TIFF nr 3 / 2025 11 processen för eventuellt ökat behov av infrastruktur, anskaffning av verkstadsutrustning och andra nödvändiga fysiska resurser, planera för personal och dess utbildning samt bygga upp försörjningslösningar för RD/UE med mera. Vidare ska en strukturerad överlämning av ett materielsystem till brukaren planeras. Ovanstående två faser i materielprocessen har som delmål att skapa rätt förutsättningar för en effektiv vidmakthållandeproduktion i alla konfliktnivåer. Härvid ska också beslutad försörjnings-trygghet över tid vara säkerställd och funktioner därför vara etablerade. Styrmodellens tillämpning i olika konfliktnivåer AG CSU gör i nuläget bedömningen att styrmodellen har sin tillämpning i ett fredsläge. Det innebär att styrmodellens strävan är att nödvändigt antal materielindivider, utifrån beslutad teknisk tillgänglighet, finns gripbara att överlämna till KRO när den mobiliserar. Försörjningstrygghet över 3 månader ska också vara säkerställd, främst genom stödförband. Styrmodellen agerar till vänster om det röda strecket i figuren ovan. När Försvarsmakten och krigsförbanden är försatta under beredskap eller mobilisering så bedöms i varje enskilt fall materielindividens krigsduglighet, beroende på den aktuella insatsen eller för givet uppdrag. Begreppet som används är krigsduglighet och förbandet förlitar sig i första hand på egen reparationskapacitet eller verkstadsförband i dess närhet. Styrmodellen är härvid överspelad. Grundläggande begrepp som är basen för styrmodellen AG CSU gör bedömningen att AG Styrmodellen i ett utgångsläge ska appliceras på de samlade antalet materielindivider inom ett MS och inte appliceras per Krigsförband som ger C FST och C FG/SK(MOAC) möjlighet att styra på en övergripande nivå och inte ner på detaljer avseende det ena eller andra krigsförbandet. Hantering på krigsförbandsnivån kan göras först när ett effektivt IT-stöd finns att tillgå. Att bruka styrmodellen på den övergripande nivån kan möjligen också underlätta informationshanteringen ur ett informationssäkerhetsperspektiv, då många anskaffningsuppgifter har publicerats offentligt och informationen är sökbar från öppna källor. Olika begrepp används inom Försvarsmakten där en samsyn krävs för att en konstruktiv dialog ska kunna föras när det gäller materiell tillgång och teknisk tillgänglighet. Följande begrepp måste klarläggas och ha en tydlig innebörd. ÅMT CSU gör följande tolkning. BEHOV: En beslutad förmåga hos ett Krigsförband skakunna bruka ett antal materielindivider ur ett materielsystem (MS), när förbandet mobiliseras. Som exempel kan ett krigsförband ha ett behov av att samtidigt kunna bruka 100 fullt fungerande lastbilar för att utöva beslutad förmåga. Mestadels behöver förbandet ha tillgång till ett större antal materielindivider än det numerära behovet av fungerande lastbilar, då tekniska tillgängligheten för materielen i allmänhet inte är 100 %. Det ska finnas en beslutad tillgänglighet för O/E-materielen vilket innebär att krigsförbandets grundbehov skulle kunna justeras utifrån att använda den genomsnittliga tekniska tillgängligheten som parameter. Exempel: Om krigsförbandets grundbehov är 100 tillgängliga lastbilar uppnås detta om 111 lastbilar tilldelas förbandet, vid en genomsnittlig teknisk tillgängligheten om 90% för lastbilarna. Behovet grundas på RVT och Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=