NR 4• 2024 TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN TIFF träffar: Rickard Antonsson chef för Utvecklingsenheten vid FMTS Leverans av underhållsberedning på Friktionsmätbil Volvo V90 Introduktion till översättning av teknisk information Del 2: Översättning och kvalitetssäkring.
Ledaren De håller koll på utvecklingen Introduktion till översättning av teknisk information Friktionsmätbil Årsmöte och kamratträff på Höga kuste Ryska djuplodningar! Är du en av TIFF:s framtida skribenter? RT-20 – en kroatisk handkanon Gissa bilden Nöten Kontaktpersoner 2 TIFF nr 4 / 2024 Årgång 58 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns på sidan 27. CHEFSREDAKTÖR Ann Karlsson Mobil: 076-019 94 85 E-post: ann.karlsson02@fmv.se REDAKTÖR Moa Nyström Mobil: 073-418 32 47 moa.nystrom@saabgroup.com WEBBREDAKTÖR Olof Niklasson Tel: 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Olof Niklasson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2025-01-27 för nummer 1/2025. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 1/2025 beräknas utges i mars 2025. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Exakta Creative, Malmö 2024. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2024. Omslag Framsidan: Rickard Antonsson tillträdde sin tjänst som C UtvE i augusti 2024. Foto: Martin Neander. Baksidan: Årets träff för Kamratföreningen försvarets tekniska officerare. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Utvecklingsenheten vid FMTS har en ny chef sedan augusti i år. Han heter Rickard Antonsson och TIFF träffade honom för en pratstund i november om hur utvecklingen ser ut inom den tekniska tjänsten. 06 En artikelserie i två delar. Del 2: Översättning och kvalitetssäkring. 13 Att leverera rätt underhållsberedning idag är en utmaning som kräver många fastställda ingångsvärden, något som ibland kan saknas. 16 Årsmöte och kamratträff på Höga kusten Årets träff för Kamratföreningen försvarets tekniska officerare (KamraToff) gick i ett försvarsindustritema till BAE Hägglunds och Dockstavarvet. 20 Ryskt intresse för svensk militärs aktivitet och intressen är inget nytt. Inte heller det motsatta är nytt, alltså intresset för vad Ryssland har gjort kopplat till Sverige. 21 22 Handkanoner är ingalunda någon ny idé. 25 Höstbildens lösning samt en ny vinterbild att fundera på. 26 Höstnötens lösning och en ny vinternöt att knäcka. 27
TIFF nr 4 / 2024 3 Julefriden närmar sig och det är för de flesta snart tid för ledighet, julgran, tomtegröt och fokus på helt andra saker än vad vardagen normalt medför. I en tid där mycket händer och verksamheten är intensiv är det viktigt att kunna släppa allt, fokusera på sig själv och sin närmaste familj. Det gäller att ladda batterierna inför det kommande året. Samtidigt finns det individer inom Försvarsmakten som förbereder sig för Sveriges första stora Nato- operation som medlem av alliansen. Det är en reducerad bataljon (cirka 600 personer) med soldater och officerare från Södra skånska regementet, P 7, som blir en del av en internationell styrka under ledning av Kanada. Styrkan kommer att utgå från Lettland och ingår i det som kallas Nato Forward Land Forces (FLF). Uppgiften är att bevaka Natos östra gräns. Utöver markpersonalen ska även flygvapnet och marinen bidra i lösandet av uppgiften. Sverige har under många år deltagit i olika typer av internationella insatser. Då som alliansfria. Nu ska vi verka som en integrerad del av Nato vilket på många sätt påverkar sättet att leda och genomföra verksamheten på. Vi har varit vana vid att hantera den tekniska tjänsten på ett sätt och mycket kommer att likna hur vi tidigare har arbetat, men det finns även saker som kommer att behöva förändras. Kedjan från främre till bakre underhållsnivå behöver utvecklas för en effektiv teknisk tjänst då vi verkar tillsammans med andra allierade. För några månader sedan kom, efter år av utredningar och debatt, slutligen försvarspropositionen som är grund för det kommande försvarsbeslutet vilket planeras till mitten av december. Propositionen medför en inriktning för Försvarsmakten som kommer att innebära en omfattande tillväxt och en ekonomisk årlig nivå för Försvarsmakten på 2,6% av BNP. Beslutet innebär en historisk tillväxt och kommer att påverka den tekniska tjänsten på många olika sätt. Fler förband med mer materiel kommer att ställa krav på en effektiv teknisk tjänst och en omfattande utbyggnad av verksamheten planeras de kommande åren. Vi som arbetar i funktionen behöver anpassa oss till att det nu är tillväxt som gäller. Från att tidigare ha haft stora begränsningar i ekonomiska medel kommer det nu att vara andra saker som är gränssättande. Tillgången på teknisk personal, verktyg och infrastruktur inom den tekniska tjänsten riskerar att bli gränssättande för Försvarsmaktens tillväxt och vi måste alla gemensamt göra en kraft- ansträngning för att möta kravbilden. Mellan alla julbestyr hoppas jag att du som läsare kan koppla av en stund och kanske ägna en stund åt vår tidsskrift. TIFF-redaktionen inklusive jag själv önskar alla läsare en riktigt Gud Jul och ett Gott nytt år! Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 4 / 2024 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Proaktiviteten är i full gång på Utvecklingsenheten Utvecklingsenheten vid Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) bedriver ett proaktivt arbete med syftet att utveckla den militära förmågan för att säkerställa den framtida tekniska tjänsten i Försvarsmakten. Text & foto: Martin Neander. Mycket händer inom Försvarsmakten just nu, tillväxten av befintliga system pågår inom den tekniska tjänsten samtidigt som nya system är under införande. Men hur ser det ut med den framtida utvecklingen? För att få veta mer om det tog sig TIFF till Halmstad för att träffa Rickard Antonsson som är chef för Utvecklingsenheten (C UtvE). Rickard har sin bakgrund i Flottan där han genomgått grundläggande utbildning. Han har verkat i såväl operativt arbete på fartyg som på land. Han tillträdde sin nya tjänst i augusti år och hade innan dess avslutat det högre officersprogrammet efter två års utbildning på Försvarshögskolan. I sin nya roll har Rickard Antonsson att se till att den tekniska tjänsten samt att den operativa försvarsgemensamma logistiken utvecklas inom alla försvarsgrenarna. Tre avdelningar Utvecklingsenheten (UtvE) är ett av fyra ben på FMTS. Organisatoriskt har UtvE tre avdelningar: Kompetensavdelningen, Konceptavdelningen och Krigsförbandsavdelningen. Huvudsaklig uppdragsgivare till UtvE är Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz. En stor uppgift för den tekniska kompetensavdelningen är att rekrytera försvarsingenjörer och SOFU-elever (särskild officersutbildning) för teknisk tjänst. På den avdelningen finns tre personer som jobbar med att vara ute på universitet, högskolor och mässor för att framför allt försöka nå civilingenjörer. Kravet för Försvarsmakten är att man ska vara civilingenjör för att kunna bli försvarsingenjör. – Vi kommer även att ändra om en del i vår krigsorganisation här på FMTS i framtiden, där vi haft en operativ logistikbataljon (Op logbat) som framöver sannolikt blir en transportbataljon. Detta är något som vår Krigsförbandsavdelning arbetar med, säger Rickard. Göta trängregemente T 2 och FMLOG (Försvarsmaktens logistik) kommer som det ser ut att ta hand om ansvaret för transportbataljonen. Markverkstadsenheten (MvE) kommer fortsatt att vara en enhet i FMTS organisation. Ett annat viktigt område som Konceptavdelningen vid UtvE ansvarar för är framtagningen av reglemente och handböcker kopplade till den tekniska tjänsten. Den handbok som ligger närmst för fastställande är handbok Vårdsystem Försvarsmakten (Vård FM), som kommer att fastställas i samband med årsskiftet. Kommande publikationer är handböckerna Operativ Logistikbataljon samt Teknisk Tjänst Markmateriel. Framtidsstudier Rickard Antonsson berättar att i Utvecklingsenhetens arbete ingår det en hel del studier av bland annat den tekniska tjänsten tio och även tjugo år framåt i tiden och hur den kan tänkas se ut då. Det är naturligtvis en utmaning att ha ett brett perspektiv och att försöka lokalisera de nya tekniska innovationer och användningsområden som framtiden kan föra med sig. – Vi genomför för närvarande en studie där vi tittar på teknisk tjänst år 2045 och vilka behov som den tekniska tjänsten kommer att ha då. Ordförande för studiearbetet är före detta chefen för FMTS Anders von Sydow. Resultatet av den studien kommer att presenteras i december i år, säger Rickard. Långa perspektiv Enligt honom är en av de största utmaningarna med att jobba inom UtvE att det mesta arbetet innebär ett långsiktigt flöde. Det är ingenting som blir klart på kort tid under ett år. Ofta är det arbete under fem-sex år innan ett någorlunda konkret resultat visar sig. – Exempel på materielutvecklingsspår som vi jobbar med är verkstadstält, lyftkranar på fordon för att kunna lyfta större system och liknande. Vi gör omfattande studier kring dessa materiel men i slutänden kanske det ändå inte blir något inköp. Det är något som ligger i sakens natur när man jobbar med framtida utveckling. Ibland kan det dock vara lite frustrerande för utvecklingsofficeren som inte får se resultatet av själva arbetsinsatsen, förklarar Rickard. Sedan några år tillbaka har UtvE jobbat med att studera additiv tillverkning (även kallat 3D-printing). I samband med Natointrädet har det arbetet tagit fart ordentligt. Konceptavdelningen har skapat kontaktytor inom såväl Nato, som EDA (European Defence Agency) samt ett nära försvarssamarbetet med de nordiska länderna. Utveckling av AM – Inom det nordiska samarbetet har vi månatliga samtal och utbyte av kompetenser och erfarenheter gällande den additiva tillverkningen. Arbetet har också utvecklats från att vi för några år sedan mest tittade på hur själva produkten printades till att vi idag ägnar oss betydligt mer åt De håller koll på utvecklingen
TIFF nr 4 / 2024 5 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR CAD-ritningar och modeller samt hur produkten görs, det så kallade digitala receptet, berättar Rickard. – Det här möjliggör för försvarsindustrierna att skapa samarbetsytor där man kan ta del av de olika digitala recepten och lättare kan skapa större mängder av till exempel reservdelar som kan ha slutat tillverkas, fortsätter han. Det gör också att lagerhållning av reservdelar kan minskas. Även när det gäller materialen så har det gått från mest plast i början till att nu används också metall i stor utsträckning. Det gör den additiva tillverkningen riktigt intressant och användbar. Saab och BAE är industriaktörer som arbetar på att stödja Försvarsmakten genom att visa vad de kan göra för slags reservdelar. – Sverige är relativt unikt jämfört med många andra länder när det kommer till att ha ett nära samarbete mellan Försvarsmakten och försvarsindustrin. Samarbete börjar ofta på ett mycket tidigt stadium av utveckling medan andra nationers försvarsmakter först börjar samarbete med industrin när produkten har levererats, förklarar Rickard. Samarbete med FMV och FOI Nära samarbete för Utvecklingsenhetens del sker även med FMV och FOI som också deltar i utvecklingsstudierna. Enligt Rickard är det värdefullt för att få deras expertkunskaper direkt under den tid som studierna genomförs. FOI finns även med i logistikchefens stab med operationsanalytiker. FOI stöttar också UtvE med tydliga processer och tillvägagångssätt. UtvE samarbetar med och stöttar som sagt samtliga försvarsgrenar och framför allt har aktiviteterna riktats mot Armén och Flygvapnet samt Marinen i mindre utsträckning. Något som dock kan komma att ändras beroende på omvärldsläget. – Jag saknar dock armékompetensen i Utvecklingsenheten och för närvarande har jag bara en arméofficer kvar i organisationen, säger Rickard. Jag hoppas att vi kan lyckas rekrytera hit några nya för att återfå kompetensen inom markområdet. AI AR RPAS Andra områden där det nu sker mycket är inom AI, AR (förstärkt verklighet) och RPAS (obemannade luftfarkoster). Fjärrstöd och hjälp för till exempel mekaniker att virtuellt kunna se hur de ska reparera, felsöka eller installera en utbytesenhet är verkligen av högsta utvecklingsintresse och där börjar det nu verkligen hända saker. – När det gäller publikationshantering och materielpublikationer kommer AI att vara till ovärderlig hjälp framöver genom förenklingar och stöd, menar Rickard. Att i allt högre grad komma att använda sig av krypterad mobiltelefoni i VPN-tunnlar inom Försvarsmakten är en annan del som UtvE kikar närmare på. Det är till viss del en lärdom från Ukraina där man sett att i och med att nästan alla använder sig av mobiltelefoner så blir de svårare att spåra och man kan lättare så att säga försvinna i flödet och därmed inte upptäckas lika enkelt som förr. Sjukvårdstransporter som man kan ha koll på via appar kan vara ett användningsområde, menar Rickard Antonsson. – Sammantaget har vi mycket spännande och samtidigt utmanande på gång, avslutar han. n När det gäller publikationshantering och materielpublikationer kommer AI att vara till ovärderlig hjälp framöver genom förenklingar och stöd.” Säger Rickard Antonsson Rickard Antonsson har mycket att stå i när det gäller nya jobbet som C UtvE.
TIFF nr 4 / 2024 6 I referenslistan i slutet av denna artikel ges en länk till en förteckning över några centrala termer och förkortningar inom översättningsområdet som används i artikeln. Val av översättningsbyrå Några inledande ord Den globala översättningsbranschen har de senaste tio åren varit föremål för en närmast oändlig rad av uppköp, sammanslagningar, konkurser och nyetableringar, vilket inte alltid har gynnat kunderna. I takt med utvecklingen av maskinöversättning har det också blivit allt svårare för branschen att argumentera för att använda översättare, trots att maskinöversättning ännu inte kan producera texter av samma kvalitet som en mänsklig översättare. Branschen tvingas också kämpa mot en ofta bristande förståelse och kunskap hos kunderna, som i den allmänna projektstressen inte alltid förstår varför det tar tid att översätta. En annan aspekt är att kunden ofta tror att domänexpertis är det viktigaste kriteriet snarare än en språklig expertis. Det är sant att detta kriterium är högst relevant – för man väljer ju knappast en översättningsbyrå som är specialiserad på medicinsk teknik för att översätta militärteknisk information – men det är endast en aspekt av flera. I det följande tas några urvalskriterier upp vid valet av översättningsbyrå. Pris Ordpriset kan sägas vara det minst viktiga urvalskriteriet i sammanhanget. Skälet till detta är att prisvariationen bland internationella översättningsbyråer är tämligen liten och att denna aspekt blir allt oviktigare ju längre tid man har en affärsrelation med en översättningsbyrå. Detta har att göra med att översättningarna kumulativt bygger upp översättningsminnen som alla framtida översättningar analyseras mot. Man bör av det skälet förhålla sig hälsosamt skeptisk till någon som anser sig ha hittat den bästa översättningsbyrån endast baserat på lägsta ordpris. Fler kriterier krävs, och inte sällan ett par genomförda projekt med exempel på hur byrån hanterar uppkomna fel ur både ett tekniskt och affärsmässigt perspektiv. Domänspecialisering Vissa översättningsbyråer specialiserar sig på vissa fackområden, som automotive, medtech och legal. På samma sätt finns det byråer som har lång erfarenhet av att jobba med militärteknisk information och som utifrån den erfarenheten har byggt upp interna termresurser, anställt personal med erfarenhet från försvarsmyndigheter eller försvarsindustrier, vidareutbildat de anställda inom till exempel ILS, och som väl känner de beslutsprocesser och ramverk som kunden måste förhålla sig till. Sådana byråer bör vara föremål för extra uppmärksamhet under urvalsprocessen och en inledande kontakt tas för att får en mer fullständig bild av byråns branscherfarenhet och kundbas. Branschvana Av naturliga skäl bör man undvika helt nybildade översättningsbyråer, såvida det inte handlar om sammanslagningar av kända företag eller om man inte utifrån vilka som sitter i styrelser och ledningsgrupper kan sluta sig till att det finns lång branscherfarenhet och höga ambitioner att leverera en bra översättning till kunden. Man kan ha tur, men det är mer regel än undantag att man inte har det. Certifieringar Översättningsbyråer kan idag certifiera sig mot ISO 17100:2015, Translation services – Requirements for translation services som bygger på den tidigare CEN EN 15038:2006, Translation services – Service requirements. Ur artikelförfattarens perspektiv är båda dessa standarder något rudimentära, vilket väl till viss del speglar hur internationellt standardiseringsarbete bedrivs, där fokus inte sällan ligger på att hitta en minsta gemensam nämnare som alla kan enas omkring. Trots detta är standarden relevant och bör ses som ett minimikrav i urvalsprocessen. Det kan dock konstateras att i det närmaste alla översättningsbyråer som aspirerar på någon som helst marknadsandel brukar certifiera sig mot denna standard. Källformatskompetens Det finns inte alltid ett likhetstecken mellan att en översättningsbyrå är domänspecialiserad mot militärteknisk information och att den kan hantera källspråksfiler i till exempel S1000D. Artikelförfattaren har egen erfarenhet av att så inte är fallet och i urvalsprocessen bör denna aspekt tas i beaktande. Om alla urvalskriterier stämmer i övrigt kan man till exempel låta byrån genomföra ett mindre, begränsat projekt för att identifiera tekniska och affärsmässiga risker. Forskning och utveckling Ett annat urvalskriterium kan vara i vilken grad översättningsbyrån är Introduktion till översättning av teknisk information Del 2: Översättning och kvalitetssäkring. En artikelserie i två delar. Del 1 publicerades i TIFF nr 3/2024. Text: Mats Broberg, Senior ILS Consultant, RISE Research Institutes of Sweden AB, mats.broberg@ri.se. Introduktion till översättning av teknisk information
TIFF nr 4 / 2024 7 involverad i forskning och utveckling inom översättningsteknologi eller hur synliga byråns nyckelpersoner är i språkteknologiska och språkvetenskapliga publikationer eller akademisk press. Flera översättningsbyråer utvecklar till exempel kommersiellt tillgängliga mjukvaror för översättning, vilket ofta är en indikation på att de har djupanalyserat de komplexa problem som finns inom detta område. Översättningsprocessen Relevanta standarder Som har nämnts i det föregående är ISO 17100:2015, Translation services – Requirements for translation services en relevant standard inom översättningsområdet. Alla beställare av översättningar bör noggrant läsa denna standard för att förstå arbetsflödet på översättningsbyrån i detalj. Det finns dock fler standarder än denna och det är en fördel att i alla fall bekanta sig med dessa på en översiktlig nivå. I referenslistan i slutet av denna artikel ges därför en länk till några ytterligare standarder. Dessa kan beställas från SIS (www.sis.se) eller är redan tillgängliga genom FMV:s, Försvarsmaktens och försvarsindustriernas olika subskriptionslösningar. I detta avsnitt berörs några centrala steg i översättningsprocessen. Projektledning Givet det som skrivs ovan om översättningsbyråernas marknadssituation får projektledaren hos byrån en helt central roll. Artikelförfattaren kan inte nog poängtera hur viktig denna roll är idag och hur lyckligt lottade de beställare är som lyckas hitta en bra projektledare som de kan arbeta med under många år. Tyvärr är erfarenheten alltför ofta att beställare, i stället för att ha en enda point-of-contact som fullt ut känner kundens behov och förväntningar, bollas runt bland flera personer med oklara roller och ofullständig kunskap om beställningen och kundhistoriken. Detta är inget som på något sätt gynnar översättningsarbetet utan adderar endast förvirring och bristande klarhet till ett redan komplext projekt. I ett perspektiv av många återkommande beställningar är det därför lämpligt att dels kravställa en enda (engagerad och språkteknologiskt kompetent) projektledare hos byrån och dels, tillsammans med byrån, sätta upp processer för hur kommunikationen ska ske, vad som är primära kontaktvägar och hur problem och fel ska rapporteras och eskaleras. Verktyg och systemlösningar Inte sällan stöter man på missförståndet hos beställare att översättaren genomför översättningsarbetet i det program som källspråksfilerna är skapade i, till exempel Adobe FrameMaker. Detta är inte korrekt. All översättning hos översättningsbyråer sker i ett översättningsprogram och denna process kallas CAT, computer-aided translation. Detta betyder dock inte att det maskin- översätts per se, utan att det översätts i ett program som bidrar med en mängd olika stödfunktioner för att rationalisera arbetet, såsom matchning av texten mot översättningsminnen, flaggning av termer mot termresurser och så vidare. En sådan rationalisering kan också vara en maskinöversättningsmotor som till exempel Deepl, Systran eller Google Translate, som kan föröversätta delar av informationen. Det finns flera olika översättningsverktyg på marknaden. Figur 1 visar en skärmbild från ett av de mer använda verktygen, Trados Studio. Figur 2 visar ett annat verktyg, Trados Passolo, som används vid lokalisering av mjukvaror. Bland övriga verktyg finns till exempel Across, Transit och memoQ. Figur 1: En skärmbild av Trados Studio, ett vanligt verktyg inom översättningsbranschen, där olika grader av matchning mot översättningsminnet anges. Uppe till höger visas träffar i segmentet mot tillgängliga termresurser.
TIFF nr 4 / 2024 8 Översättning En översättare översätter någonstans mellan 1 500 och 3 000 ord på en arbetsdag. Detta kan dock variera uppåt eller nedåt beroende på vilka resurser som har tillställts översättaren av beställaren, såsom översättningsminnen, termdatabaser och andra stödresurser. Det har också att göra med ämnet i sig och hur tillgänglig beställaren är för att svara på tekniska och terminologiska frågor. Översättaren är också betjänt av att få tillgång till en formaterad version av källspråksfilen som en pdf-fil, då det slutgiltiga utseendet på informationen kan räta ut en hel del av de frågetecken som kan uppstå under översättningsarbetet. Lämpligtvis vattenstämplas denna fil ”FOR REFERENCE PURPOSE ONLY – DO NOT DISTRIBUTE”. En översättare översätter alltid till sitt så kallade A-språk, vilket vanligtvis är hans eller hennes modersmål, medan B-språket eller C-språket är källspråket och ett språk som översättaren har utmärkt (B-språk) eller fullständig (C-språk) kunskap i. Det sista steget som genomförs av översättaren är en egenkontroll av översättningen, där det säkerställs att det bland annat inte finns några semantiska och grammatiska fel och att det inte förekommer stavfel. Revision Efter översättningen går materialet vidare till så kallad revision. Detta betyder att en annan översättare kontrollerar översättningen mot samma kvalitetskriterier som den första översättaren har använt sig av. Här kan det inte sällan bli en dialog mellan översättare nr 2 och översättare nr 1, där ändringar införs till dess att båda översättarna är överens. Granskning Efter revisionen vidtar granskningen (eng. review), och det är artikelförfattarens erfarenhet att det är under denna fas som en del problem kan uppstå. Speciellt om granskningen – vilket är regel snarare än undantag – genomförs av beställaren eller av beställaren utsedda granskare. Granskningsfiler brukar tillgängliggöras till beställaren via en portallösning, där beställaren kan se både källspråks- och målspråkssegment. De kan också skickas till beställaren i form av speciellt formaterade tvåspråkiga Word- eller Excelfiler, som efter granskning kan återläsas in i översättningsbyråns systemlösning. Granskningens syfte är framför allt att säkerställa att korrekt terminologi används i översättningen. Det är dock inte helt ovanligt att en granskare missförstår sitt uppdrag och börjar införa betydelseskiljande eller strukturella ändringar. Det är mycket viktigt att inga ändringar av det slaget görs under granskningsfasen, eftersom målspråksfilen då inte längre semantiskt kommer att motsvara källspråksfilen. Om ett sakfel upptäcks och rättas i målspråksfilerna kommer också det upprättade översättningsminnet att, i någon mån, vara komprometterat eftersom sakfelet kvarstår i källspråksfilen. Under artikelförfattarens tid som översättningsprojektledare var instruktionen till granskarna för de 20 språk som den tekniska informationen vanligen översattes till, att inte rätta eventuella sakfel under granskningen. I stället uppmanades de att endast återrapportera dessa till dokumentationsavdelningen, för ärendehantering och införande i nästa revision av källspråksfilerna. Samma problem uppstår om beställaren eller dess personal efter slutleverans av översättningarna gör lokala och enspråkiga ändringar i målspråksfilerna. Sådana ändringar blir just lokala och vid översättning av en ny utgåva av källspråksfilerna kommer dessa lokala ändringar att ”skrivas över” av det befintliga översättningsminnet. Trots riskerna är granskningsfasen en viktig kvalitetssäkrande åtgärd i översättningsprocessen, speciellt för Figur 2: En skärmbild av Trados Passolo, ett vanligt verktyg för lokalisering av mjukvara.
TIFF nr 4 / 2024 9 terminologiskt komplexa domäner. Beställare som återkommande beställer översättningar på flera olika språk kan av det skälet med fördel be översättningsbyrån att föra löpande statistik över granskningarna – detta för att beställaren och byrån tillsammans ska kunna följa upp uppkomna översättningsfel med rotorsaksanalyser. Felhantering Alla översättningsbyråer levererar en hög kvalitet tills de inte gör det. Detta kan tyckas vara en självklarhet men det ligger mer i den meningen än vid ett första påseende. Det är nämligen inte förrän det uppstår översättningsfel eller begås misstag i översättningsprocessen som det visar sig om en byrå har stabila och väl etablerade processer och rutiner för felhantering och kommunikation med beställaren. Det är tyvärr artikelförfattarens erfarenhet att denna viktiga del av projektledaransvaret har försämrats under de senaste åren, möjligen på grund av den marknadssituation som råder. Det hör numera inte längre till ovanligheterna att tydliga instruktioner till en översättningsbyrå inte läses noggrant av projektledare och annan personal, eller att samma typer av fel återkommer gång på gång, trots att de har påtalats av beställaren. Medan det förra får lösas med ett allvarligt samtal ska en beställare kunna förvänta sig att det senare löses genom att byrån presenterat en genomtänkt och strukturerad åtgärdsplan. Översättningsminnen Som tidigare har nämnts resulterar en översättning från ett källspråk till ett målspråk i ett tvåspråkigt översättningsminne, vanligtvis i filformatet tmx, vilket är en xml-fil. Ett översättningsminne ska ses som en verksamhetskritisk och strategisk språkresurs, men är samtidigt ett exempel på något som beställare inte sällan har svårt att förstå. I figur 3 visas hur ett segment från ett översättningsminne kan se ut. Syftet med ett översättningsminne är att rationalisera översättarens arbete, att säkerställa språklig konsekvens i en översättning och att minimera kostnaderna i framtida översättningar av liknande material. Inför översättning segmenteras texten i översättningsverktyget, vilket till exempel kan ske efter punkt, och denna segmentering följer med till översättningsminnet. I takt med att översättaren översätter källspråkssegmenten till målspråket populeras även översättningsminnet på motsvarande sätt i så kallade TU, Translation Units. Det är framför allt när ett översättningsprojekt är fullbordat och har genererat ett komplett översättningsminne som styrkan i denna språkteknologi visar sig i full dager. Om en teknisk handbok i utgåva 1 har översatts till engelska och samma handbok i utgåva 2 ska översättas ett år senare, analyserar översättningsbyrån texten mot det befintliga översättningsminnet. Mycket är då helt identiskt, en del är ändrat och något är helt nyskrivet. Alla segment i utgåva 2 kommer då att få en viss träffbild mot detta minne, vilket uttrycks som en procentsats mellan 0 och 100 procent, där 50 till 94 procent kallas fuzzy match. De segment som är identiska mot minnet – 100 procent – betalar beställaren mindre för än för det som är ändrat och mycket mindre för än för det som nyskrivet. Att det som är identiskt mot minnet ändå är behäftat med en kostnad bygger på att segmenteringen görs under styckenivå och att en perfekt träff mot ett sådant segment ändå kan göra att segmentet blir fel i den nya kontexten. Dock kan man vid återkommande översättningar föra en diskussion med översättningsbyrån om att helt blockera vissa typer av 100-procentiga träffar mot kontextuell kontroll, till exempel om det gäller hela stycken, där ju den kontextuella ”risken” är närmast obefintlig. Sedan finns det, förvånande nog, också träffar på 101 procent, vilka är segment där den omgivande kontexten är densamma som tidigare. Översättningsbyråer kan ha tillgång till olika typer av översättningsminnen, som till exempel översättningsminnet för Acquis Communautaire, som är den Europeiska unionens samlade lagstiftning och som uppgår till 137 miljoner segmentpar för 24 språk. För andra domäner förvaltar byråerna ibland själva generiska minnen som, till en kostnad, kan nyttjas i översättningen av beställarens tekniska information. I alla de översättningsprojekt som artikelförfattaren har varit inblandad i har det varit en självklar överenskommelse med översättningsbyråerna att de översättningsminnen som genereras är beställarens egendom. Det monetära värdet av sådana minnen kan ju, efter ett antal år och målspråk, uppgå till flera miljoner kronor och bör ses i det perspektivet. Det är dock inte alltid tydligt uttryckt i avtalen hur ägarskapsfrågan ser ut och detta bör i så fall klargöras vid en initial kontakt. Det finns också en kvalitetsaspekt på översättningsminnen. Ett minne som är ett resultat av en översättning som inte har granskats av beställarens granskare kan till exempel vara behäftad med vissa terminologiska fel. Beställare kanske också har tillgång till minnen inom myndigheten eller företaget, där minnenas ursprung och förvaltningshistoria är okänd. En kvalitetskontroll av dessa kan då göras, varefter de kan användas av översättningsbyrån med en Figur 3: Ett tvåspråkigt segment från ett översättningsminne (TU, Translation Unit).
TIFF nr 4 / 2024 10 så kallad penalty, vilket innebär att dessa minnen får en lägre prioritet i översättningsverktygen. Inställningar kan också göras huruvida ett minne ska uppdateras eller bara läsas under översättningsarbetet. Det kan också vara så att beställaren har en källspråksfil och en målspråksfil men inget tillgängligt översättningsminne. Under förutsättning att filerna är strukturellt och semantiskt identiska och har samma revisionsläge kan en översättnings- byrå bistå med en så kallad alignment, vilket skapar ett nytt minne som kan användas i framtida översättningar. Det bör dock noteras att ett sådant minne normalt är segmenterat på styckenivå, vilket innebär att återanvändbarheten blir väsentligt lägre än med minnen som är segmenterade på vanligt sätt. Kvalitetssäkring av översättningar Hur mäter man, på ett objektivt sätt, vad som är kvalitet hos en översättning? Detta kallas idag TQM, Translation Quality Metrics, och är ett språkteoretiskt problem som lingvister och översättare har brottats med i hundratals – om inte tusentals – år. En text som översätts av tio olika översättare kan resultera i tio olika översättningar som alla är korrekta men olika formulerade. Den centrala problemställningen är att översättning till vissa delar är en subjektiv verksamhet på vilken man – av helt naturliga skäl inom industrin – vill ställa objektiva och mätbara krav. Sedan ett av de första initiativen till en systematisk kvalitetsmodell togs av kanadensiska statsförvaltningens översättningsbyrå på 1970-talet (SICAL, Système Canadien d’appréciation de la Qualité Linguistique) har arbetet med en modell som alla är överens om fortsatt. År 1995 togs viktiga steg med LISA QA Model, som omfattar sju felkategorier – till exempel dokumentspråk och dokumentformatering – där varje kategori i sin tur definierar ett antal feltyper. Felkategorin dokumentspråk omfattar till exempel feltyperna felöversättning, exakthet, terminologi, språk, stil, land och (språklig) konsekvens. Felfallen får olika straffpoäng beroende på deras allvarlighetsgrad och summan av dessa avgör om en översättning är godkänd eller inte. LISA QA Model blev vida spridd inom översättningsbranschen och kom i flera nya utgåvor. År 2005 kom en annan viktig standard, SAE J2450, som byggde på ett liknande koncept och togs fram av representanter för SAE (Society of Automotive Engineers) och General Motors. Bland andra kvalitetsmodeller kan nämnas BLEU (Bilingual Evaluation Understudy), samt QAT (Quality Assessment Tool) från EU:s generaldirektorat för översättning (DGT). Den idag mest prominenta och i branschen använda kvalitetsmodellen är DQF–MQM, vilken är en sammanslagning och harmonisering av företaget TAUS modell DQF (Dynamic Quality Framework) och det EU-finansierade QTLaunchPadprojektet MQM (Multidimensional Quality Metrics). Denna kvalitetsmodell, som omfattar åtta felkategorier och drygt 30 feltyper, har mycket gemensamt med LISA QA Model som nämns ovan men är mer modulärt uppbyggd. Den har också dragit viktiga lärdomar från ett stort antal andra kvalitetsmodeller inom branschen, vilkas felkategorier och feltyper har bedömts och inkorporerats. På liknande sätt som LISA QA Model och SAE J2450 arbetar den med straffpoäng, men kalkylen viktar resultatet på ett mer komplext sätt. En grafisk översikt över modellens felkategorier och feltyper återges i figur 4. Ett vanligt subset av denna brukar benämnas ”MQM Core”. Figur 4: En grafisk översikt över DQF–MQM-modellens felkategorier och feltyper.
TIFF nr 4 / 2024 11 Det är artikelförfattarens rekommendation att beställare inför komplexa eller mer omfattande översättningsprojekt har en dialog med översättningsbyrån där de ingående får redogöra för vilken kvalitetsmodell de avser att följa, hur den tekniskt ska uppfyllas och hur det löpande uppföljningsarbetet ser ut. Avslutningsvis kan nämnas att det finns ett antal programvaror som kan användas för kvalitetskontroll av framför allt översättningsminnen. I dessa är delar av olika kvalitetsmodeller implementerade tillsammans med programvaruföretagens egna kontrollfunktioner. Några av de mer kända är ErrorSpy, QA Distiller, XBench och Wordfast. Med något av dessa verktyg kan också en beställare genomföra kvalitetskontroller på egna översättningsminnen i de fall minnenas ursprung – och därmed kvalitet – inte är fullt ut känd. Vissa av verktygen är gratis, medan andra är behäftade med en kostnad. Maskinöversättning Maskinöversättning är på intet sätt någon ny företeelse. Några av de första teoretiska resonemangen kan spåras tillbaka till mitten av 1940- talet, där vetenskapsmännen A. D. Booth och Warren Weaver var tidiga pionjärer. Den senare skrev 1949 ett berömt memorandum som fick stort inflytande och som redogjorde för mål och metoder långt innan det fanns någon allmän uppfattning om vad framtida datamaskiner skulle kunna klara av. Den 7 januari 1954 gjordes den första maskinöversättningen inför en förstummad publik på IBM:s New York-kontor, där cirka 60 ryska meningar översattes av en IBM 701 till engelska med den förbluffande hastigheten av 150 rader per minut (se figur 5). Projektet var ett samarbete mellan IBM och Georgetown-universitetet, och entusiastiska artiklar i amerikansk och internationell press dagarna efter förutspådde att fullt utvecklad maskinöversättning skulle vara tillgänglig inom några få år. Som vi vet blev det inte riktigt så. Som kuriosa kan för övrigt nämnas att Weaver på 60-talet gav ut boken Alice in Many Tongues, där han redogör för (mänskliga) översättningar av Lewis Carrolls Alice’s Adventures in Wonderland. Den som kan sin Alice vet att speciellt avsnittet ”A Mad Tea-Party” har gett översättare av boken många gråa hår. Fram till 1980-talet var de regel- baserade maskinöversättnings- systemen de vanligaste. Dessa byggde på en uppsättning morfologiska och syntaktiska regler och ett tidigt exempel på ett sådant system var Systran, som bland annat US Air Force under kalla kriget använde för att översätta ofantliga mängder rysk teknisk dokumentation till engelska. Under 1990-talet gick utvecklingen alltmer mot statistiska maskinöversättningssystem. Sådana system analyserar väldiga, tvåspråkiga textkorpusar för att bygga statistiska modeller och mönster för översättningsprocessen. Google Translate var, när det lanserades 2006, ett sådant system. I sammanhanget kan också nämnas att Sverige har bidragit med viktig forskning och produktutveckling inom maskinöversättning. Professor Anna Sågvall Hein och hennes forskare vid Uppsala universitet – som under 1990-talet tog fram det kontrollerade språket Scaniasvenska (se artikelförfattarens bidrag om detta i TIFF nr 1, 2021) – utvecklade bland annat prototypen MULTRA (Multilingual Support for Translation and Writing) i samarbete med Scania CV, vilken senare produktifierades som ett maskinöversättningsverktyg. Idag domineras marknaden av maskinöversättning som bygger på så kallade artificiella neurala nätverk (NMT, Neural Machine Translation). Sådana nätverk är matematiska modeller som kan tränas på stora textkorpusar för att – väldigt förenklat – prediktera sannolikheten för en målspråkssekvens utifrån dess korresponderande källspråkssekvens. I detta avseende skiljer de sig alltså radikalt från tidigare maskinöversättningsteknologier. Google Translate övergick till denna teknologi 2016. Så kallade stora språkmodeller (LLM, Large Language Models), som den som till exempel ligger bakom ChatGPT och liknande generativ AI, bygger på neurala nätverk av en annan typ, kallad transformermodeller. Karaktäristiskt för LLM är att de vanligen är tränade på väsentligt större textkorpusar och att transformer-modellen ger dem utökade möjligheter att bättre förstå kontext än traditionell NMT. En konsekvens av detta är att NMT tenderar att vara bättre på specifika tekniska domäner medan LLM kan excellera när det gäller kulturella uttryck och nyanser. Det bör också poängteras att de textkorpusar som LLM har använt för inlärning till en överväldigande majoritet har varit på engelska, medan NMT – med sin längre historia – har en betydligt högre språktäckning. Kvaliteten på träningsdatan för LLM är också av central betydelse, vilket ju några incidenter som har rapporterats i media de senaste åren har visat. Utvecklingen inom maskinöversättning går idag i en rasande takt och det är lätt att, med blåögd entusiasm och hänförelse, tro att alla ens Figur 5: IBM 701, den datortyp som användes vid Georgetown–IBM-experimentet i New York i januari 1954. (Källa: IBM)
TIFF nr 4 / 2024 12 översättningsutmaningar inom kort kommer att vara lösta – precis som pressen trodde 1954 efter Georgetown-demonstrationen. Idag kan dessa teknologier definitivt nyttjas av översättaren för föröversättning eller som en stödfunktion, men de har ännu inte den tekniska mognadsgrad som krävs för att det inte skulle behövas något slags efterredigering av en mänsklig översättare. För FMV:s, Försvarsmaktens och försvarsindustrins behov bör man även mycket noga undersöka hur och av vem dessa maskinöversättningstjänster erbjuds samt hur informationen lagras, bearbetas och återanvänds. Utan tvivel kommer dock det närmaste decenniet bli en av de mest spännande epokerna i översättningens flertusenåriga historia. n Referenser Termer och förkortningar: https://tinyurl.com/2kb6zvbw Standarder inom översättningsområdet: https://tinyurl.com/bz2f3jks Vill du läsa TIFF som E-tidning? Gå in på tiff.mil.se under fliken ”Arkiv” Där hittar du samtliga nummer från 1967! Är du intresserad av att prenumerera? TIFF utkommer med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till enskilda prenumeranter, försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier mfl. För mer information gå in på http://tiff.mil.se under fliken ”Prenumeration”.
TIFF nr 4 / 2024 13 Leverans av underhållsberedning på Friktionsmätbil Volvo V90 Att leverera rätt underhållsberedning idag är en utmaning som kräver många fastställda ingångsvärden, något som ibland kan saknas. Text och foto: Mats Rihne. Bakgrund. Friktionsmätbil Volvo V90 är ett system som började anskaffas 2015 med leverans till flygvapnet åren 2018–2019. Systemet består av en standard Volvo V 90 påklädd med varningsljus och andra attribut för att få vistas på airside. Huvudkomponenten för funktionen är ett femte hjul (friktionsmäthjul) som släpar mot underlaget som det fälls ned mot (mäthjulet snurrar 17% långsammare än Volvons hjul). Det uppstår en friktion mellan däcket och landningsbanan för flygplan. Är det torr asfalt är friktionen 1 och är det isgata är den 0. Där emellan kan underlaget variera högst betydligt beroende på väder och hur väl fälthållarna lyckats halkbekämpa (skapa friktion med snöplogar, sop- och blåsmaskiner samt halkbekämpningsmedel). Försvarsmaktens piloter är mycket intresserade av friktionsvärdet för att veta om de kan få stopp på sitt flygplan. Beroende på mäthjulets friktion uppstår en elektrisk spänning som omvandlas till en graf på en presentationsskärm hos den som kör friktionsmätbilen. Dessa mätningar måste därför kunna utföras alla tider på dygnet, alla dar i veckan. Här finns en parameter i underhållsberedningen, det behövs minst två bilar på flottiljerna om start och landning ska kunna ske dygnet runt. Alla friktionsmätbilar är vid något tillfälle inne på planerad service eller underhåll, service på mätsystem samt kontrollbesiktning, det som Försvarsmakten kallar grundtillsyn. Ibland kan det även bli aktuellt med avhjälpande underhåll, detta om något akut tekniskt fel har inträffat på bilen eller mätsystemet. Underhållsberedning – faktorer att ta hänsyn till Kravet på taktisk tillgänglighet för friktionsmätning är högt på våra flygflottiljer. Systemet måste vintertid vara tillgängligt, men givetvis går det att göra kortare uppehåll för att tanka, byta förare eller motsvarande. Verksamheten har naturliga stopp för detta, men det får ta max 10 minuter för ett depåstopp. Förutom normalt service och underhåll på bil och mätsystem kan det bli större haverier. Här har vi gjort vissa antaganden vid underhållsberedningen eftersom värden för detta saknats i systemmålsättningen 2015. Vid anskaffning av ett system och underhållsberedning är det värdefullt att veta hur lång tid som får läggas på reparation (från felanmälan till reparation med reservdelsanskaffning tills systemet är i full funktion igen, meantime to repair). Andra faktorer som också är av stor betydelse är till exempel: Vilken reparationsinstans ska användas? Hur mycket reservdelar ska finnas? Var ska de finnas? Ska en särskild reparationsfunktion finnas som är mobil? Ska det finnas ihopmonterade reservdelar för att minimera reparationstiden (inom Försvarsmakten benämnd reparabel reservdel eller utbytesenhet, UE)? Vad är det för faktiska leveranstider på reservdelar från leverantören? Analys av underhållsberedning Anskaffning av friktionsmätsystem Volvo V 90 påbörjades 2015 som ersättning för ett liknande system byggt på Saab 9000. Underhållskonceptet 2015 var att stödja sig på leverantören om det skulle bli något större fel på mätsystemet och Volvo om det skulle bli något fel på fordonet. Därför anskaffades inga specialverktyg eller reservmateriel för större reparationer till bilen och mätsystemet. Direkt efter driftsättning och fram till 2020 uppdagades en hel del problem med mätsystemets elektronik och mekaniska komponenter, vilket medförde att den taktiska tillgänglighet ibland inte var på topp när flera bilar på samma flottilj krånglade. Ibland blev det till och med så kritiskt att de gamla Saab 9000 fick tas i bruk. En genomgripande analys gjordes av felen och ett antal åtgärder vidtogs via en omfattande teknisk order (TO) Friktionsmätsystem monterat i Volvo V90. Friktionsmätbil
TIFF nr 4 / 2024 14 som utfördes av Markverkstadsorganisationen. Åtgärderna innebar även att en revidering och uppdatering av samtlig dokumentation behövde genomföras. I arbetet beställde även Försvarsmakten en ökad tillgänglighet genom att säkerställa tillgång till reservdelar för mätsystemet. Genomförande av underhållsberedning Hösten 2022 samlades en arbetsgrupp bestående av Försvarsmaktens materielledare och Verkstadssamordnare (VSL) inom fälthållningen från Linköping samt erfarna mekaniker vid Markverkstad (MV) MV Såtenäs och MV Ronneby. Denna starka laguppställning från Försvarsmakten stöttades av teknisk kompetens och skribent från Saab i Östersund. För att få med leverantören SARSYS-ASFT AB fick vi disponera en servicetekniker som verkar runt i Europa och underhöll deras motsvarande system. Sammanhållande för detta arbete var undertecknad. Vi tog befintlig underhållsdokumentation och genomförde nästan alla momenten praktiskt för att inventera och komma fram till vilka verktyg som behövdes samt vilka reservdelar som åtgick vid varje underhållsmoment såväl på det mekaniska som de elektriska systemen, som inte var Volvo V 90 original. Här vill jag nämna att även om V 90 är en standardpersonbil så utförs allt underhåll på Markverkstäderna och där används den underhållsdokumentation som finns på internet. Fördelen med Volvo är att de finns representerade med verkstad och reservdelar på varje större ort i Sverige. Vi hade lite tur under vårt arbete när en presentationspanel (Panasonic laptop) kraschade. Vi identifierade då hur anskaffning av en dator ska gå till samt hur ny mjukvara installeras. Som det ofta är när det gäller IT var denna Panasonic redan obsolet och gick därför inte att återanskaffa. Lösningen blev att vi kunde köpa samma dator som används i Ledningsstödssystem Mark (LSS Mark) vilket i sig löste reservmaterielbehovet några år framåt. Andra konstateranden var att specialverktyg för demontering och montering av det mekaniska systemet samt testutrustning för det elektroniska systemet inte var anskaffat 2018. Förmodligen för att det inte fanns en tydlig systemmålsättning då. Efter att ha sammanställt en lista på alla reservdelar som skulle läggas på lager konstaterade vi även att vissa detaljer i mätsystemet tog hela fem månader att anskaffa (nytillverka). Med andra ord är det bra att göra en ordentlig genomlysning av alla delar för att analysera tiden att skaffa nytt (tillverka efter ritning) samt hur länge de kan finnas på marknaden (laptop). Problemet med den nya laptoppen var att hållaren inte passade, så en sådan fick också anskaffas som reservdel. Resultat av beredning och tillgänglighetshöjande åtgärder Modifieringsåtgärderna på bilen har förbättrat tillgängligheten. En liten åtgärd, men som haft betydelse, är avfuktning av systemet. Torrluftsanslutningen var felaktigt gjord, dels lossnade slangen när gummiringen saknades, men än värre var att röret var blockerat på insidan, så torrluften uteblev. Vid montage av EMC-godkända kablage hade man inte fullgod jordning, vilket i sig kan ha orsakat intermittenta avbrott i kommunikationen, kanske till och med felaktiga mätdata. En signalomvandlare var inte tät vilket medförde kortslutning i enheten eftersom den var utsatt för vatten. Kontroller av jordade kablage och ny EMC-mätning tillsammans med andra små åtgärder har förmodligen sammantaget gjort att tillgängligheten på systemet (tid mellan fel) är betydligt högre idag. Förutom anskaffade reservdelar, datorer samt mjukvara på USB-sticka finns idag även ett helt komplett mekaniskt mätsystem att byta vid större haverier. Anskaffade specialverktyg och testverktyg tillsammans med reservdelarna minskar stilleståndstid på verkstad. Hela underhållsberedningen avslutades med en utbildning av markverkstadspersonal på den verktygssats som tagits fram. Vid denna utbildning deltog alla inblandade och vi kunde utbyta många goda erfarenheter. Reparationstekniskanalys på Volvo V 90 vid Markverkstad Ronneby 2022.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=