 (primärt attackplan med sekundär förmåga för jakt) Kiev 1985. Det är litet svårt att hitta bra bilder på Kiev, av någon anledning finns det mycket fler av Minsk och Novorossijsk, men här är en som visar konfigurationen 1985.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=