TIFF nr 2 / 2025 16 Försvarshögskolan har under kriget haft täta kontakter med sin motsvarighet i Ukraina när det gäller dem som är ansvariga för logistik och teknisk tjänst. Enligt Per Skoglund pekar ukrainarna själva på två stora utmaningar. Den ena rör fientlig bekämpning – framför allt gällande hot från luften. Den andra faktorn som har spelat roll i Ukraina är att man har så många olika sorters materiel att hantera. Stora delar av världen har skänkt överskottsmateriel i en omfattande blandning av äldre och nyare materiel. – Med hjälp av spaningsdrönare ser fienden allt du gör mer eller mindre hela tiden. Därför har man i Ukraina blivit tvungna att bli duktig på att kamouflera sig och i möjligaste mån gå in i betongskyddade anläggningar på avstånd från fronten och helst utom räckhåll för fientligt artilleri, förklarar Per Skoglund. För att bekämpa detta från fientlig sida har det då krävts dyra robotsystem och där har det funnits en begränsning från rysk sida hur mycket man har haft råd till att spendera. Effektiva drönare I stället har enklare varianter av drönare utgjort ett stort bekymmer för Ukrainas logistiska resurser i närheten av fronten. – Även de enklare varianterna av drönare har närmast fullständig kontroll på marken de första två-tre milen från fronten, säger Per. Längre bak är man därmed bättre skyddad på eget område från drönarattacker. Just hotet från ovan är en mycket stor utmaning som har klarnat under Ukraina-kriget och som bara har ökat under den period som krigshandlingarna har pågått. – Det kommer att ställa mycket större krav på att våra reparationsLogistiska lärdomar från Ukraina enheter i Sverige kan få nödvändigt skydd, menar Per. Olika skyddsåtgärder Det kan då handla om olika former av kamouflage och ballistiskt skydd. Per Skoglund nämner Israel som har gallertak på sina stridsvagnar som skydd mot handgranater och mindre bomber ovanifrån som kan släppas från drönare. – När det gäller våra teknisk tjänst-förband kommer man att behöva ha en palett av skyddsåtgärder från det enkla maskeringsnätet till att man går in under ett ordentligt ballistiskt skydd, förklarar Per. Det finns också mellanvarianter där man under sitt enkla maskeringsnät har ett kevlarnät som till och med skulle kunna skydda mot en artillerigranat. – Det innebär också en bra kombination av ett betydande ballistiskt skydd samtidigt som maskeringsskyddet försvårar en upptäckt från fiendehåll, fortsätter han. Den centrala frågan är alltså hur vi ska bygga resilienta och robusta skyddssystem som möter den här nya hotbilden från luften. Mängder av system Den andra stora utmaningen som Ukraina har ställts inför är hanterandet av den stora mångfald av system, och varianter av dessa, som har skickats från andra länder. Jämfört med Sverige, som har ett stridsvagnssystem, har Ukraina fått ett antal stridsvagnssystem med i sin tur olika varianter på systemen. Redan 2023 fanns det cirka ett par hundra olika kvalificerade system inklusive varianter på plats i Ukraina. Det gör att det blir en närmast omöjlig situation för verkstadsmekanikerna att klara av för det kräver så mycket av specialkompetenser att det nästan inte går att hantera. – Vad man då i stället har gjort är att låta den fasta mekanikerorganisationen från bataljonsnivå ända bakåt till verkstadsnivå stå för grundresurserna. I den organisationen är egentligen alla hjälpmekaniker. Sedan har man ambulerande specialister som exempelvis åker i en minibuss med sex personer i och som medför specialverktyg och reservdelar till olika slags materiel, berättar Per. Han spekulerar också i att även en eventuell Nato-insats, oberoende av var och när, skulle kunna innebära att de bakre verkstadsresurserna kan få i uppgift att hantera flera nationers materiel. De enskilda nationerna som deltar i en sådan insats skulle i så fall stå för sina egna ambulerande team med specialister för att kunna se till att reparera material som har mer av komplexa skador. Taktisk nivå En annan insikt från kriget i Ukraina är de snabba förändringarna på den taktiska nivån. Båda sidor har blivit väldigt duktiga på taktikanpassning. På bara ett par-tre månader hinner det hända nya saker i fråga om taktiska val. Det handlar inte endast om stridstekniken, utan det gäller i första hand många av logistikfrågorna. – Att kunna slå ut fiendens logistik kan innebära att du vinner kriget. På samma sätt gäller det då att se till att fienden inte vet var du har dina logistikbaser, menar Per Skoglund. Lärdomarna så här långt från Ukraina visar alltså på behovet av relativ rörlighet, anpassade skydd och kamouflage för attacker från luften av små enkla drönare. Under kriget har ukrainarna gjort andra dyrköpta erfarenheter. Till I nr 1/2025 träffade TIFF Per Skoglund, lektor vid Institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I den här uppföljningsartikeln får han dela med sig av några lärdomar som gjorts under tre års krig i Ukraina. Text & foto: Martin Neander. TIFF nr 1/2025 Lärdomar från Ukraina
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=