TIFF nr 3 / 2025 23 Två pjäser monterades på vardera av den nio ubåtarna av Sjölejonetklass som byggdes 1936–41 (Bild 3). Såvitt känt de enda m/32 som använts av den svenska flottan (men se nedan). Sjölejonet-klassen saknade den traditionella däckskanonen, då man kommit fram till att det inte var realistiskt att använda ytattacker i Östersjöns trånga farvatten. Och en bit in på 1950-talet försvann även luftvärnskanonerna när ubåtarna moderniserades med snorkel och ubåtstornet ”snyggades upp” hydrodynamiskt för att förbättra undervattensprestanda. Men den svenska marinen var inte först med att använda lvakan m/32 på ubåtar. Det var istället den holländska marinen (Bild 4). Deras första ubåt beväpnad med m/32 var O.12 som sjösattes 1930. Sedermera kom totalt 16 holländska ubåtar (O.12–16, 19–24, K.XIV-XVIII) att beväpnas med vardera två m/32. Till en början i två brunnar, en framtill och en baktill i ubåtstornet, precis som på Sjölejonet-klassen, men i de fyra båtarna av O.21-klass i ett dubbellavettage i en större pjäsbrunn. Och när Tyskland ockuperade Holland i maj 1940 låg ytterligare tre båtar av samma klass (O.25–27) på stapelbädden. Mycket tyder alltså på att idén att använda 40 mm m/32 som ubåtskanon kom från Holland. De holländska ubåtarna var på 1930-talet bland de tekniskt mest avancerade i världen. O.21-klassen var t ex de första ubåtarna i världen med snorkel, redan 1938, och det tyska ubåtsvapnet fick idén från de erövrade O.25–27. Och i inledningsskedet av kriget mot Japan, 1941–42, lyckades de holländska båtarna betydligt bättre än de amerikanska och brittiska. Inte enbart ubåtskanon Men akan m/32 användes uppenbarligen inte enbart som ubåtskanon. Det finns ett foto som visar fem m/32 i enkellavettage av marin typ, troligen taget i Bofors (Bild 5). Dessa kanoner har inte de speciella anpassningarna för att rymmas i en pjäsbrunn och var uppenbarligen avsedda att monteras på övervattensfartyg. Dessutom finns ett dubbellavettage m/32 bevarat i Garnisons- och Luftvärnsmuseet i Halmstad (Bild 6). Också detta troligen ursprungligen avsett för montering på ett fartyg. Det har visat sig besvärligt att reda ut var dessa m/32 användes. Enligt vissa uppgifter skall de två polska jagarna av Grom-klass ursprungligen ha bestyckats med m/32, men detta har bestridits av andra marinhistoriker. Ett annat alternativ är åter den holländska marinen. Den lätta kryssaren De Ruyter som sjösattes 1935 hade en Lv bestyckning om 10 40 mm kanoner i fem dubbellavettage monterade på en luftvärnsbrygga akterut. De bilder som finns är tyvärr ganska oskarpa, men de korta eldrören pekar på m/32 (Bild 7). När det gäller dubbellavettaget i Halmstad och hur det hamnade i Sverige så har det troligen samband med att regeringen 1939 stoppade i stort sett all vapenexport och att vapen för utländska beställare som fanns färdiga eller under tillverkning så långt möjligt övertogs av den svenska krigsmakten. Bland Bild 4. Ubåtarna K XV och K XVI övar luftvärnsskjutning någon gång på 1930-talet. ”K”-prefixet indikerar att de var avsedda för tjänst i holländska Ostindien, det nuvarande Indonesien. Tittar man noga ser det ut som man skjuter med tubkanon. Bild 3. Ubåten Sjölejonet med luftvärnskanoner i upphöjt läge. Kranarna på däcket var avsedda för bärgning av torpeder och bara installerade i fredstid.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=