NR 3 • 2025 TIFF träffar: Konteramiral Jens Nykvist ställföreträdande chef, Försvarsstaben Strategisk långsiktig styrmodell för ökad tillgänglighet Myndighetsgemensamt regelverk för materieldata på plats TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN
Ledaren 3 Omorganisation möter framtidens krav4 Nya Riktlinjer för Materieldata 6 Strategisk långsiktig styrmodell för ökad tillgänglighet 9 Från budgetregulator till prioriterat område 16 Handbok Säkra elektriska produkter och system (H SEPS 2024) 18 Artificiell intelligens och teknikinformation 19 Detektivarbete och buggrättning från Gripens tidiga utveckling – En anekdot 20 Den tredje Boforskanonen 22 Gissa bilden 25 Nöten 26 Kontaktpersoner 27 2 TIFF nr 3 / 2025 Årgång 59 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns på sidan 27. CHEFREDAKTÖR Ann Karlsson Mobil: 076-019 94 85 E-post: ann.karlsson02@fmv.se REDAKTÖR Moa Nyström Mobil: 073-418 32 47 moa.nystrom@saabgroup.com WEBBREDAKTÖR Olof Niklasson Tel: 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Olof Niklasson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2025-11-03 för nummer 4/2025. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 4/2025 beräknas utges i december 2025. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Kreativ Reklam, Malmö 2025. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2025. Omslag Framsidan: Jens Nykvist är ställföreträdande chef för Försvarsstaben. Foto: Martin Neander. Baksidan: Från budgetregulator till prioriterat område.Foto: Försvarsmakten. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Omorganisation möter framtidens krav Konteramiral Jens Nykvist leder arbetet med att skapa en mer robust och responsiv struktur för Försvarsmakten. 06 Nya Riktlinjer för Materieldata Ett enhetligt regelverk har tagits fram för att säkerställa korrekt och fullständig materieldata inom Försvarsmakten och FMV. 09 Strategisk långsiktig styrmodell för ökad tillgänglighet Nedanstående beskriven styrmodell är på remiss inom Försvarsmakten varvid vissa förutsättningar och beskrivningar kan komma att förändras. 16 Från budgetregulator till prioriterat område En av grundförutsättningarna för ett krigsförband är att materielen fungerar, det finns ingen materiel som alltid fungerar och inte går sönder, det gäller allt från vattendunken med tappkran och dragkedjan i uniformen till bärhjul på stridsfordon och propellrar på fartyg. 18 Handbok Säkra elektriska produkter och system (H SEPS 2024) Genom att anskaffa produkter som uppfyller civila regelverk kan samhällets krav på betryggande säkerhet uppnås. 19 Artificiell intelligens och teknikinformation Inom branschen för teknikinformation finns det en rad sätt som man kan använda sig av AI. Anni Nieminen skrev sin masteruppsats inom gränslandet mellan AI och teknikinformation under våren 2025 och kom fram till några intressanta slutsatser om hur man kan ta stöd av AI. 20 Detektivarbete och buggrättning från Gripens tidiga utveckling – En anekdot Under 2002–2006 jobbade jag i Kista på D-divisionen på dåvarande Saab Avitronics med bland annat systemverifiering av elektroniskt presentationssystem 17 (EP-17) för Gripen. Det var min första anställning efter examen och ett drömjobb för mig som intresserad av militärt flyg. Det var en mycket spännande period där övergången till LCD-skärmar med färgpresentation pågick för fullt. 22 Den tredje Boforskanonen Bofors (numera uppdelat på BAE och SAAB) har tillverkat många kanontyper, men det är två som är kända som ”the Bofors gun” över praktiskt taget hela världen, de båda 40 mm lvakan m/36 och m/48 (alternativt L/60 och L/70). 25 Gissa bilden Sommarbildens lösning samt en ny höstbild att fundera på. 26 Nöten Sommarnötens lösning och en ny höstnöt att knäcka. 27
TIFF nr 3 / 2025 3 Vad betyder egentligen begreppet tillgänglighet? Vi vet alla som arbetar inom den tekniska tjänsten att det är viktigt med hög tillgänglighet på materielen som vi underhåller. För många av oss är det ett viktigt mål i den dagliga verksamheten att arbeta med att hålla materielens tillgänglighet hög. Sällan har detta ämne varit mer aktuellt och många deltar i debatten. Från regeringsnivå till personalen längst ut i verksamheten. Uttalanden som att vi måste höja materielens tillgänglighet hörs från många håll väl medvetna om att detta är viktigt för våra insatsförbands förmåga. Men vad menar vi egentligen med det? Är en stridsvagn tillgänglig först när inga fel alls är registrerade? Är det ok med några smärre fel som inte direkt påverkar dess funktion eller det man har för avsikt att använda den till och ändå anses som tillgänglig? Kan ett materielsystem där individerna som uppfyller alla krav som ställdes på systemet då det konstruerades ändå anses ha för låg tillgänglighet? Eller kan en materielindivid anses tillgänglig om den bara går att ”fixa till” inom en viss tid? Hur lång är då denna tid? Frågan om tillgänglighet berör många och i dagens nummer gör vi ett försök att ”djupdyka” i ämnet och ge flera perspektiv på vad begreppet egentligen innebär. För många av oss som arbetar inom den tekniska tjänsten i Högkvarteret är det just nu en väntans tid samtidigt som trycket i verksamheten är högt. Försvarsmaktens tillväxt och inriktning mot Nato ger en hård belastning på mina kollegor med mängder av frågeställningar att hantera i den dagliga verksamheten. Nato har uttryckt sina krav på Försvarsmaktens förmåga i något som kallas MOR (Minimum Operational Requirements) vilket just nu analyseras och bearbetas intensivt. Jag har stor respekt för det arbete som pågår där många kollegor ”går hårt” för att möta kraven – samtidigt som vi står inför en omorganisation. Försvarsstrukturutredningen har kommit fram till att logistiken inom Högkvarteret ska omorganiseras. Då denna ledare skrivs pågår arbetet med denna omorganisation för fullt och medarbetarna som arbetar inom funktionen väntar på att få veta vart man kommer att placeras efter årsskiftet. Preliminärt kommer detta att delges under vecka 43 och det är en spännande framtid som väntar. I en intressant artikel i detta nummer av TIFF får du ta del av ställföreträdande chef för Försvarsstaben Jens Nykvists beskrivning av bakgrunden för omstruktureringen och hur den drivs. Jag önskar er en trevlig stund med intressant läsning i detta nummer av TIFF! Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 3 / 2025 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Organisationen rustas för att stå starkare i fred, kris och krig Försvarsmakten står inför en omorganisation med målet att skapa en mer robust, responsiv och krigsduglig struktur. Konteramiral Jens Nykvist, ställföreträdande chef för Försvarsstaben, är införandeledare för strukturutredningen som är ett centralt verktyg i detta arbete. Den ska bana väg för en organisation som bättre möter samtidens och framtidens krav – både nationellt och inom ramen för Sveriges medlemskap i Nato. Text & foto: Martin Neander. Bakgrunden till strukturutredningen är mångfacetterad. Det förändrade säkerhetspolitiska läget, försvarsbeslutet 2024, det fortsatta stödet till Ukraina och Sveriges inträde i Nato har tillsammans skapat ett tydligt behov av att snabbt och effektivt omforma Försvarsmaktens struktur. Enligt Jens Nykvist är det avgörande att organisationen anpassas för att kunna leverera på det tillväxtuppdrag som gäller för perioden 2025–2030. – Vi måste få organisationen så effektiv som möjligt och samtidigt göra det i högt tempo. Det är inte läge att skjuta detta på framtiden, säger han. Strukturutredningen är en fortsättning på den losskastning som inleddes 2019 med bildandet av försvarsgrensstaberna och senare L23. Nu tas nästa steg – att minska antalet organisationsenheter som styrs centralt från Högkvarteret och i stället flytta ut mandat och ansvar till försvarsgrenschefer och förbandschefer. Sömlöshet från fred, kris till krig Ett bärande mål med omorganisationen är att skapa en struktur som fungerar sömlöst från fred, kris till krig. Det innebär att lednings- och lydnadsförhållanden ska vara de samma oavsett läge – en enhetlig ledarstil som inte behöver förändras vid höjd beredskap. – Vi ska inte behöva byta sätt att leda bara för att vi går från fred till krig. Organisationen ska vara robust och fungera likadant i grundorganisation som i krigsorganisation, förklarar Jens Nykvist. Detta innebär också att krigsförbanden hamnar i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. Genom att ge försvarsgrenscheferna ökat mandat skapas större rådighet och närhet till verksamheten. Det ska underlätta identifiering av problem och möjligheter – och möjliggöra snabbare åtgärder. Fokusområden och konkreta förändringar Omorganisationen berör framför allt fyra områden: ledning, logistik, utbildning och HR. Totalt omfattas nio organisationsenheter. Bland de mest konkreta förändringarna märks: • Markverkstäderna flyttas till arméchefens ansvar, vilket ger ökad rådighet över materielhanteringen. • Specialistofficersutbildningarna övergår till försvarsgrenscheferna. • Militärhögskolan Karlberg får arméchefen som produktionsansvarig. • Militärhögskolan Halmstad får flygvapenchefen som produktionsansvarig. • FömedC, fältsjukhusbataljonerna och kompanierna hamnar under arméchefen. • Funktionsstyrning av Försvarsmedicincentrum kommer utövas av Generalläkaren. • HR C omvandlas till ett servicecenter med utökat ansvar för bland annat ekonomiredovisning och reseadministration samt Pliktrådets kansli. En ny central logistikledning byggs upp utanför Högkvarteret, både fysiskt och organisatoriskt. Den får en tydligare koppling till den operativa verksamheten och blir en nyckelkomponent i Försvarsmaktens nationella logistiska förmåga. Nato och internationell samverkan Omorganisationen är också ett led i att anpassa Försvarsmakten till det nya säkerhetspolitiska landskapet som medlemskapet i Nato innebär. Den centrala logistikledningen kommer därför att samverka nära med det kommande Joint Logistics Support Group Headquarters North West (JLSG HQ NW) som föreslås etableras i Enköping. Sveriges geografiska läge är dessutom av stor regional betydelse för Nato, vilket inte minst märks i de nya regionala Nato-planerna. Sverige deltar redan i Forward Land Forces (FLF) i Lettland och kommer att vara ansvarig nation (Framework Nation) för ett kommande nytt FLF i Finland. Enhanced Air Policing och Standing Naval Forces är andra samverkansområden. Effektivitet och närhet till brukaren Ett viktigt mål är att även öka effektiviteten genom att minska antalet led i processer och ge försvarsgrenscheferna större rådighet. Det innebär att exempelvis armématerielhanteringen blir mer direkt och effektiv, med färre steg mellan användare och verkstad. – Det handlar inte bara om att köpa in materiel, utan att hantera Omorganisation möter framtidens krav
TIFF nr 3 / 2025 5 den rätt för att få operativ effekt och försvarsförmåga för pengarna, säger Jens Nykvist. För personalen på exempelvis markverkstäderna innebär förändringen ingen större skillnad i det dagliga arbetet. Det är främst på ledningsnivå som förändringarna märks. Konceptet handlar inte om att flytta verkstäder, utan om att skapa tydligare ansvarsförhållanden. Införandeorganisation och tidsplan Omorganisationen är planerad att träda i kraft den 1 januari 2026, med vissa delar som kräver ytterligare analys inför ett införande 2027. En särskild införandeorganisation har etablerats, där Jens Nykvist är införandeledare och en annan dedikerad kontaktperson ansvarar för samordning med berörda enheter. – Den allra största delen av strukturutredningen ska vara genomförd till årsskiftet 2026. Det är en ambitiös tidsplan, men vi har bedömt att det är nödvändigt att genomföra detta nu, säger Nykvist. Kommunikation och riskhantering En av de största utmaningarna är kommunikationen. För att underlätta för den har bland annat ett direktiv tagits fram i samverkan med arbetstagarorganisationerna (ATO) och centrala skyddsombudet. Dessutom har riskanalyser genomförts. – Om vi inte når ut med vår information finns en risk att man inte riktigt ser nyttan av förändringen inom sitt område. Det kan påverka takten i införandet och därmed effekten av hela omorganisationen, säger Jens Nykvist. Personalens roll och kompetensförsörjning Försvarsmakten är väl medveten om att förändringsarbete kan skapa oro. Därför är det viktigt att säkerställa att kompetens behålls och att personalen känner sig trygg i förändringen. Det finns ingen plan för stora personalförflyttningar, men analyser pågår för att identifiera eventuella behov. – Det är snarare så att vi behöver fler personer, inte färre. Omorganisationen handlar om att skapa tydlighet och stärka den centrala ledningen, inte om att skära ner, säger Jens Nykvist. Rekrytering och vidmakthållande av kompetens är avgörande, särskilt inom teknisk tjänst. Samarbete mellan försvarsgrenarna kommer fortsatt att vara centralt, inte minst för att säkerställa tillgänglighet och operativ effekt. En organisation för framtiden Strukturutredningen är ett viktigt steg mot att skapa en försvarsmaktsorganisation som är bättre rustad för framtidens krav. Genom att stärka krigsorganisationen, öka rådighet och effektivitet, och skapa en mer sammanhållen struktur, läggs grunden för ett försvar som är redo att möta både nationella och internationella utmaningar. – Vi gör det här tillsammans och vi gör det snabbt. Med rätt verktyg, tydlig kommunikation och ett gemensamt mål kommer vi att lyckas, avslutar Jens Nykvist. n Det är snarare så att vi behöver fler personer, inte färre. Omorganisationen handlar om att skapa tydlighet och stärka den centrala ledningen, inte om att skära ner.” Säger Jens Nykvist Konteramiral Jens Nykvist leder Försvarsmaktens omorganisation från Försvarsstaben.
TIFF nr 3 / 2025 6 Projektledare Ulrika Hill, Chefsingenjör Produktdata, på FMV i Arboga, berättar att behovet av ett myndighetsgemensamt regelverk uppstod när det blev tydligt att de äldre regelverken inte längre var tillräckliga. – De äldre regelverken var styvmoderligt uppdaterade genom åren och pekade på organisationer och stödsystem som inte längre existerar, säger hon. Detta skapade en situation där det fanns en brist på enhetlighet och tydlighet, vilket i sin tur ledde till ineffektivitet och osäkerheter. För att hantera dessa problem beslutade Försvarsmaktens dåvarande Tekniska direktör Kristin Strömberg att ett nytt och enhetligt regelverk för materieldata behövdes. – Det behövde göras en regelverkskonsolidering av de gamla regelverken för att skapa nya regelverk, förklarar Ulrika. FMV fick därför under 2024 uppdraget, i ett myndighetsgemensamt arbete, att se över befintliga regelverk inom materieldata och genomföra denna konsolidering. De nya regelverken med tillhörande bilagor och referenser fastställdes av respektive myndighet i juni 2025. Fördelarna med regelverket Det nya regelverket, som nu är fastställt och gäller för både Försvarsmakten och FMV, innebär flera fördelar. En av de största är att det skapar en tydlighet och enhetlighet som tidigare saknades. – Nu finns det ett regelverk som är myndighetsgemensamt och gäller för båda myndigheterna,” säger Ulrika. Detta innebär att alla som arbetar med materieldata och ansvarar över materieldata får samma riktlinjer att följa, vilket förenklar arbetet och minskar risken för fel. En annan fördel är att det nya regelverket nu har fångat upp alla gamla styrningar kring materieldata, som fortfarande är gällande, i ett och samma regelverk. Det gör att regelverket nu är lite mer omfattande och detaljerat än de äldre regelverken. Det gör det lättare att säkerställa att all nödvändig information finns tillgänglig. Detta är särskilt viktigt för de som arbetar med inregistrering och registervård av Grund- och förvaltningsdata (GoF), eftersom det säkerställer att de har all information de behöver för att utföra sitt arbete korrekt. De Nya Regelverken De nya regelverken består av tre delar: 1. Designregel Materieldata, inklusive tre bilagor – Designregel för uppbyggnad och struktur av materieldata med tillhörande regelverk. 2. Instruktion/rutin för registrering och vidmakthållande av materieldata – En instruktion som beskriver processen från att materieldata identifieras för ett nytt system tills det avvecklas. 3. Vägledning Materieldata – En vägledning som ger ett antal grundläggande beskrivningar kring ämnen som är centrala för att få en förståelse kring materieldata och dess användning. Ett likalydande regelverk är fastställt i Försvarsmakten. Försvarsmakten tillgängliggör regelverken på samarbetsytan Materielförsörjning på intranätet Emilia. FMV tillgängliggör regelverken i Verksamhetsledningssystemet Myndighetsgemensamt regelverk för materieldata på plats I en tid där korrekt och fullständig materieldata är avgörande för effektiviteten inom bland annat den tekniska tjänsten, har ett myndighetsgemensamt projekt arbetat med att säkerställa att samma krav på information om materielsystemen ställs, uppfylls och vidmakthålls hos både Försvarsmakten och FMV. Text & foto: Martin Neander. Ulrika Hill understryker behovet av ett myndighetsgemensamt regelverk för materieldata. Nya Riktlinjer för Materieldata
TIFF nr 3 / 2025 7 (VHL), i ärendehanteringssystemet Platina samt för extern åtkomst på FMV Logistik Portal. Förtydligande vid inregistrering En viktig sak med nya regelverket är att se över möjligheten att förtydliga i Försvarsmaktens förnödenhetsregister Teamcenter. Det är ett stödsystem som används för att hantera bland annat materieldata samt vilken information kring materieldata som är obligatorisk och alltid ska fyllas i vid inregistrering av förnödenheter. Enligt Ulrika Hill är arbetet redan igång med att skriva ett förbättringsförslag till Teamcenterförvaltningen. – Vi hoppas kunna få det implementerat i Teamcenter inom det närmaste året, säger hon. Detta skulle ge en ökad tydlighet och minska risken av bristfällig förnödenhetsregistrering för alla som arbetar med materieldata. Det kommer att förtydliga och förenkla arbetet och, inte minst, säkerställa att all information är korrekt från början. Informationsdelning med leverantörer Det nya regelverket påverkar inte informationsdelningen med leverantörer. – Leverantörer kommer att ha lika tillgång till GoF-datan som de har idag, säger Ulrika Hill. Detta är viktigt för att säkerställa att leverantörer kan fortsätta att arbeta effektivt och att all nödvändig GoF-data inregistreras och finns tillgänglig. Viktigt steg Det nya myndighetsgemensamma regelverket för materieldata representerar ett viktigt steg framåt för Styrande dokument Vägledande dokument Bilaga 1 - Regler för strukturell uppbyggnad av förrådsbenämning och förrådsbeteckning Bilaga 2 - Allmänna skrivregler Materieldata Bilaga 3 - Försvarsmaktens intressentsystem Referens: Termbeskrivningar Referens:Termer och tillhörande data för olika materieltyper Referens: FMV Matris Förnödenhetsdataregistrering Referens: Försvarsmaktens Materielkodverk Referens: Grunddataanvisningar (GRDA) Referens:Termer och tillhörande data för olika materieltyper Referens: Termbeskrivningar Fortsättning på sidan 8 …
TIFF nr 3 / 2025 8 Vill du läsa TIFF som e-tidning? Gå in på tiff.mil.se under fliken ”Arkiv” Där hittar du samtliga nummer från 1967! Är du intresserad av att prenumerera? TIFF utkommer med fyra nummer per år och distribueras kostnadsfritt till enskilda prenumeranter, försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier mfl. För mer information gå in på http://tiff.mil.se under fliken ”Prenumeration”. både Försvarsmakten och FMV. – Det är ett stort steg framåt och något som kommer att ha en betydande påverkan på många inom den tekniska tjänsten, säger Ulrika. Med det nya regelverket på plats kan både Försvarsmakten och FMV förvänta sig en framtid där arbetet med materieldata är, tydligare och mer effektivt än tidigare samt att kvaliteten på materieldatan förbättras. Förnödenhetsregistrering – Varför och för vem? Förnödenhetsregistrering är en viktig del av materieldatahanteringen. All materiel har en livscykel som innefattar kravställning, utveckling, anskaffning, produktion, vidmakthållande, underhåll och avveckling. För att Försvarsmaktens materiel ska kunna brukas och vidmakthållas över tid, i alla dess skeden i livscykeln, är korrekt registrerad och vidmakthållen materieldata en grundförutsättning. Bristfällig Grund- och Förvaltningsdata försvårar identifiering och vidmakthållande. Detta kan exempelvis betyda att förnödenheter som åtgår vid ett underhåll på verkstad inte går att beställa från Försvarsmaktens centrallager (FMCL). Materieldata är ett samlingsbegrepp för Masterdata och Transaktionsdata. • Masterdata är stabila och långsiktiga data som t.ex. förrådsbeteckningar (M- och F-nummer) och förrådsbenämningar. • Transaktionsdata är data som ändras regelbundet som t.ex. ett lagersaldo. Det system som Försvarsmakten använder för materieldata idag Försvarsmaktens förnödenhetsregister (Teamcenter). Applikationerna TIA/IDA, där TIA står för Teknisk information autonom och IDA för Information och dataanalys är i första hand tillgänglig för FMV och Försvarsmakten, men även industrin har tillgång till valda delar av applikationerna för analys av materieldata. IDA är en vidareutvecklad version av TIA. Nyckeln i Teamcenter är förrådsbeteckningen, som anges som ett M-nummer eller ett F-nummer (M eller F och 4+6 siffror). M-numret är en generell nummerserie där förnödenheterna klassas utifrån dess funktion. Som till exempel momentnycklar, tänger, stegar mm. F-numret sätts på en förnödenhet som är specialtillverkad av ett företag/leverantör. En specialtillverkad förnödenhet är i de flesta fall unik för just ett tekniskt system. Ett exempel på ett F-nummer är lyftoket till en JAS39 Gripen. Ett flertal andra system använder sig också av M- och F-beteckningar och är beroende av data från Teamcenter, till exempel; • FENIX, som är ett system för drift och materieluppföljning av den flygande och flygplansnära materielen. • PRIO, som är Försvarsmaktens Resursledningssystem med funktionalitet bl.a. för logistik och ekonomi. • LIFT, som är ett Lednings och informationssystem för förnödenhetsförsörjning och teknisk tjänst. … fortsättning från sidan 7.
TIFF nr 3 / 2025 9 Bakgrund. Arméns nuvarande och kommande behov av taktisk tillgänglighet avseende effektbestämmande materiel, både i Grund-organisationen (GRO) och Krigsorganisationen (KRO), är betydligt högre än vad nuvarande organisation, processer och metoder klarar av att leverera. Denna bedömning återfinns i Försvarsmaktens dokument FM2024-2516:22. I syfte att begränsa nuvarande och kommande bristers påverkan på verksamheten och på sikt säkerställa kravställd materiel tillgänglighet på effektbestämmande armémateriel, både i GRO och KRO, startades ett tillgänglighetsprojekt mellan Armén, FST STÖD och FST STÖD LOG. Arbetet gavs namnet – Återta materiel tillgänglighet – förkortat ÅMT och leds av Arméstaben. Flera arbetsgrupper ingår. En av arbetsgrupperna ska fokusera på Försvarsmaktens materiella vidmakthållande och tillgänglighet. Arbetsgruppen som hanterar uppgiften har fått namnet Central styrning och uppföljning (AG CSU). En av uppgifterna ställda till AG CSU är: Utred och besluta om en strategisk långsiktig styrmodell för vidmakthållande med fokus på tillgänglighet med stöd av nödvändig ekonomi. Målsättningen med den strategiskt långsiktiga styrmodellen med fokus på tillgänglighet för krigsförbanden är att den materiella tillgängligheten inte ska utgöra en gränssättande faktor för att realisera beslutad militär förmåga, detta oaktad beredskapsgrad (normal, förhöjd respektive högsta beredskap). Följande ställningstaganden och nyckeltal har identifierats i Försvarsbeslut, i Försvarsmaktens liggande planer och i andra styrande dokument. • För krigsförbanden ska det materiella behovet tydliggöras och tillgång och status ska klarläggas • För den materiel som ska brukas i olika konfliktnivåer ska det finnas en beslutad tillgänglighet • Krigsförbanden, baserat på fastställda ramvillkor (RVT), ska ha en uppfyllnad av organisations- och effektbestämmande materiel på 90 % • Försvarsmakten ska i sin helhet kunna börja lösa sina Krigsuppgifter inom en vecka efter beslut, men delar av KRO ska kunna lösa sina uppgifter tidigare än så. • Befintliga stödsystem ska anpassas för att möjliggöra uppföljning av krigsförbandens tillgänglighet • Försvarsmakten ska ha en försörjningstrygghet under minst tre månader vid höjd beredskap När en styrmodell införs i en organisation så ska den också kunna följas upp och olika parametrar ska kunna mätas, analyseras och följas upp. Nyckeltal ska kunna följas och avvikelser ska leda till korrigerande åtgärder. AG CSU styrmodell bygger på att tillgängligheten löpande mäts genom att MOA (eller annan utsedd) sammanhåller en återkommande rapportering och uppföljning av tillgängliga materielindivider inom ett materielsystem, MS. Begreppet tillgänglig materielindivid måste härvid definieras. Försvarsmakten använder begreppet tillgänglighet i många styrande dokument utan att ange en tydlig definition av detsamma. Spårbart är däremot begreppet funktionsnivå, där funktionsnivåer, främst inom Armén, används för att deklarera materielens status. Nivåindelningen ställer krav på materielindividers tekniska funktionalitet samt kvarvarande drifttid på ingående slitdetaljer, gångtidsbegränsade delsystem, apparater och komponenter, enligt beslutade tabeller. (Tabeller över detta återfinns i Anvisning Logistik, FM2024-20 648:4). AG CSU har antagit att detta beskrivningssätt kommer att användas fortsättningsvis. För närvarande beslutade generella funktionsnivåer Armén: – Nivå B3 är den nivå som det planerade materielunderhållet ej får understiga under brukande i GRO. Nivån B innebär materielindividen är användbar för förbandsutbildning men brister måste åtgärdas för att göra den användbar för insats. Nivån 3 innebär att mindre än 50% drifttid kan accepteras. – Materiel som ingår i krigsförband och är föremål för förrådsställning skall uppnå funktionsnivå A3. Nivån A innebär materielindividen är direkt användbar för insats och inga restriktioner för nyttjande finns. Nivån 3, enligt ovan. – Vid internationella insatser ska funktionsnivå A2 upprätthållas för all materiel. Nivån A, enligt ovan. Nivån 2 innebär att minst 50% drifttid finns kvar. För löpande mättning av tillgängligheten krävs att alla materielindivider finns deklarerade i ett system för DU (Drift och Underhållssystem, motsv.) där det för varje materielindivid dels ska framgår den funktionella nivån, dels framgå om materielindividen kan vara ”gripbar” för Krigsförbandet, dvs vid eventuell brist kunna åtgärdas inom maximalt 7 dagar för att räknas som tillgänglig. Nato-kravet som Sverige har att förhålla sig till vid ett bidrag till en alliansinsats är en materiel-uppfyllnad om 90% i förbandet. Däremot anger inte Nato några kriterier Strategisk långsiktig styrmodell för ökad tillgänglighet Nedanstående beskriven styrmodell är på remiss inom Försvarsmakten varvid vissa förutsättningar och beskrivningar kan komma att förändras. Text och foto: Claes Thagemark. Strategisk långsiktig styrmodell för ökad tillgänglighet
TIFF nr 3 / 2025 10 (funktionsnivåer) för vad som ska vara uppfyllt för att materielen ska räknas som tillgänglig. Nato i allmänhet har ersättningsmateriel (Emateriel) för att nå upp till sina krav. Försvarsmaktens egen definition och tolkning av vad begreppet tillgänglig materiel innebär blir härvid ett viktigt ingångsvärde för styrningen av vidmakthållandet, syftande till att säkerställa beslutad tillgänglighet. Det viktiga är att tillgängligheten blir mätbar och kan analyseras. AG CSU har utifrån en studie av Försvarsmaktens arbetssätt, styrande principer samt baserat på intervjuer av verksamhetsrepresentanter och nyckelpersoner inom stöd- och vidmakthållande-produktionen inom Försvars-makten tagit fram en vision för en långsiktig styrmodell med fokus på tillgänglighet. AG CSU vision – för en strategisk långsiktig styrmodell för vidmakthållande med fokus på tillgänglighet Den strategiska styrmodellen ska över tid leda till materiell tillgänglighet, minst till beslutad nivå, för Krigsförbandens behovssatta O/Emateriel (ca 3400 MS). Detta skapar förutsättningar för FG/SK att lösa sin uppgift avseende Krigsorganisationens förmåga, men ska även vara bidragande för förbandsproduktion inom Grundorganisationen. Vidare ska styrmodellen bidra till en utveckling av vidmakthållandeproduktionen som säkerställer beslutad tillgänglighet även för nya/livstidsförlängda eller kompletteringsanskaffade materielsystem. Målsättningen är att den materiella tillgängligheten inte ska utgöra en gränssättande faktor för att realisera beslutad militär förmåga, oaktad beredskapsgrad (normal, förhöjd respektive högsta beredskap) eller allmän mobilisering. Materiella tillgängligheten ska ej heller vara gränssättande för ett kollektivt bidrag inom en allians. AG CSU-arbetet har tagit fasta på att styrmodellen ska ha ett tidsperspektiv över minst fem år. Styrmodellen kräver därför att mängden behovssatt eller anskaffad materiel, i tidsperspektivet minst 5 år, kan kartläggas. Förutsättningen för AG CSU Styrmodell är att den materiella tillgängligheten beslutas, i enlighet med skrivningar som återfinns i Försvarsmaktens styrande dokument. Beslutad tillgänglighet blir det målvärde som styrmodellen kommer att utvärdera emot och som kommer att leda till en eventuell åtgärd. Styrmodellen avgränsas till att omfatta vidmakthållandeskedet inom ramen för Försvarsmaktens materielprocess, dvs när materielen är överlämnad till Försvarsmakten och är tilldelad krigsförbanden. I de högre konfliktnivåerna och under en väpnad konflikt gäller andra förutsättningar avseende begreppet materiel tillgänglighet då förbanden ska vara tillgängliga här och nu (fight-tonight). Ansvaret för att skapa förutsättningar för en effektiv vidmakthållandeproduktion för ett MS som avses anskaffas, ligger inom ramen för MOAC/MOA ansvar i Tidiga skeden och under skedet Anskaffa enligt materielprocessen. Dessa två skeden innehåller punkter såsom: – I tidiga skeden görs vägval, resultat FoU, operativt behov, ersätta utifrån End of Life (EoL), målsättningsarbete, system-försörjningsstrategi, bedömd ekonomi inkl. utfall, övergripande tidplan inkl. leverans, beskrivning av investeringen, riskanalys, beskrivning och riskhantering. Vidare ska inplaneras uppgifter och ekonomi för påverkansområden såsom, vidmakthållandet, personaltillgång och infrastruktur. I målsättningsarbetet ska inarbetas, förutom driftsäkerhetskrav, ett vidmakthållande-perspektiv som säkerställer möjligheten att effektivt kunna vidmakthålla materielen främst när den brukas av det mobiliserade krigsförbandet men även när den är i bruk inom fredsproduktionen. Härvid kan till exempel ett modulkoncept med självdiagnos för systemdelar eller komponenter vara en designlösning. Moduler byts i fält och skickas sedan till nivå 3 eller 4 för reparation. - Uppgifter att inplanera i anskaffningsfasen vad avser vidmakthållande är till exempel ett obligatoriskt krav på underhållsberedning och framtagande av underhållsplaner, initialanskaffning av RD/UE samt säkerställa leverans av GOF i rätt format för indatering i Försvarsmaktens olika stödsystem. Vidare ekonomiskt säkerställa och initiera Figur 1. Försvarsmaktens livscykelmodell. Styrmodellens tillämpning över livscykeln Rätt förutsättningar för att ett anskaffat materielsystem ska kunna vidmakthållas tekniskt och operationellt fastställs redan i de tidiga skedena inom ramen för materielprocessen. Redan i systemmål-sättningsarbete ska underhållsmässighet säkras och behovet av de resurser som krävs för vidmakthållet ska beskrivas i enlighet med Försvarsmaktens IP-process. KEL-lista ska även den säkerställa att alla förutsättningar för att finns på plats för det operativa vidmakthållandet. Den framtagna strategiska styrmodellen har sin tillämpning under vidmakthållandeskedet inom ramen för materielprocessen. MOAC ÄF Utvecklar, anskaffar och levererar typkon guration MOA-funktionen initierar och leder MOA-funktionen leder Avvecklar materiel Förvaltar och vidmakthåller materielsystem inom fastställd typkon guration ÄFR stödjer VIDMAKTHÅLL Designansvar inom 1:3.1 Designansvar inom 1:3.2 AVVECKLING TIDIGA SKEDEN ANSKAFFNING ÄFR stödjer Teknisk chef Försvarsmakten Teknisk chef Försvarsmakten Teknisk chef Försvarsmakten Teknisk chef FMV ÄFR leder och genomför Försvarsmakten Beslut om användning Beslut om avveckling MOA-funktionen inriktar
TIFF nr 3 / 2025 11 processen för eventuellt ökat behov av infrastruktur, anskaffning av verkstadsutrustning och andra nödvändiga fysiska resurser, planera för personal och dess utbildning samt bygga upp försörjningslösningar för RD/UE med mera. Vidare ska en strukturerad överlämning av ett materielsystem till brukaren planeras. Ovanstående två faser i materielprocessen har som delmål att skapa rätt förutsättningar för en effektiv vidmakthållandeproduktion i alla konfliktnivåer. Härvid ska också beslutad försörjnings-trygghet över tid vara säkerställd och funktioner därför vara etablerade. Styrmodellens tillämpning i olika konfliktnivåer AG CSU gör i nuläget bedömningen att styrmodellen har sin tillämpning i ett fredsläge. Det innebär att styrmodellens strävan är att nödvändigt antal materielindivider, utifrån beslutad teknisk tillgänglighet, finns gripbara att överlämna till KRO när den mobiliserar. Försörjningstrygghet över 3 månader ska också vara säkerställd, främst genom stödförband. Styrmodellen agerar till vänster om det röda strecket i figuren ovan. När Försvarsmakten och krigsförbanden är försatta under beredskap eller mobilisering så bedöms i varje enskilt fall materielindividens krigsduglighet, beroende på den aktuella insatsen eller för givet uppdrag. Begreppet som används är krigsduglighet och förbandet förlitar sig i första hand på egen reparationskapacitet eller verkstadsförband i dess närhet. Styrmodellen är härvid överspelad. Grundläggande begrepp som är basen för styrmodellen AG CSU gör bedömningen att AG Styrmodellen i ett utgångsläge ska appliceras på de samlade antalet materielindivider inom ett MS och inte appliceras per Krigsförband som ger C FST och C FG/SK(MOAC) möjlighet att styra på en övergripande nivå och inte ner på detaljer avseende det ena eller andra krigsförbandet. Hantering på krigsförbandsnivån kan göras först när ett effektivt IT-stöd finns att tillgå. Att bruka styrmodellen på den övergripande nivån kan möjligen också underlätta informationshanteringen ur ett informationssäkerhetsperspektiv, då många anskaffningsuppgifter har publicerats offentligt och informationen är sökbar från öppna källor. Olika begrepp används inom Försvarsmakten där en samsyn krävs för att en konstruktiv dialog ska kunna föras när det gäller materiell tillgång och teknisk tillgänglighet. Följande begrepp måste klarläggas och ha en tydlig innebörd. ÅMT CSU gör följande tolkning. BEHOV: En beslutad förmåga hos ett Krigsförband skakunna bruka ett antal materielindivider ur ett materielsystem (MS), när förbandet mobiliseras. Som exempel kan ett krigsförband ha ett behov av att samtidigt kunna bruka 100 fullt fungerande lastbilar för att utöva beslutad förmåga. Mestadels behöver förbandet ha tillgång till ett större antal materielindivider än det numerära behovet av fungerande lastbilar, då tekniska tillgängligheten för materielen i allmänhet inte är 100 %. Det ska finnas en beslutad tillgänglighet för O/E-materielen vilket innebär att krigsförbandets grundbehov skulle kunna justeras utifrån att använda den genomsnittliga tekniska tillgängligheten som parameter. Exempel: Om krigsförbandets grundbehov är 100 tillgängliga lastbilar uppnås detta om 111 lastbilar tilldelas förbandet, vid en genomsnittlig teknisk tillgängligheten om 90% för lastbilarna. Behovet grundas på RVT och Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
TIFF nr 3 / 2025 12 anges i IOR i samband med krigsplanläggning. TILLGÅNG: Totala tillgången av materielindivider inom ett MS vilket borde framgå i olika stödsystem. Tillgången är antalet inköpta materielindivider reducerat med antalet förlorade/avskrivna och utlånade till annan myndighet och som omöjligen kan nyttogöras för Försvarsmakten inom 7 dagar vid en mobilisering. TILLDELAT: Totala antalet, till krigsförbanden tilldelade materielindivider av O/E-materielen, vilket torde framgå av olika stödsystem. TILLGÄNGLIGA: Tillgängliga är antalet materielindivider (främst avseende O/E-materielen) som är tillgängliga enligt tillgänglighetsdefinitionen vid en vis tidpunkt eller kan göras tillgängliga inom 7 dagar, vid en mobilisering. 7 dagar är den generella mobiliseringstid inom vilken ett förband ska vara etablerat efter ett mobiliseringsbeslut. Vissa förband med speciella uppgifter kan ha kortare mobiliseringstider. Förbandets förmåga att leva upp till beskriven förmåga enligt ramvillkoren (RVT) styrs till del av hur väl behovet av materiel täcks. Tilldelat antalet materielindivider och dess tekniska tillgänglighet är härvid styrande för förmågan. För låg tilldelning och/eller för låg teknisk tillgänglighet skapa negativa tillgångsbalanser vilket i sin tur påverkar förbandens förmåga negativt, dvs ett förmågeglapp kan uppkomma. Det är viktigt att i olika situationer ta utgångspunkt från samma innebörd och tolkning av begreppen ovan. Som tidigare påpekats så behövs mestadels en större tillgång till materielindivider än det numerära grundbehovet enligt RVT, då tillgängligheten för materielen i allmänhet inte är 100 %. Detta faktum måste beaktas när materiel tilldelas ett krigsförband. Styrmodellen och dess komponenter Förslaget till Styrmodellen bygger på följande flödeskomponenter avseende ett materielsystem; 1. Behov Behovet avseende tillgång till materiel är inte tydligt formulerade. Försvarsmaktens SP 25–30 anger att Krigsförbanden, baserat på fastställda ramvillkor (RVT), ska ha en uppfyllnad av organisations- och effektbestämmande materiel på 90 %. Om behovet ställs i relation till antalet tillgängliga materiel-individer vid ett givet tillfälle, kan en form av operativt materielindex beräknas och bedömas. Noteras kan att ett för högt ställt tillgänglighetskrav kan STYRMODELLENS TILLÄMPNING Högsta beredskap/Mobilisering Fredsläge Styrmodellen har sin tillämpning i ett fredsläge. Styrmodellen ska skapa en materiell beslutad tillgänglighet, baserat på RVT eller andra krav, som syftar till att säkerställa det materiella bidraget till försvarsförmågan vid högsta beredskap, mobilisering eller någon form av insats. Styrningen ställer krav på en vidmakthållandeproduktion som minst möter beslutade tillgänglighetskrav, för befintliga och tillkommande materielsystemen. Initial materiell tillgänglighet för O/E-materielen som minst möter förmågekraven. Vidmakthållandeproduktionen ska dels möta eller överträffa ställda tekniska tillgänglighetskrav, dels ha en försörjningsgrad av insatsvaror (RD/UE m.m.) som bidrar till en uthållighet baserat på RVT och TRV. Krigsförbanden ska utvecklas för att bibehålla materiell tillgänglighet genom reparationskapacitet, lagerhållning av kritiska förnödenheter samt ökad lagerhållning av ammunition och reservdelar. Ett samlat definierat minsta bestånd av förnödenheter ska etableras baserat på såväl krigsorganisationens behov som möjlig produktion vid högsta beredskap (FM SP, FM2024-21844:1). S5 (Insatsstatus) ü Starta ü Stanna ü Styra ü Säker ü Stridsvärdig Exempel status, minst funktionsnivå A3 i förråd, minst B3 i bruk Vidmakthållandeproduktionen tillsammans med ett MIB-koncept och övriga produktionskomponenter anpassat för KRO:s behov med ett försörjningskrav över tre månader. Figur 2. Styrmodellens tillämpning. Behov Tillgång Tillgänglighet Åtgärdsplan Analys 1 2 3 4 5 Figur 3. Principbild av styrmodellen samt flöde.
TIFF nr 3 / 2025 13 medföra stora konsekvenser (inkl. kostnader) för organisation, verktyg och reservmateriel för att möta den definierade kravbilden. Det bör i många fall övervägas om det är mer rationellt att investera i fler materielindivider som alternativ till att ställa (för höga) krav på stödorganisationen. Balans mellan tillgång på materielindivider och kravet på stödorganisationen ska eftersträvas. Komponent 1 innehåller en kartläggning av behovet, dvs hur många materielindivider inom respektive MS krävs, i form av ett materiellt bidrag, för att ett förband ska kunna uppnå en beslutad förmåga. Förbandens behov av O/E-materiel ska, enligt FM SP, vara tydliggjort i RVT och tillgång samt status ska klarläggas för den materiel som ska brukas i olika konfliktnivåer. En form av operativt materielindex kan räknas fram som kvoten mellan tillgänglig materiel och det identifierade behovet. Operativt materielindex = totalt antal tillgängliga materielindivider dividerat med totalt behov av materielindivider. En för låg kvot kan orsaka ett förmågeglapp i förhållande till krigsförbandets beslutade förmåga, vilket kan behöva hanteras av respektive C FG/SK eller MOAC. Trendanalys över tid kan också göras. Att identifiera behovet över tid är en avgörande förutsättning för att styrmodellen ska bli strategiskt långsiktig. För att tillgänglighet över tid ska kunna säkras krävs en god uppfattning över behovet och eventuella förändringar. Behovsplan Materielunderhåll (BP M) hanterar i viss mån detta genom att skapa en ”vidmakt-hållandekurva” för materiel-individerna inom ett MS som kan styra resursplaneringen för vidmakthållandeproduktionen över tid och den resursförsörjning som behövs. BP M innehåller planerat underhåll, varvid avhjälpande underhåll eller andra uppkomna oplanerade åtgärder får hanteras i form av erfarenhetsvärden eller bedömningar för att ge omfånget på det totala vidmakthållandebehovet. 2. Tillgång Totala tillgången i varje givet läge av materielindivider inom ett MS består av det anskaffade antalet, reducerat med avskrivna p g a förlorade i olyckor, skrotade/avvecklade, lån till Försvarsmaktens skolor, lån till andra myndigheter och organisationer samt skänkta. Det aktuella tillgångsläget borde framgå ur ett eller flera av Försvarsmaktens stödsystem. AG CSU bedömer att så många som möjligt av antalet materielindivider inom ett MS, i normalfallet har tilldelats krigsförbanden. Endast i enstaka fall kan materiel vara utlånad till annan myndighet eller till industrin. 3. Tillgänglighet Tillgänglighet innehåller en kartläggning och mätning av antalet tillgängliga materielindivider där kriteriet är att individerna ska kunna tillföras KRO inom 7 dagar. Materiel kan finnas i bruk inom GRO, står i förråd eller som tidigare nämnts vara utlånad till annan myndighet. Vid överlämnandet till KRO ska materielindividerna besitta den beslutade funktionsnivån. Materielindivider i väntan på reparation eller som har andra brister och där det bedöms att åtgärdstiden är längre än 7 dagar härvid räknas som ej tillgängliga. Kartläggningen görs, som tidigare nämnts, initialt på den strategiska materielsystemnivån (helheten) och bryts inte ner per krigsförband. Nedbrytning på olika organisatoriska nivåer inom KRO görs först när ett IT-stöd finns. Då kan olika nivåer användas såsom division, brigad, bataljon eller ner på enskilt förband. Någon tillgänglighetssiffra kan finnas i Försvarsmaktens stödsystem, andra fordrar en manuell insamlingsinsats genom direkt ”handpåläggning”. När ett stödsystem finns tillgängligt som hanterar alla aspekter kan mätningen bli mer minutoperativ. Hur informationen, både manuellt insamlad och presenterad i IT-system, kan/ska sekretesshanteras återstår att utreda. Beslut måste tas avseende vilka MS som i ett första läge ska följas upp. O/E-materielen omfattar ca 3 400 MS och alla kan inte hanteras utan en anpassad och för uppgiften framtagen vy eller vyer i ett IT-stöd. Bedömningen är att ett 10–15 väl valda MS kan vara lämpligt att starta med. Tillgänglighetsmätning görs på den samlade tillgången för ett MS, inte per krigsförband (i vilken mån ett MS ska brytas ner på typ/ version/variant får bedömas från fall till fall). MOAC får härvid en uppfattning om helheten och eventuella brister som måste åtgärdas. Krigsförbandens totala behov av ett visst antal materielindivider inom ett MS ska framgå av RVT eller andra styrande dokument. Totala behovet kan ställas i relation till den totala tillgången som i sin tur kan ställas i relation till totalt antal tillgängliga materielindivider vid ett visst tillfälle. Härvid kan eventuella brister eller underskridande av beslutad tillgänglighet identifieras. Vad innebär brister för krigsbandens förmåga? 4. Analys Analys görs av bristerna och av orsakerna till bristerna. Styrmodellen innehåller en metodbeskrivning för att hantera och analysera de olika insamlade tillgänglighetssiffrorna. Olika parametrar räknas fram varvid olika slutsatser kan dras. Det viktigaste nyckeltalet i styrmodellen är Tillgänglighetsgraden. Tillgänglighetsgraden beräknas utifrån antalet tillgängliga individer för krigsförbanden gripbara inom 7 dagar, dividera med den totala tillgången på materielindivider (inköpta antalet minus förlorade i olyckor, utlånade, avvecklade, skänkta m.m.) som tilldelats krigsförbanden. Huruvida beräkningarna kan göras per MS, per varianter inom samma MS och/ eller per krigsförband har beskrivits tidigare. Tillgänglighetsgraden är i det flesta fall minder än 100 % när det gäller olika typer av fordon. Tillgänglighetsgraden ger en uppfattning om i vilken omfattning materielen kan tillgängliggöras för krigsförbanden utgående från en kombination av hur väl materielen tekniskt fungerar och hur effektivt vidmakthållandet genomförs. En orsak till låg tillgänglighet kan t ex vara att för få materielindivider är anskaffade och förslitningen är stor eller att materielen börjar bli föråldrad, sliten och obsolescensproblematik har uppstått, varvid alla vidmakthållandeinsatser oaktat hur stora, inte leder till möjligheten att upprätthålla en beslutad tillgänglighet. Målvärden för tillgänglighet per MS ska finnas att tillgå enligt Försvarsmaktens styrande dokument.
TIFF nr 3 / 2025 14 För låg tillgänglighetsgrad, som orsakar förmågebrister för krigsförbanden, leder enligt styrmodellen till att en åtgärdsplan ska tas fram. Samtidigt som variabeln tillgänglighet fastställs ska också en bedömning göras huruvida försörjningsgraden för ett MS är sådan att den beslutade målsättning om 3 månaders försörjning kan upprätthållas för det aktuella MS som utvärderas. Försörjningsgraden blir en bedömning baserat på erfarenhet. Försörjningsgraden har ett stort beroende mot nivån på lagrade reservdelar och utbytesenheter. Vissa RD och UE kan ha långa ledtider och kräver högre lagernivåer än de som kan tillhandahållas t.ex. via civilsamhällets resurser som standardvaror. För låg försörjningsgrad reducerar krigsförbandens förmåga, i hög grad. En annan arbetsgrupp inom ÅMT undersöker och provar möjligheter till alternativ tillverkning av reservdelar bland annat med ny teknik såsom 3d-skrivare m m. 5. Åtgärdsplan En åtgärdsplan ska tas fram om bristerna i materiell tillgänglighet anses vara begränsande för krigsförbandens förmåga på ett sådant sätt att det finns ett förmågegap relativt krigsförbandets önskvärda förmåga. Brister kan bero på en orsak eller vara en kombination av ett antal orsaker. Ett enkelt arbetssätt föreslås i form av ett antal delområden att arbeta igenom och på så sätt identifiera rotorsaker till rådande situation. Vidare finns ett antal generiska åtgärdsförslag angivna. Metoden ger olika dimensioner att prioritera och bearbeta. Målet är att en beredning inför en åtgärdsplan ska vara så komplett att ett beslut om olika åtgärder kan tas avseende åtgärder. Det angivna angreppssättet nedan är inte på något sätt den enda vägen att arbeta. Inom Försvarsmakten kan finnas andra etablerade rutiner. I sådant fall bör dessa användas. Metoden för åtgärdsplan Att utarbeta en Åtgärdsplan innebär att identifiera, dokumentera och kostnadsberäkna alla resurser som krävs för att genomföra ett förändringsprojekt eller förändra en verksamhet utifrån analys som visar på för låg tillgänglighet jämfört med Försvarsmaktens ambition. De grundläggande stegen: Behovsanalys: Samla in data och identifiera och analysera de problem/behov som finns och som kan uppstå framöver. Förstå orsakerna till problemet och de faktorer som påverkar detsamma. Utveckla lösningar: Brainstorma möjliga åtgärder och lösningar. Välj de mest effektiva och genomförbara alternativen. Detta inkluderar att definiera verksamhetens mål och vad som krävs för att uppnå dem. Prioritering: Bedöm och prioritera inom ramen för alternativen baserat på deras betydelse och brådskande natur. Resursidentifiering: Lista alla resurser som behövs, såsom personal, utrustning, material, tid och pengar. Skapa en handlingsplan: Specificera vad som ska göras, vem som är ansvarig, och tidsramar för varje åtgärd som också visar när varje resurs behövs och hur länge. Ekonomisk planering/budgetering: Utarbeta en budget som täcker kostnaderna för alla identifierade åtgärder och resurser. Implementera planen: Genomför de planerade åtgärderna enligt tidsplanen Dokumentation: Sammanställ all information i en strukturerad plan som kan användas för att styra och övervaka genomförandet. Åtgärdssnurra Analys enligt åtgärdssnurran men utan att begränsas av densamma: 1. Vilken enskild siffra eller kombination av siffror ger en snabb ökning av tillgängligheten? 2. Vilken enskild siffra eller kombination av siffror ger mer långsiktiga effekter? 3. Hur skapas en kostnadseffektivitet med tillgänglighet i centrum Uppnå beslutad tillgänglighet Ökad produktions -kapacitet i verkstad Bättre RD/UEförsörjning och förrådshållning Effektivare flöden, rätt utrustning Rätt personaltillgång Rätt kompetens i flödet? Tar förbanden tar sitt ansvar? Effektivare beställning s-process Tillgång till fler materielindivider (anskaffning) Effektivare underhållsrutiner, dokumentation och instruktioner Effektivare stödsystem för planering och uppföljning Rätt kvalitet grunddata Ökad leverans från industrin? Felanalys, modifiera bort brister Inhämta brukarsyn -punkter Kan linje 1 göra mer? Övriga påverkan s-faktorer Brister i förrådsunderhållet? 9 8 7 6 5 4 3 2 1 10 11 12 13 14 15 16 17 Figur 4. Åtgärdsområden att arbeta utifrån.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=