TIFF nr 4 2024

TIFF nr 4 / 2024 7 involverad i forskning och utveckling inom översättningsteknologi eller hur synliga byråns nyckelpersoner är i språkteknologiska och språkvetenskapliga publikationer eller akademisk press. Flera översättningsbyråer utvecklar till exempel kommersiellt tillgängliga mjukvaror för översättning, vilket ofta är en indikation på att de har djupanalyserat de komplexa problem som finns inom detta område. Översättningsprocessen Relevanta standarder Som har nämnts i det föregående är ISO 17100:2015, Translation services – Requirements for translation services en relevant standard inom översättningsområdet. Alla beställare av översättningar bör noggrant läsa denna standard för att förstå arbetsflödet på översättningsbyrån i detalj. Det finns dock fler standarder än denna och det är en fördel att i alla fall bekanta sig med dessa på en översiktlig nivå. I referenslistan i slutet av denna artikel ges därför en länk till några ytterligare standarder. Dessa kan beställas från SIS (www.sis.se) eller är redan tillgängliga genom FMV:s, Försvarsmaktens och försvarsindustriernas olika subskriptionslösningar. I detta avsnitt berörs några centrala steg i översättningsprocessen. Projektledning Givet det som skrivs ovan om översättningsbyråernas marknadssituation får projektledaren hos byrån en helt central roll. Artikelförfattaren kan inte nog poängtera hur viktig denna roll är idag och hur lyckligt lottade de beställare är som lyckas hitta en bra projektledare som de kan arbeta med under många år. Tyvärr är erfarenheten alltför ofta att beställare, i stället för att ha en enda point-of-contact som fullt ut känner kundens behov och förväntningar, bollas runt bland flera personer med oklara roller och ofullständig kunskap om beställningen och kundhistoriken. Detta är inget som på något sätt gynnar översättningsarbetet utan adderar endast förvirring och bristande klarhet till ett redan komplext projekt. I ett perspektiv av många återkommande beställningar är det därför lämpligt att dels kravställa en enda (engagerad och språkteknologiskt kompetent) projektledare hos byrån och dels, tillsammans med byrån, sätta upp processer för hur kommunikationen ska ske, vad som är primära kontaktvägar och hur problem och fel ska rapporteras och eskaleras. Verktyg och systemlösningar Inte sällan stöter man på missförståndet hos beställare att översättaren genomför översättningsarbetet i det program som källspråksfilerna är skapade i, till exempel Adobe FrameMaker. Detta är inte korrekt. All översättning hos översättningsbyråer sker i ett översättningsprogram och denna process kallas CAT, computer-aided translation. Detta betyder dock inte att det maskin- översätts per se, utan att det översätts i ett program som bidrar med en mängd olika stödfunktioner för att rationalisera arbetet, såsom matchning av texten mot översättningsminnen, flaggning av termer mot termresurser och så vidare. En sådan rationalisering kan också vara en maskinöversättningsmotor som till exempel Deepl, Systran eller Google Translate, som kan föröversätta delar av informationen. Det finns flera olika översättningsverktyg på marknaden. Figur 1 visar en skärmbild från ett av de mer använda verktygen, Trados Studio. Figur 2 visar ett annat verktyg, Trados Passolo, som används vid lokalisering av mjukvaror. Bland övriga verktyg finns till exempel Across, Transit och memoQ. Figur 1: En skärmbild av Trados Studio, ett vanligt verktyg inom översättningsbranschen, där olika grader av matchning mot översättningsminnet anges. Uppe till höger visas träffar i segmentet mot tillgängliga termresurser.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=