TIFF nr 4 / 2024 9 terminologiskt komplexa domäner. Beställare som återkommande beställer översättningar på flera olika språk kan av det skälet med fördel be översättningsbyrån att föra löpande statistik över granskningarna – detta för att beställaren och byrån tillsammans ska kunna följa upp uppkomna översättningsfel med rotorsaksanalyser. Felhantering Alla översättningsbyråer levererar en hög kvalitet tills de inte gör det. Detta kan tyckas vara en självklarhet men det ligger mer i den meningen än vid ett första påseende. Det är nämligen inte förrän det uppstår översättningsfel eller begås misstag i översättningsprocessen som det visar sig om en byrå har stabila och väl etablerade processer och rutiner för felhantering och kommunikation med beställaren. Det är tyvärr artikelförfattarens erfarenhet att denna viktiga del av projektledaransvaret har försämrats under de senaste åren, möjligen på grund av den marknadssituation som råder. Det hör numera inte längre till ovanligheterna att tydliga instruktioner till en översättningsbyrå inte läses noggrant av projektledare och annan personal, eller att samma typer av fel återkommer gång på gång, trots att de har påtalats av beställaren. Medan det förra får lösas med ett allvarligt samtal ska en beställare kunna förvänta sig att det senare löses genom att byrån presenterat en genomtänkt och strukturerad åtgärdsplan. Översättningsminnen Som tidigare har nämnts resulterar en översättning från ett källspråk till ett målspråk i ett tvåspråkigt översättningsminne, vanligtvis i filformatet tmx, vilket är en xml-fil. Ett översättningsminne ska ses som en verksamhetskritisk och strategisk språkresurs, men är samtidigt ett exempel på något som beställare inte sällan har svårt att förstå. I figur 3 visas hur ett segment från ett översättningsminne kan se ut. Syftet med ett översättningsminne är att rationalisera översättarens arbete, att säkerställa språklig konsekvens i en översättning och att minimera kostnaderna i framtida översättningar av liknande material. Inför översättning segmenteras texten i översättningsverktyget, vilket till exempel kan ske efter punkt, och denna segmentering följer med till översättningsminnet. I takt med att översättaren översätter källspråkssegmenten till målspråket populeras även översättningsminnet på motsvarande sätt i så kallade TU, Translation Units. Det är framför allt när ett översättningsprojekt är fullbordat och har genererat ett komplett översättningsminne som styrkan i denna språkteknologi visar sig i full dager. Om en teknisk handbok i utgåva 1 har översatts till engelska och samma handbok i utgåva 2 ska översättas ett år senare, analyserar översättningsbyrån texten mot det befintliga översättningsminnet. Mycket är då helt identiskt, en del är ändrat och något är helt nyskrivet. Alla segment i utgåva 2 kommer då att få en viss träffbild mot detta minne, vilket uttrycks som en procentsats mellan 0 och 100 procent, där 50 till 94 procent kallas fuzzy match. De segment som är identiska mot minnet – 100 procent – betalar beställaren mindre för än för det som är ändrat och mycket mindre för än för det som nyskrivet. Att det som är identiskt mot minnet ändå är behäftat med en kostnad bygger på att segmenteringen görs under styckenivå och att en perfekt träff mot ett sådant segment ändå kan göra att segmentet blir fel i den nya kontexten. Dock kan man vid återkommande översättningar föra en diskussion med översättningsbyrån om att helt blockera vissa typer av 100-procentiga träffar mot kontextuell kontroll, till exempel om det gäller hela stycken, där ju den kontextuella ”risken” är närmast obefintlig. Sedan finns det, förvånande nog, också träffar på 101 procent, vilka är segment där den omgivande kontexten är densamma som tidigare. Översättningsbyråer kan ha tillgång till olika typer av översättningsminnen, som till exempel översättningsminnet för Acquis Communautaire, som är den Europeiska unionens samlade lagstiftning och som uppgår till 137 miljoner segmentpar för 24 språk. För andra domäner förvaltar byråerna ibland själva generiska minnen som, till en kostnad, kan nyttjas i översättningen av beställarens tekniska information. I alla de översättningsprojekt som artikelförfattaren har varit inblandad i har det varit en självklar överenskommelse med översättningsbyråerna att de översättningsminnen som genereras är beställarens egendom. Det monetära värdet av sådana minnen kan ju, efter ett antal år och målspråk, uppgå till flera miljoner kronor och bör ses i det perspektivet. Det är dock inte alltid tydligt uttryckt i avtalen hur ägarskapsfrågan ser ut och detta bör i så fall klargöras vid en initial kontakt. Det finns också en kvalitetsaspekt på översättningsminnen. Ett minne som är ett resultat av en översättning som inte har granskats av beställarens granskare kan till exempel vara behäftad med vissa terminologiska fel. Beställare kanske också har tillgång till minnen inom myndigheten eller företaget, där minnenas ursprung och förvaltningshistoria är okänd. En kvalitetskontroll av dessa kan då göras, varefter de kan användas av översättningsbyrån med en Figur 3: Ett tvåspråkigt segment från ett översättningsminne (TU, Translation Unit).
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=