NR 2 • 2025 TIFF träffar: Peter Nilsson, chef FMTS BVKF och ATEX ökar Försvarsmaktens säkerhetsmedvetande Östersund och Falun – Markverkstäderna fortsätter tillväxten TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN
Ledaren 3 Ökade krav på teknisk innovation och effektiv logistik 4 Markverkstäder i Falun och Östersund 6 BVKF och ATEX är viktiga delar i säkerhetsarbetet 10 Kontrollerat språk inom flygunderhåll – ASD-STE100 Simplified Technical English 13 Lärdomar från Ukraina 16 Intresset för säkerhetsområdet bland svenska ingenjörsstudenter fortsätter att stiga 18 Svenska marinens äldsta trotjänare 20 Är du en av TIFF:s framtida skribenter? 24 Gissa bilden 25 Nöten 26 Kontaktpersoner 27 2 TIFF nr 2 / 2025 Årgång 59 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns på sidan 27. CHEFSREDAKTÖR Ann Karlsson Mobil: 076-019 94 85 E-post: ann.karlsson02@fmv.se REDAKTÖR Moa Nyström Mobil: 073-418 32 47 moa.nystrom@saabgroup.com WEBBREDAKTÖR Olof Niklasson Tel: 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Olof Niklasson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2025-09-01 för nummer 3/2025. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 3/2025 beräknas utges i oktober 2025. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Kreativ Reklam, Malmö 2025. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2025. Omslag Framsidan: Peter Nilsson har en bakgrund som pansarofficer, nu är han C FMTS sedan i höstas. Foto: Martin Neander. Baksidan: Per Skoglund, Försvarshögskolan. Foto: Martin Neander. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Ökade krav på teknisk innovation och effektiv logistik När TIFF besökte Halmstad och pratade med chef FMTS Peter Nilsson stod det klart att de stora utmaningar för skolan handlar om att säkerställa rätt personalrekrytering och kompetensförsörjning. 06 Markverkstäder i Falun och Östersund För att möta kraven på tillgänglig materiel i och med återetableringen av I 21 och I 13 har Markverkstadsenheten startat nya verkstäder i Östersund och Falun. 10 Vad är BVKF och ATEX? Brandingenjören Frida Bäckström som är funktionsföreträdare för BVKF på FMTS i Halmstad berättar mer om det i artikeln. 13 Underhåll av materiel är en viktig del av den tekniska tjänsten, och inom flygtjänsten har underhållet länge varit styrt för att skapa så liten marginal för felutfall som möjligt. 16 Lärdomar från Ukraina Per Skoglund på Försvarshögskolan fortsätter i den här uppföljningsartikeln att berätta om kunskap som inhämtats i samband med Ukrainakriget. Några saker som tas upp är flexibel mekaniker- organisation, rörliga logistikbaser och den banbrytande användningen av drönare. 18 Intresset för säkerhetsområdet bland svenska ingenjörsstudenter fortsätter att stiga TIFF har tidigare skrivit om undersökningsbolaget Universums årliga studentundersökning där man förra året kunde se ett ökat intresse inom försvarssektorn. Årets färska studentundersökning visar att trenden håller i sig, och det märks hos rekryterande arbetsgivare. 20 Alla eldvapen, och i synnerhet artilleriet, genomgick en total revolution på 1880-talet. Detta berodde på två saker, röksvagt kemiskt krut och ny stålmetallurgi. 24 Är du en av TIFF:s framtida skribenter? 25 Gissa bilden Vårbildens lösning samt en ny sommarbild att fundera på. 26 Nöten Vårnötens lösning och en ny sommarnöt att knäcka. 27
TIFF nr 2 / 2025 3 Nu blåser förändringens vindar över den tekniska tjänsten. En utredning som benämns försvarsstrukturutredningen har pekat ut en ny riktning för hur verksamheten ska ledas och genomföras. En omorganisation har beslutats som innebär att personal som idag arbetar inom den gemensamma tekniska tjänsten ska fördelas till försvarsgrenarna. Syftet är att öka försvarsgrenarnas rådighet över den egna verksamheten. En översyn görs också av vilka ledningsresurser som behöver finnas kvar inom försvarsstaben med inriktning att arbeta på en högre strategisk nivå inom området. Några av de aviserade förändringarna som kommer få stor påverkan är till exempel att FMTS utbildningsdelar fördelas till flygvapnet samtidigt som markverkstäderna bryts ut ur FMTS och tilldelas armen. Vidare kommer ledningsområdets fältteleverksamhet att slås samman med den nybildade markverkstadsorganisationen. Arbetet med omorganisationen pågår med hög intensitet och inriktningen är att kunna inta den nya organisationen vid kommande årsskifte (2025/2026). Vissa delar som omfattas av utredningen kommer att införas vid en senare tidpunkt. Efter att ha arbetat inom området under lång tid så kan jag konstatera att vi går tillbaks till en organisation som liknar den som fanns före 2000 då Försvarsmaktens ekonomiska stålbad inleddes. Nu är det ”full fart framåt” som gäller och en bättre tilldelning av ekonomiska medel möjliggör ett annat synsätt på verksamheten. Utredarens förhoppning är att de införda åtgärderna ska gynna krigsförbandens förmågeutveckling och Försvarsmaktens tillväxt. Samtidigt hörs kritiska röster till den planerade förändringen. Minst kan man säga att det nu gäller att tänka efter hur verksamheten ska struktureras så att man inte hamnar i en organisation som tappar fokus på vad den faktiskt är till för. Genomförandet av en effektiv teknisk tjänst med målsättning att hålla materielen tillgänglig. I detta nummer av TIFF får du som läsare bland många intressanta artiklar stifta bekantskap med chefen FMTS, Peter Nilsson som bland annat kommenterar den utveckling som jag tar upp ovan. Vidare träffar du Frida Bäckström som arbetar inom området ”brandfarliga varor och explosiva miljöer”. En verksamhet som är mycket viktig att hålla kontroll på så att vårt arbete ska kunna genomföras på ett tryggt och säkert sätt. Jag hoppas att ni alla får en skön och avkopplande semester tillsammans med nära och kära. Viktigt att ladda batterierna då vi har stora utmaningar framför oss. Önskar alla en skön sommar! Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 2 / 2025 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR FMTS idag – personalförsörjning, kompetensutveckling och framtidens tekniska tjänst Försvarsmaktens tekniska tjänst spelar en avgörande roll för Sveriges försvarsförmåga. I takt med att det säkerhetspolitiska läget förändras och modern krigsföring utvecklas, ökar kraven på teknisk inno- vation och effektiv logistik. En av de största utmaningarna för Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad handlar om att säkerställa rätt personalrekrytering och kompetensförsörjning. Text & foto: Martin Neander. Peter Nilsson tillträdde sin tjänst som chef för FMTS i höstas. Han har en gedigen militär bakgrund och är framför allt pansarofficer i grunden. Hans karriär inom Försvarsmakten har tagit honom till flera strategiskt viktiga tjänster, inklusive arbete vid Högkvarteret i Stockholm samt internationella uppdrag i Bosnien, Afghanistan, och senast Sydkorea. FMTS är ett logistikförband som bedriver utbildning och utveckling inom teknisk tjänst. Här utbildas mekaniker och tekniker, och dessutom omfattar verksamheten verkstadsproduktion och underhåll. Inte minst finns det en koppling mellan utbildningsenheten och verkstäder, vilket möjliggör en effektiv samverkan. Utöver detta genomförs grundutbildning av värnpliktiga med koppling mot logistik och teknisk tjänst. Försvarsmakten befinner sig i en omställningsfas där strukturutredningen kommer att förändra ledningsförhållandena. En omorganisation av verkstäderna där markverkstäder överförs till Armén och kvarvarande enheter till Flygvapnet kommer sannolikt att leda till en temporär dipp innan systemet stabiliseras. Peter Nilsson understryker att det i nuläget råder god ordning inom verksamheten, men att förändringar av ledningsstrukturen kan kräva tid för att bli fullt integrerade och effektiva. Trots att Peter Nilsson inte har en direkt teknisk bakgrund har han genom sin erfarenhet fått en relativt djup förståelse för vikten av fungerande teknisk tjänst inom Försvarsmakten. Han betonar att den tekniska tjänsten är en avgörande del av verksamheten – att säkerställa att materiel och utrustning fungerar är en förutsättning för effektiva insatser. Personalrekrytering – en strategisk fråga för FMTS Försvarsmakten står inför en utmaning när det gäller personalförsörjningen inom teknisk tjänst. Ett av de största problemen är åldersfördelningen inom personalstyrkan. Flera anställda på FMTS har en bakgrund från äldre nedlagda förband som F 10 och F 5 och närmar sig pensionsåldern. FMTS arbetar därför aktivt med att försöka överbrygga kompetensgapet och säkerställa att yngre personer fyller de vakanta rollerna. En stor del av verksamheten handlar om att hantera personal- och bemanningsfrågor. Försvarsmakten har idag många verkstäder över hela landet och samtidigt pågår en uppbyggnad av nya verkstäder i Sollefteå, Falun och Östersund. För att dessa enheter ska fungera optimalt krävs rekrytering och lokalplanering, vilket innebär att varje etablering måste hanteras med stor noggrannhet Peter Nilsson ser värnpliktsutbildningen som en viktig rekryteringsväg. Utöver att rekrytera från FMTS egen grundutbildning ska förbandet också identifiera individer med rätt kapacitet på andra förband och erbjuda dem en strukturerad väg in till FMTS och Försvarsmakten. – Värnplikten ger oss en bred rekryteringsbas. Genom den kan vi se vilka som har rätt förmåga och motivation för att arbeta inom teknisk tjänst, säger han. Trots detta är ”mellanskiktet i ålder” av personalen på FMTS fortfarande underbemannat. Det är bland annat på grund av den begränsade personalförsörjning som skedde efter kalla krigets slut och det förändrade säkerhetsläget i omvärlden. En del äldre anställda kan skjuta upp pensionen genom ett program kallat ”plog”, där de kan arbeta ytterligare ett till två år för att säkerställa kunskapsöverföring till de yngre generationerna. Alternativa rekryteringsvägar FMTS undersöker också alternativa rekryteringsvägar för att effektivisera kompetensförsörjningen. Ett pilotprojekt testar möjligheten att anställa personer med akademisk grundexamen direkt och låta dem genomgå en särskild officersutbildning (SOFU). Denna metod kan bidra till att snabbare täcka bristen på tekniska officerare och specialister inom Försvarsmakten. – I stället för en traditionell treårig utbildning vid Försvarshögskolan, kan vi utbilda personer snabbare genom en sex månaders grundutbildning följt av ytterligare nio månaders specialutbildning, förklarar Peter. Vid sidan av rekryteringsutmaÖkade krav på teknisk innovation och effektiv logistik
TIFF nr 2 / 2025 5 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR ningarna handlar en stor del av FMTS arbete om att hantera och stärka befintliga kompetenser. Mekaniker, tekniker och ingenjörer som redan är verksamma inom Försvarsmakten får kontinuerlig vidareutbildning för att säkerställa att de kan hantera den alltmer avancerade tekniska utrustning som krävs i dagens försvarsverksamhet. Samarbeten För att stärka kompetensförsörjningen långsiktigt har FMTS även inlett samarbete med universitet och högskolor för att attrahera studenter med teknisk bakgrund till Försvarsmakten. Genom att vara närvarande på mässor och utbildningsdagar försöker FMTS skapa intresse för teknisk tjänst som en framtida karriärväg. FMTS är också medvetna om att konkurrensen om tekniskt kunnig personal är stor, även utanför Försvarsmakten. – Civila industrier erbjuder ofta attraktiva löner och arbetsförhållanden, vilket kan göra det svårt att behålla kvalificerade tekniker. För att stärka rekryteringen arbetar FMTS därför aktivt med att lyfta fram de unika möjligheter som en karriär inom Försvarsmakten erbjuder – allt från spännande utmaningar till nationella och internationella uppdrag, berättar Peter. Utmaningar och strategier för framtiden Nilsson lyfter fram att rekryteringen inom Försvarsmakten generellt är god, men att en snedfördelning råder mellan olika tjänsteområden. En stor andel av de rekryterade söker sig till markstrid och truppförband, medan tekniska specialistroller ofta hamnar i skymundan. För att motverka detta vill FMTS se nya strategier för att bättre styra rekrytering mot teknisk tjänst. En möjlighet är att utnyttja värnpliktsunderlaget mer selektivt, där kandidater med rätt skolbakgrund och teknisk kompetens identifieras redan under grundutbildningen. Vidare diskuteras mer offensiva rekryteringsmetoder, där FMTS kan samarbeta med andra förband för att identifiera individer som geografiskt kan vara mer benägna att söka tjänst vid tekniska enheter i exempelvis Halmstad. Trots utmaningarna ser Peter Nilsson positivt på framtiden. Genom att utveckla anpassade utbildningsvägar, förstärka rekryteringsinsatserna och arbeta mer strategiskt med personalförsörjningen kan Försvarsmaktens tekniska tjänst säkerställa sin avgörande roll i Sveriges försvar. Stöd till Ukraina Sveriges stöd till Ukraina har också tydligt illustrerat vikten av en fungerande teknisk tjänst. FMTS har spelat en central roll i att utbilda ukrainska tekniska officerare och hantera reparationer av skadad materiel som återförs till striden. Den svenska närvaron i Polen har varit en viktig del av detta arbete. FMTS har haft permanent bemanning i Polen i drygt två år för att hantera logistiken kring Sveriges militära stödinsatser. – Vi har sett i Ukraina hur viktigt det är för en försvarsmakt att snabbt kunna reparera och modifiera materiel i skarpa lägen, menar Peter. Drönarteknik och innovation Skydd mot drönarattacker har blivit allt viktigare inom teknisk tjänst. FMTS följer denna utveckling noga, och ser att många stridsfordon i Ukraina snabbt modifieras med skyddsanordningar mot drönarburna sprängladdningar. Försvarsmakten undersöker även möjligheterna att utveckla en mer offensiv drönarkapacitet. – Förband som I 13 har börjat experimentera med hur drönarteknik kan integreras i militära operationer, säger Peter. FMTS måste ta hänsyn till denna utveckling när framtidens utbildningar planeras. n Vi har sett i Ukraina hur viktigt det är för en försvarsmakt att snabbt kunna reparera och modifiera materiel i skarpa lägen.” Säger Peter Nilsson Det behövs nya strategier för att styra rekryteringen mot teknisk tjänst, menar Peter Nilsson.
Markverkstäder i Falun och Östersund 6 Östersund och Falun – Markverkstäderna fortsätter tillväxten TIFF nr 2 / 2025 Markverkstaden i Falun som är fylld till bristningsgränsen. I bakgrunden ser man den gula väggen som ett minne då lokalen var Mekonomenverkstad.
TIFF nr 2 / 2025 7 – Välkommen till Östersund och Frösön! Med ett fast handslag och varmt leende hälsar Oskar Bernholm TIFF:s utsände välkommen till verkstaden som sedan våren 2024 är etablerad i det som på F4:s tid var en Jas-hangar. Oskars första uppgift som nyanställd sektionschef i mars 2024 var att bygga upp verkstaden från grunden, något som krävt driv, initiativförmåga och lösningsfokus. Knappt ett år senare är verksamheten i full produktion och utgör ett bra tillskott i den verkstadsförmåga som finns inom Markverkstadsenheten. – Min farfar var flygtekniker, kompanichef och jobbade tidigare i denna hangar så det känns som cirkeln är sluten, säger Oskar som rekryterades från Volvo Lastvagnar. Etableringen av verkstad i dessa lokaler är tillfällig innan en helt ny verkstad står färdig, preliminärt 2029. Rekrytering av personal har gått bra hittills och de fjorton medarbetarna utgörs av mekaniker, besiktningstekniker, lagsamordnare och lagerpersonal. Tillsammans genomför de underhållsåtgärder på materiel tillhörande I 21 i Östersund och Sollefteå samt Hemvärnet med sina tretton hemvärnsförråd i regionen. Förutom olika bandvagnar och hjulfordon handlar det om en stor mängd annan materiel, till exempel elverk och värmare. Det har varit lätt att rekrytera personal med ett stort antal sökande och möjligheterna till ytterligare tillväxt på orten är stora. – Vi ligger lönemässigt bra till och jag har haft möjligheten att anställa allt från lastbilsmekaniker till de som arbetat mer med elektronik. Detta gör att vi med relativt få medarbetare kan hantera en bred materielflora, något som efterfrågats i återuppbyggnaden av garnisonen, tillägger Oskar. Då lokalerna är stora har även annan produktion förlagts hit. Bandvagn 206 står inför byte av drivlina och delar av vagnparken kontrolleras här innan drivlinebytet sker på ett civilt företag. Verkstaden har även fått uppgiften att prototypbygga en ny konfiguration av Bv 206 vilken sedan kan förläggas till flera verkstäder inom Markverkstadsenheten, något som för övrigt visar på fördelarna med en sammanhållen markverkstadsenhet. Ett annat projekt är byggandet av kärror till Bv 206, Bv 410 och Terrängbil 16 (Tgb 16). Detta är en relativt stor order vilket omfattar cirka 200 kärror och utgör ett bra komplement till den ordinarie materielunderhållsproduktionen. Då lokalerna är temporära har stor vikt lagts vid att inte bygga fast sig i lokalen. Då ingen travers fanns på plats har det lösts genom portalkranar och fyrpelarlyftar som enkelt kan flyttas. En lagerautomat har installerats men denna kan flyttas till en permanent etablering. För besiktningsverksamheten har en mobil bromsprovare och saxlyft med framvagnplatta placerats i lokalen. Infraanpassningar har även gjort för att skapa kontorsplatser, fika- och omklädningsrum då detta inte fanns på plats vid inflyttningen. – Etableringen har gått bra men har krävt mycket detaljarbete, berättar Oskar. Det är tydligt att Försvarsmakten ännu inte har processer för nyetablering. En framgångsfaktor, förutom det stöd som Markverkstadsenhetens stab har gett, har varit att skapa ett lokalt nätverk för att hitta genvägar och snabba lösningar, tillägger han. I planerna för framtiden ingår att undersöka möjligheter att hyra in angränsande lokaler för att där kunna bygga upp möjligheter till blästring och lack. Dialogen med fastighetsägaren är mycket bra och tillsammans har de kunnat hitta lösningar på det mesta, säger en stolt Oskar innan telefonen åter ringer och någon behöver hjälp med en broms som slutat fungera. För att möta kraven på tillgänglig materiel i och med återetableringen av Västernorrlands regemente (I 21) och Dalregementet (I 13) har Markverkstadsenheten (MvE) startat nya verkstäder i Östersund och Falun. TIFF har besökt verkstäderna för att få en inblick i verksamheten. Text och foto: Mikael Larsson Östersund Sektionschef Oskar Bernholm på Markverkstaden i Östersund.
TIFF nr 2 / 2025 8 I strålande vårsol möter sektionschefen Henrik Dahlborg upp utanför lokalen som fram till årsskiftet 2023/2024 inrymde en Mekonomenverkstad. Nu utgör den en tillfällig lösning för markverkstaden i väntan på nya lokaler. Henrik, som anställdes i augusti 2023, fick uppgiften att återetablera en verkstad och har från ingenting byggt upp en fungerande verksamhet med totalt sju medarbetare innefattande mekaniker, lagerpersonal och besiktningstekniker. – När jag fick nycklarna möttes jag av en tom lokal med åtta pallar reservdelar. Det var bara att kavla upp ärmarna och börja jobba, berättar Henrik. Vid TIFF:s besök är det tydligt att arbetet gett resultat. Nu finns det lyftar, arbetsbänkar, verktyg och omklädningsmöjligheter på plats. Även en liten smedja med svetsutrustning, fräs och svarv har skapats, en viktig tillgång för att kunna lösa uppkomna problem. Mycket av uppbyggnaden har skett tillsammans med medarbetarna som hittat lösningar och skapat en bra arbetsmiljö där delaktighet och lösningsfokus präglar kulturen. Arbete på bandvagn 2 i Falun. Falun Kundbasen utgörs av Dalregementet I 13 och Hemvärnet med Dalregementsgruppen. Det är en verksamhet som ökar i omfattning i och med återetableringen av regementet. Materielstocken utgörs av olika band- och hjulfordon men även snöskotrar och terränghjulingar. Förutom verkstadstjänster hanteras även andra typer av jobb på verkstaden. – Vi tvingas bli lite av tusenkonstnärer då verkstaden är liten men förbanden här har många olika typer av materiel. Men det är stimulerande för medarbetarna att inte den ena dagen är den andra lik, säger Henrik och får medhåll av sin personal. Sektionschef Henrik Dahlborg på Markverkstaden i Falun.
TIFF nr 2 / 2025 9 – Vi tillhör i grunden FMTS markverkstadsenhet och känner där att vi är en viktig del i en större enhet med god förbandsanda. Samtidigt är samarbetet med I 13 mycket bra vilket uppskattas av bägge, påtalar Henrik. Behovet av större lokaler är stort, verksamheten behöver växa och nuvarande lokal är nu fylld till bristningsgränsen. Planen är att under året få tillgång till den gamla miloverkstaden som nu står tom. Även denna lokal blir en temporär lösning i väntan på en helt ny verkstad. Den är planerad att byggas på I13:s nya garnisonsområde och stå klar 2030. På frågan om vad som är verkstadens styrka kommer svaret snabbt: – Vi löser allt! Medarbetarna är riktigt duktiga och ger alltid förslag på lösningar och hittar möjligheter att öka vår produktion, säger Henrik stolt. n Reparation av bandvagn 2 i Falun. En svetsbänk i de nya lokalerna.
BVKF och ATEX är viktiga delar i säkerhetsarbetet TIFF nr 2 / 2025 10 Frida Bäckström utbildade sig till brandingenjör i Luleå innan hon kom till Försvarsmakten. Sedan ett och ett halvt år tillbaka på FMTS arbetar hon för frågor inom BVKF. Det innebär hantering av brandfarlig vara och innefattar åtgärder mot brand- och explosionsfara, vattenförorening och kemisk hälsopåverkan kopplad till hanteringen av brandfarliga varor. Regleringen inom BVKF utgår från lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), vilket är en civil lagstiftning som gäller både inom det civila och Försvarsmakten. Dock har Försvarsmakten infört ytterligare säkerhetsföreskrifter, utöver de civila lagarna, för att möta specifika militära krav. – Vi följer LBE men har också egna föreskrifter som skärper säkerheten. Exempelvis kräver Försvarsmakten att varje verksamhet ska ha både en föreståndare och en ställföreträdande föreståndare, medan den civila lagstiftningen endast kräver en föreståndare, förklarar Frida. Organisation och ansvar inom BVKF BVKF är ett ansvarsområde som hanteras på olika nivåer inom Försvarsmakten. Varje verksamhet som hanterar brandfarliga varor över en viss volym måste ha ett formellt tillstånd för sin hantering. Tillståndet utfärdas till en tillståndshavare som är juridiskt ansvarig för att verksamheten följer gällande regelverk. Under denna arbetar föreståndare och ställföreträdande föreståndare, som arbetar för den praktiska hanteringen och säkerheten. FMTS har valt att dela upp hanteringen av BVKF i flera tillstånd för att säkerställa att regler och krav följs korrekt. – FMTS har nio olika tillstånd, med personal som arbetar med frågan utplacerade över verksamheten. Det ger oss en struktur där vi kan följa regler och direktiv effektivt, säger Frida. Eftersom verksamheten är spridd över många orter finns det också ett antal biträdande föreståndare inom varje tillstånd. De stödjer föreståndaren och utför egenkonBVKF och ATEX ökar Försvarsmaktens säkerhetsmedvetande Inom Försvarsmakten är hanteringen av brandfarliga och explosiva varor en kritisk del av säkerhetsarbetet. För att få en inblick i arbetet inom BVKF och ATEX tog sigTIFF till Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad för att träffa Frida Bäckström, funktions- företrädare för BVKF. Text & foto: Martin Neander. Vi har fått upp ögonen för att vi behöver mer kompetens och tydliga riktlinjer inom BVKF och ATEX. Försvarsmakten behöver en tydligare samordning och vägledning inom dessa områden.” Säger Frida Bäckström FMTS har valt att dela upp hanteringen av BVKF i flera tillstånd för att regler och krav ska följas korrekt, säger Frida Bäckström.
TIFF nr 1 / 2025 11 troller på vecko-/månadsbasis av hanteringen. ATEX innebär säkerhetsarbete Förutom arbetet inom BVKF är ATEX en viktig del av säkerhetsarbetet inom Försvarsmakten. ATEX är en europeisk lagstiftning som reglerar hanteringen av explosionsfarliga miljöer och säkerhetskrav för utrustning som används i sådana miljöer. Försvarsmakten har infört strikta rutiner för att säkerställa att alla arbetsplatser som hanterar explosiva varor följer ATEX-direktiven. – ATEX handlar om att förebygga och hantera explosionsrisker i miljöer där brandfarliga varor hanteras, säger Frida. ATEX-direktiven ställer krav på hur utrustning ska vara konstruerad och vilka säkerhetsåtgärder som måste finnas i arbetsmiljön. Detta berör allt från ventilationssystem till elektronisk utrustning som används i närheten av explosiva atmosfärer. Riskzoner ATEX-regleringen innebär att varje arbetsplats där brandfarliga varor hanteras måste identifiera potentiella riskzoner. Detta görs bland annat genom klassningsplaner, som kartlägger riskområden baserat på hur ämnen hanteras och om de kan spridas i atmosfären. – Om vi har en bensindunk med locket på, bildas ångor inne i dunken. Då är den explosiva atmosfären begränsad till dunkens inre. Men om vi öppnar locket kan ångorna spridas ut i rummet, vilket förändrar riskbilden, förklarar Frida. Klassningsplanerna styr Klassningsplaner avgör också vilka typer av utrustning som får användas i olika zoner. Exempelvis får elektrisk utrustning och verktyg inte användas i en riskzon om de inte är ATEX-godkända, eftersom dessa kan utgöra en tändkälla. – Vi kan inte ta in vilken borrmaskin som helst i en ATEX-zon eftersom den inte är godkänd. Då måste vi använda en godkänd maskin som uppfyller kraven för att eliminera risken för antändning, säger Frida. Försvarsmakten har anpassat sina regelverk för att säkerställa att hanteringen av de brandfarliga varor som ger upphov till explosiva Fakta BVKF står för hanteringen av brandfarliga varor. BVKF behandlar Försvarsmaktens bestämmelser för åtgärder mot brand- och explosionsfara, vattenförorening samt kemisk hälsopåverkan från brandfarliga varor. De omfattar åtgärder mot brand- och explosionsrisker, samt säkerhet kring kemikaliehantering och vattenföroreningar i samband med brandfarliga ämnen. BVKF reglerar bland annat hur bensin, diesel, gaser och aerosoler ska hanteras för att minimera risker och uppfylla säkerhetskrav inom Försvarsmakten. ATEX står för ”Atmosphères Explosibles” och är en europeisk standard för utrustning och arbetsmiljöer som är riskabla på grund av explosiva atmosfärer. ATEX-direktiven reglerar hur utrustning och skyddssystem ska utformas och användas för att minimera risken för explosioner i miljöer där det kan finnas brandfarliga gaser, ångor, dimmor eller damm. Klassningsplan utslagsback Riskkälla Klassningsplanen är utformad efter en utslagsback med risk för innehåll av en brandfarlig vätska med flampunkt under 30 *C. Ventilation Ingenstans är luftflödena tillräckliga för att späda ut en riskkälla så att det inte bildas någon zon. Riskzon Zon 0, inuti utslagsback. Zon 1, 0,5 m runt utslagsback. Zon begränsas till inuti utslagsback när locket används. Temperaturklass, T3 Explosionsgrupp, IIA Figuren är inte skalenlig. Zon 0, där en explosiv gasblandning förekommer ständigt, långvarigt eller ofta. Zon 1, där en explosiv gasblandning förväntas förekomma tillfälligt vid normal hantering. Zon 2, där en explosiv atmosfär inte förväntas förekomma vid normal hantering men om det förekommer är det endast kortvarigt. Måttenhet: mm 500 500 Rör till spilloljecistern När ett tätt lock används begränsas utslagsbackens zon till inuti behållare.
TIFF nr 2 / 2025 12 atmosfärer sker på ett kontrollerat och säkert sätt. – Det handlar om att identifiera risker och arbeta förebyggande. Vi måste säkerställa att alla tekniska system fungerar på ett sätt som eliminerar risken för explosion, säger Frida. Dagliga verksamhet För den som arbetar med BVKF och ATEX inom Försvarsmakten handlar en stor del av jobbet om kontroller, säkerställande av korrekt hantering, riskanalyser, utbildning och säkerhetsarbete. Föreståndaren har som uppgift att säkerställa att de varor som används inom verksamheten hanteras enligt regelverket. Detta kan innebära att hjälpa till med riskanalyser vid införskaffande av nya skåp för förvaring, vid hantering av större mängder brandfarliga varor eller vid införandet av nya varor i verksamheten. – Om vi ska införa nya varor måste vi göra riskanalyser och säkerställa att lagrings- och hanteringsrutiner är korrekta. Det handlar om allt från uppsamlingskärl till placering och hur varan ska hanteras för att uppfylla säkerhetskraven, säger Frida. Periodiska kontroller Säkerhetsarbetet är inte begränsat till nya införskaffningar – även befintliga system och hanteringar genomgår periodiska kontroller. – Det finns krav på att all hantering ska kontrolleras med vissa intervall. Föreståndaren gör en större kontroll varje kvartal och ser till att allt fungerar som det ska, berättar Frida. Veckokontrollerna genomförs för att säkerställa att förvaringssystem och hantering är i sin ordning. Vid kvartalskontrollen gör föreståndaren en djupare analys och identifierar eventuella förändringar som kan kräva justeringar för att fortsatt uppfylla säkerhetskraven. Åtgärder efter hanteringsförbud Under en tid fick en verksamhet inom Försvarsmakten ett förbud mot att hantera brandfarliga varor, vilket innebar att vissa delar av verksamheten påverkades. – Det var inte ett produktionsstopp, utan ett beslut från MSB att vi behövde uppvisa att vi arbetade säkert inom ATEX innan vi kunde återgå till ordinarie hantering, förklarar Frida. Restriktionerna innebar att vissa arbetsmoment, såsom oljebyten på fordon, tillfälligt stoppades. Dock lyckades verksamheten hantera situationen och komma i kapp med arbetet. – Vi har fått upp ögonen för att vi behöver mer kompetens och tydliga riktlinjer inom BVKF och ATEX. Försvarsmakten behöver en tydligare samordning och vägledning inom dessa områden, vilket vi nu arbetar aktivt för att förbättra, säger Frida. Samordning I arbetet med att åtgärda situationen samordnade Frida Bäckström arbetet och stödde verksamheten med riktlinjer, kompetens och informationsspridning. – Eftersom jag har en överblick över verksamheten kunde jag identifiera att ett problem som dök upp på ett ställe sannolikt fanns på andra ställen också. Genom att sammanföra information kunde vi arbeta mer effektivt för att lösa problemen, säger hon. Efter att ha genomfört de nödvändiga säkerhetsåtgärderna och riskanalyserna kunde MSB häva förbudet, men vissa restriktioner kvarstår fortfarande. – Vi är åter i drift, men det finns fortfarande restriktioner som vi måste ta hänsyn till. Dessutom finns externa aktörer som spelar in, som exempelvis Fortifikationsverket, vilket kan påverka hur snabbt vi kan genomföra vissa åtgärder, avslutar Frida. n Klassningsplan zygmatvätt Riskkälla Klassningsplanen är utformad efter XX som anses vara det mest riskfyllda ämnet som hanteras. Klassningsplanen är utformad efter risker vid hanteringstillfället. Zygmatvätten får inte hanteras utan ventilation. Ingen vätska med flampunkt under 30 °C får användas. Ventilation Ingenstans är luftflödena tillräckliga för att späda ut en riskkälla så att det inte bildas någon zon. Riskzon Zon 1 inne i zygmatvätten och 0,5 m vid ventilationskanalens ända. Zon 2 0,5 m utanför zygmatvättens öppning. Ingen zon förväntas under eller bakom zygmatvätten. Temperaturklass, T3 Explosionsgrupp, IIA Figuren är inte skalenlig. Zon 0, där en explosiv gasblandning förekommer ständigt, långvarigt eller ofta. Zon 1, där en explosiv gasblandning förväntas förekomma tillfälligt vid normal hantering. Zon 2, där en explosiv atmosfär inte förväntas förekomma vid normal hantering men om det förekommer är det endast kortvarigt. 500 500 500 500 Ventilationskanal Tak R500 Forcerad ventilation ska användas vid hantering. Måttenhet: mm
TIFF nr 2 / 2025 13 Komplex meningsstruktur och det stora antalet betydelser och synonymer som många engelska ord har kan orsaka förvirring. Detta vill man undvika då det är viktigt att förstå underhålls- och driftdokumentation för att säkerställa att de system man jobbar med fungerar säkert och korrekt. I slutet av 1970-talet bad Association of European Airlines (AEA) en annan organisation, European Association of Aerospace Industries (AECMA, numera ASD), att undersöka läsbarheten i underhållsdokumentation inom den civila flygindustrin. Målet var att hitta en lösning för att förenkla språket som används för att skriva dokumentationen. Man utforskade de befintliga kontrollerade språken som fanns vid den tiden, bland annat Caterpillar Fundamental English som introducerades på 1960-talet. Sedan undersökte man texter i ett antal flygunderhållsmanualer. Resultaten bekräftade att det var nödvändigt med ett förenklat språk inom flygindustrin. Den 30 juni 1983, i Amsterdam, grundades AECMA Simplified English Working Group och projektet AECMA Simplified English startade. Tre år senare, 1986, kom så den första utgåvan av AECMA Simplified English Guide ut, som 2005 blev ASD Simplified Technical Englishspecifikationen, ASD-STE100. I dagligt tal benämns den ofta STE (Simplified Technical English). Denna guide har sedan legat till grund för produktion av underhållsdokumentation för i huvudsak både civil och militär flygindustri över hela världen. Guiden uppdateras regelbundet genom Simplified Technical English Maintenance Group (STEMG). I januari 2025 gavs den nionde revisionen av guiden ut. För den som vill fördjupa sig i historien om STE och andra kontrollerade språk för teknisk information så finns en utmärkt artikel publicerad i TIFF nr 1/2021 Från Logopandecteision till Simplified Technical English, skriven av Mats Broberg. STE Ett kontrollerat språk som STE ger generellt ett antal fördelar: • Instruktioner är lättare att läsa och förstå • Antalet fel minskar • Korta koncisa meningar • Terminologi och stil är densamma oavsett författare • Översättning blir lättare och mer kostnadseffektivt och maskinöversättning blir möjlig. STE innehåller ett antal regler för hur man ska skriva. I olika verksamheter används STE på olika sätt. Antingen finns kravet på stringent STE, med en gediget styrd process, eller så väljer man att använda STE på ett mer rådgivande sätt. ”In the spirit of Simplified Technical English” är ett begrepp som används ibland och där man menar att det inte finns uttalade krav, utan att man bara inspireras av STE. Även om STE främst används inom flygindustrin och försvarsindustrin så har intresset ökat successivt från andra branscher också. Distributionen av STE visar att 56 % av Kontrollerat språk inom flygunderhåll – ASD-STE100 Simplified Technical English Underhåll av materiel är en viktig del av den tekniska tjänsten, och inom flygtjänsten har underhållet länge varit styrt för att skapa så liten marginal för felutfall som möjligt. För att kunna utföra kvalificerat underhåll på ett alltmer komplicerat flygförsvarsmateriel behövs dokumentation av god kvalitet. Flygets internationella natur har gjort att engelska är det dominerande språket inom flygplans- dokumentationen. Men man räknar med att 80 % av alla flygplansmekaniker inte har engelska som modersmål, och bland dem finns det stora skillnader i kunskapsnivåerna inom språket. Hur säkerställs att en tekniker i Thailand eller Brasilien, där det engelska språket inte är lika utbrett som här, genomför underhållet på en svensk Gripen på rätt sätt? Text: Olof Niklasson Logotyp ASD STE-100 Simplified Technical English. Källa STEMG Kontrollerat språk inom flygunderhåll – ASD-STE100 Simplified Technical English
TIFF nr 2 / 2025 14 användarna kommer från områden utanför flyg och försvar som t ex. fordonsindustrin, offshoreindustrin, läkemedelsindustrin, medicinteknik och förnyelsebar energi. Några regler för bra STE Professionen som teknisk skribent går tvärt emot vad andra skribentprofessioner lär ut med utfyllande ord och många synonymer för att få en målande och levande text. Här handlar det i första hand om så tydlig och begriplig text som möjligt. Använd endast godkända ord STE har en ordlista med ca 900 godkända ord. Det kan låta lite, men principen är att använda ett ord för en sak. Synonymer är inte tillåtna, då det kan orsaka förvirring för läsaren. Att bara byta ut ett icke godkänt ord mot ett i ordlistan godkänt ord i en mening kan ofta vara svårt. Då får man formulera om text och meningsbyggnad för att få rätt betydelse. Accelerate är till exempel inte ett godkänt ord. Istället måste man använda antingen increase eller faster. Men man kan komma runt det genom att beskriva en acceleration som en increase of speed: Icke godkänd STE: Evaporation is accelerated by a higher temperature. Godkänd STE: A higher temperature increases the speed of evaporation. Det finns ett antal ord som endast är godkända som i en viss ordklass men inte i någon annan ordklass. Några exempel på detta är orden Check och Test som aldrig får användas som verb (v). Däremot får de användas som substantiv (n): Icke godkänd STE: Check (v) the valve for leakage. Godkänd STE: Do a leakage check (n) of the valve. Icke godkänd STE: Functionally test (v) warning system. Godkänd STE: Do a functional test (n) of the warning system. STE-ordlistan får ses som en grund i användningen av STE. I en specialiserad verksamhet finns naturligtvis många benämningar som är typiska för just den verksamheten och som inte finns med i STE-ordlistan. Om man ska tillämpa STE fullt ut så bör verksamheten formulera egna ordlistor där man tydligt specificerar stavning och betydelse för sina egna begrepp. Orden i dessa ordlistor kallas tekniska benämningar, på STE-språk Technical nouns (TN) eller Technical verbs (TV). Dessa ord kan sedan användas tillsammans med de 900 grundläggande orden som finns i STE-ordlistan. Som skribent är det också viktigt att ha en stringens när det gäller namngivning av delar i en underhållsinstruktion så att man inte kallar samma artikel för olika saker på olika ställen i texten. Om det står USB charger på ett ställe och bara charger på ett annat, är det då samma laddare som menas? Oftast läggs bilder in med positionspilar som pekar ut artikeln eller reservdelen som ska bytas så att det inte ska bli några tveksamheter. Verbet först och active voice Varje instruktion ska i möjligaste mån vara en uppmaning till den person som utför underhållet, och som också håller i instruktionen och läser den. Detta är återigen till för tydlighetens skull; det får inte finnas tveksamheter kring VEM som ska utföra aktiviteten. Det innebär att instruktionen normalt skrivs i andra person (you), vanligtvis som en direkt uppmaning. Försök också att sätta verbet så tidigt som möjligt så att det blir tydligt vad som ska göras. Icke godkänd STE: The volume control can be adjusted. Godkänd STE: Adjust the volume with the volume control. Icke godkänd STE: The temperature must be adjusted. Godkänd STE: Adjust the temperature. Håll meningarna korta och endast en instruktion per mening Den tekniker som utför underhållet ska kunna läsa instruktionen steg för steg och för varje steg utföra en instruktion. Flera instruktioner i ett steg är inte tillåtna. Icke godkänd STE: Set the test switch to the middle position and release the short-circuit test switch. Godkänd STE: A. Set the test switch to the middle position. B. Release the short-circuit test switch. Ett undantag till denna regel är om handgreppen är så tätt kopplade till varandra så att det blir opraktiskt att separera dem, t ex att fästa en bajonettkoppling. Långa meningar är svåra att läsa, så man vill ha dem så korta och kärnfulla som möjligt. I många fall kan det vara bättre att lägga instruktionerna som numrerade arbetssteg. Icke godkänd STE: To remove the cover assembly, first remove the four screws that attach the cover to the housing, and then, after taking the cover off the housing, remove the preformed packing and throw it away. Godkänd STE: 1. Remove the screws that attach the cover to the housing. 2. Remove the cover. 3. Remove and discard the preformed packing. I detta exempel så har man skalat ner texten så mycket som möjligt. Antalet skruvar eller varifrån vi gör något är borttaget i texten eftersom den informationen oftast finns i instruktionens foton eller illustrationer, se Bild 2. För mycket information kan minska läsbarheten, så man strävar efter att informationsmängden ska vara så precis som möjligt, varken mer eller mindre. Ritning med poser. Illustratör: Eskil Nyholm
TIFF nr 2 / 2025 15 Kan STE användas för mjukvaruinstruktioner? STE är från början inte utvecklat för att beskriva mjukvara, men har i viss mån utvecklats i takt med behoven. Dock är det inte tillräckligt. Vill man skriva kontrollerat för mjukvara kan man komplettera med andra hjälpmedel, till exempel Microsoft Manual of Style. Det är egentligen inte ett kontrollerat språk, utan mer en hjälp för att standardisera hur man beskriver windows-applikationer. Eftersom många stödsystem grundar sig på windowsplattformar är detta ett bra hjälpmedel. Det är naturligt att man oftast vill beskriva användargränssnittet på datorplattformen då det är den som teknikern använder mest. Som ett exempel så bör aktiviteten att klicka på en knapp i en dialogruta på en dator beskrivas annorlunda än om teknikern trycker på en fysisk knapp på en panel. Detta för att öka tydligheten och undvika missförstånd. För nedanstående exempel så är det bara Push som är godkänt verb inom STE, medan Tap och Click är godkänt i Microsoft Manual of Style. Mekanisk knapp: Push the test button Manöver på en touch screen: Tap the test button Musklick på en dator: Click the test button Skribentens hjälpmedel nu och i framtiden Ordet Simplified ger en illusion av att det är enkelt att skriva STE. Men att skriva på ett kontrollerat språk är svårt och kräver träning. Skribenten behöver tänka annorlunda på hur de skriver information, och även de skickligaste skribenter glömmer ibland vilka ord som är godkända och vilka uttryck som kan användas som substitut. Det har med tiden utvecklats digitala hjälpmedel för att öka kvaliteten och förkorta ledtiderna i arbetet med att skapa kontrollerad information. Två exempel på hjälpmedel är: • Boeing simplified english checker (BSEC) är ett hjälpmedel som har utvecklats av Boeing. Med BSEC så kan skribenten kontrollera textmassan efter de STE-regler som finns. • Acrolinx är ett tyskt företag som startade 2002. Acrolinx kan användas som en plugin till den editor som skribenten använder och ger betyg på hur bra kvalitet texten håller, utifrån den Style Guide som verksamheten väljer att mata in i verktyget. Ett av de stora diskussionsämnena de senaste åren har varit, och är fortfarande, Artificiell Intelligens (AI), och det är också något som slår igenom inom teknisk information. Det pågår diskussioner och arbeten kring hur man kan använda AI för att skapa STE-instruktioner. Skribentens roll skulle då förskjutas till att bli mer av en redaktör av tekniska publikationer. Men man bör nog se AI som ytterligare ett hjälpmedel och inte som ett verktyg som tar bort professionen teknikinformatör. Under överskådlig framtid så kommer arbetet med att beskriva underhållet av en komplicerad produkt alltid att vara ett tätt samarbete mellan ingenjörer, skribenter och tekniker. Och när instruktionen testas mot produkten med hjälp av en underhållstekniker, så är erfarenheten att det alltid kommer tillbaka viktig återkoppling. Den relationen är ovärderlig. n Referenser https://www.asd-ste100.org/ https://ebooks.exakta.se/tiff/tiff_2101/TIFF_1_2021.pdf https://www.boeing.com/company/key-orgs/licensing/simplified-english-checker Kort om andra kontrollerade språk Basic English Basic English (BE) är en akronym för British American Scientific International and Commercial English. BE skapades av Charles Kay Ogden och introducerades 1930 i boken Basic English: A General Introduction with Rules and Grammar. BE är det tidigaste exemplet på ett kontrollerat språk. Det är i grunden engelska, men med en mycket begränsad ordlista på 850 ord och en starkt förenklad grammatik. Tanken var att BE skulle användas som hjälp i lärprocessen av dem som hade engelska som andraspråk. Caterpillar Fundamental English Basic English studerades på 1960-talet av arbetsmaskinstillverkaren Caterpillar. Man ville bygga ett eget språk som kunde användas av servicetekniker runt om i världen. Caterpillar Fundamental English skiljer sig från BE genom att man har fokuserat på att minimera tvetydighet. Det gjorde man genom att skapa en egen ordlista utan synonymer. Scaniasvenska Lastbilstillverkaren Scania har utvecklat ett kontrollerat språk som de kallar Scaniasvenska. Underhållsdokumentationen skrivs av Scanias egna teknikinformatörer på svenska och dokumentationen maskinöversätts sedan till engelska, tyska, holländska, franska, italienska, spanska och finska. Delar av underhållsdokumentationen är också översatt till norska, danska och portugisiska (1995) Scanias underhållsdokumentation är mycket omfattande och en vital del av servicen på eftermarknaden och ger en viktig konkurrensfördel. Asd-ste100 Från Logopandecteision till Simplified Technical English Boeing Acrolinx https://www.acrolinx.com/
TIFF nr 2 / 2025 16 Försvarshögskolan har under kriget haft täta kontakter med sin motsvarighet i Ukraina när det gäller dem som är ansvariga för logistik och teknisk tjänst. Enligt Per Skoglund pekar ukrainarna själva på två stora utmaningar. Den ena rör fientlig bekämpning – framför allt gällande hot från luften. Den andra faktorn som har spelat roll i Ukraina är att man har så många olika sorters materiel att hantera. Stora delar av världen har skänkt överskottsmateriel i en omfattande blandning av äldre och nyare materiel. – Med hjälp av spaningsdrönare ser fienden allt du gör mer eller mindre hela tiden. Därför har man i Ukraina blivit tvungna att bli duktig på att kamouflera sig och i möjligaste mån gå in i betongskyddade anläggningar på avstånd från fronten och helst utom räckhåll för fientligt artilleri, förklarar Per Skoglund. För att bekämpa detta från fientlig sida har det då krävts dyra robotsystem och där har det funnits en begränsning från rysk sida hur mycket man har haft råd till att spendera. Effektiva drönare I stället har enklare varianter av drönare utgjort ett stort bekymmer för Ukrainas logistiska resurser i närheten av fronten. – Även de enklare varianterna av drönare har närmast fullständig kontroll på marken de första två-tre milen från fronten, säger Per. Längre bak är man därmed bättre skyddad på eget område från drönarattacker. Just hotet från ovan är en mycket stor utmaning som har klarnat under Ukraina-kriget och som bara har ökat under den period som krigshandlingarna har pågått. – Det kommer att ställa mycket större krav på att våra reparationsLogistiska lärdomar från Ukraina enheter i Sverige kan få nödvändigt skydd, menar Per. Olika skyddsåtgärder Det kan då handla om olika former av kamouflage och ballistiskt skydd. Per Skoglund nämner Israel som har gallertak på sina stridsvagnar som skydd mot handgranater och mindre bomber ovanifrån som kan släppas från drönare. – När det gäller våra teknisk tjänst-förband kommer man att behöva ha en palett av skyddsåtgärder från det enkla maskeringsnätet till att man går in under ett ordentligt ballistiskt skydd, förklarar Per. Det finns också mellanvarianter där man under sitt enkla maskeringsnät har ett kevlarnät som till och med skulle kunna skydda mot en artillerigranat. – Det innebär också en bra kombination av ett betydande ballistiskt skydd samtidigt som maskeringsskyddet försvårar en upptäckt från fiendehåll, fortsätter han. Den centrala frågan är alltså hur vi ska bygga resilienta och robusta skyddssystem som möter den här nya hotbilden från luften. Mängder av system Den andra stora utmaningen som Ukraina har ställts inför är hanterandet av den stora mångfald av system, och varianter av dessa, som har skickats från andra länder. Jämfört med Sverige, som har ett stridsvagnssystem, har Ukraina fått ett antal stridsvagnssystem med i sin tur olika varianter på systemen. Redan 2023 fanns det cirka ett par hundra olika kvalificerade system inklusive varianter på plats i Ukraina. Det gör att det blir en närmast omöjlig situation för verkstadsmekanikerna att klara av för det kräver så mycket av specialkompetenser att det nästan inte går att hantera. – Vad man då i stället har gjort är att låta den fasta mekanikerorganisationen från bataljonsnivå ända bakåt till verkstadsnivå stå för grundresurserna. I den organisationen är egentligen alla hjälpmekaniker. Sedan har man ambulerande specialister som exempelvis åker i en minibuss med sex personer i och som medför specialverktyg och reservdelar till olika slags materiel, berättar Per. Han spekulerar också i att även en eventuell Nato-insats, oberoende av var och när, skulle kunna innebära att de bakre verkstadsresurserna kan få i uppgift att hantera flera nationers materiel. De enskilda nationerna som deltar i en sådan insats skulle i så fall stå för sina egna ambulerande team med specialister för att kunna se till att reparera material som har mer av komplexa skador. Taktisk nivå En annan insikt från kriget i Ukraina är de snabba förändringarna på den taktiska nivån. Båda sidor har blivit väldigt duktiga på taktikanpassning. På bara ett par-tre månader hinner det hända nya saker i fråga om taktiska val. Det handlar inte endast om stridstekniken, utan det gäller i första hand många av logistikfrågorna. – Att kunna slå ut fiendens logistik kan innebära att du vinner kriget. På samma sätt gäller det då att se till att fienden inte vet var du har dina logistikbaser, menar Per Skoglund. Lärdomarna så här långt från Ukraina visar alltså på behovet av relativ rörlighet, anpassade skydd och kamouflage för attacker från luften av små enkla drönare. Under kriget har ukrainarna gjort andra dyrköpta erfarenheter. Till I nr 1/2025 träffade TIFF Per Skoglund, lektor vid Institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I den här uppföljningsartikeln får han dela med sig av några lärdomar som gjorts under tre års krig i Ukraina. Text & foto: Martin Neander. TIFF nr 1/2025 Lärdomar från Ukraina
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=