TIFF nr 1 / 2025 17 LITTERATURLISTA Böcker Thorsten Anderssons & Gunnar Lindbom, Kristianstad – en bildkavalkad genom fyra sekler (1984) Gunnar Artéus (red.), Nordiska Garnisonsstadsprojektet (1994) Ejnar Berg, Erik Josephson och svensk kasernarkitektur Sune Friström, Lär känna Kristianstad (1994) Sune Friström, Gator och vägar i Kristianstadsbygden (1995) Sune Friström, Kristianstad – Christians stad – Del II Söder Tvärkanalen (2006) Sune Friström, Kristianstad – Christians stad – Del II Norr Tvärkanalen (2007) Sune Friström, Kristianstad – Christians stad – Del III Utanför Fästningsvallarna (2011) Thomas Hall & Katarina Dunér, Den svenska staden – planering och gestaltning från medeltid till industrialismen (1997) Carl Herlitz, Svenska Arméns Regementen (1967) Carin Johanson (red.), Arkitekturguiden Skåne (2005) Anna Järpe (red.), Från tobakslada till stenbrott – en inventering av industrimiljöer i Kristianstads län (1994) Leif Högberg & Jan-Erik Ohlsson, Militär utflykt – en vägvisare till militärhistoriska sevärdheter i Sverige (2006) Leif Högberg & Jan-Erik Ohlsson, Fortsättningen, Militär utflykt – en vägvisare till militärhistoriska sevärdheter i Sverige (2008) Leif Högberg, Spåren av ett försvar – skånskt försvar under två världskrig och ett kallt krig, (2010) Göran Larsson (red.), Norra skånska regementet 1811–1994 (1994) Magnus Lindhagen, Fästningsstaden Kristianstad (1993) Helen Meller, European Cities 1890–1930 – History, culture and the built environment, 2001 Ingemar Ottosson (red.), Renässansstaden i Vattenriket – Kristianstad 400 år (2014) Samuel Palmblad, Kalla krigets Kronoberg - ett län och dess beredskapsplanering Stefan Persson & Jimmy Juhlin Alftberg, Undsättningen – Det danska fälttåget till Kristianstad 1678 (2014) Björn Rosenberg, Gamla Kristianstad och Åhus (2006) Sven Scheutz (red.), Kungl. Wendes artilleriregementes historia 1794–1994 (1994) Åke Stavenow, Carl Hårleman, en studie i Frihetstidens arkitekturhistoria (1927) Samt: Marinmusei Vänners årsbok, årgång 2002 Kamratföreningen Norra Skåningarnas årsböcker Lär känna Kristianstad, Stadskultur Kristianstad 1992 Stora Torg – en samtidsdokumentation, Länsmuseet i Kristianstad 1998 Vår Mäss, Militärsällskapet i Stora Kronohuset, Kristianstad 2014 men kanske framförallt Kristianstad, har fått se sig i nya roller och därmed i nya identiteter som det kanske tar ett tag innan de sätter sig. Kristianstad blev inte bara av med sina två gamla regementen på 1990-talet, utan blev också fråntagen statusen som residensstad (en roll man haft sedan början av 1700-talet) då Kristianstad län slogs samman med Malmöhus län till Region Skåne och landshövdingen flyttades till Malmö. Kristianstads resa sedan dess har gått från utpräglad garnisons- och förvaltnings stad till handelsstad för ett stort omland. Karlskrona har också förändrats, men har inte behövt göra det lika mycket då Marinen fortfarande finns kvar i en minskad utsträckning, dock har kustartilleriregementet (till stora delar bygdens regemente) lagts ned och även andra militära förband och enheter har upphört. Förlorade arbetstillfällen har ersatts av andra, men dock statliga arbetstillfällen i form av Boverket, Blekinge Tekniska Högskola med flera. Förändringen för dessa städer har inte varit lätt och har nu pågått i över 20 år och kommer säkerligen att pågå ännu ett tag. Att finna nya vägar och möjligheter på en gammal plats är inte helt enkelt. Det kräver ofta att man ser på sin tillvaro på ett nytt sätt, med nya ögon och att man lyfter det skynke av ”hemmablindhet” som under lång tid kanske har varit rådande. Precis som människor så utvecklas även städer med tiden. Det är inte så konstigt som det låter. En stad är oundvikligen en spegling av sina invånare, det som fyller den med innehåll. Invånarna påverkas i sin tur av betingelser i närområdet, såsom till exempel den lokala geografin - bergstrakt, skogsbygd, kustnära eller vad det nu kan vara. Det är ofta utifrån de naturliga omgivningarna som en stad till en början blir anlagd. Undantagen är städer som Kristianstad och Karlskrona där andra skäl vägt över och ger att man anlägger och bygger på en plats som inte alls har goda naturliga förutsättningar. Gamla garnisons- och förvaltningsstäder som Kristianstad och Karlskrona har utifrån sina bakgrunder haft det svårare än andra städer, som anlagts av handelsekonomiska skäl, att växla om till det mer dynamiska Europa som växt fram sedan Berlinmurens fall. Dock har de i regel mer att tjäna på en förändring (eller kursändring om man så vill), eftersom den är så mycket större. Istället för ett regemente blir det till exempel en högskola, som med gamla P6 i Kristianstad, och istället för en avstängd ö i centrala Karlskrona ett levande Marinmuseum. n
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=