TIFF nr 3 / 2025 4 TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Organisationen rustas för att stå starkare i fred, kris och krig Försvarsmakten står inför en omorganisation med målet att skapa en mer robust, responsiv och krigsduglig struktur. Konteramiral Jens Nykvist, ställföreträdande chef för Försvarsstaben, är införandeledare för strukturutredningen som är ett centralt verktyg i detta arbete. Den ska bana väg för en organisation som bättre möter samtidens och framtidens krav – både nationellt och inom ramen för Sveriges medlemskap i Nato. Text & foto: Martin Neander. Bakgrunden till strukturutredningen är mångfacetterad. Det förändrade säkerhetspolitiska läget, försvarsbeslutet 2024, det fortsatta stödet till Ukraina och Sveriges inträde i Nato har tillsammans skapat ett tydligt behov av att snabbt och effektivt omforma Försvarsmaktens struktur. Enligt Jens Nykvist är det avgörande att organisationen anpassas för att kunna leverera på det tillväxtuppdrag som gäller för perioden 2025–2030. – Vi måste få organisationen så effektiv som möjligt och samtidigt göra det i högt tempo. Det är inte läge att skjuta detta på framtiden, säger han. Strukturutredningen är en fortsättning på den losskastning som inleddes 2019 med bildandet av försvarsgrensstaberna och senare L23. Nu tas nästa steg – att minska antalet organisationsenheter som styrs centralt från Högkvarteret och i stället flytta ut mandat och ansvar till försvarsgrenschefer och förbandschefer. Sömlöshet från fred, kris till krig Ett bärande mål med omorganisationen är att skapa en struktur som fungerar sömlöst från fred, kris till krig. Det innebär att lednings- och lydnadsförhållanden ska vara de samma oavsett läge – en enhetlig ledarstil som inte behöver förändras vid höjd beredskap. – Vi ska inte behöva byta sätt att leda bara för att vi går från fred till krig. Organisationen ska vara robust och fungera likadant i grundorganisation som i krigsorganisation, förklarar Jens Nykvist. Detta innebär också att krigsförbanden hamnar i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. Genom att ge försvarsgrenscheferna ökat mandat skapas större rådighet och närhet till verksamheten. Det ska underlätta identifiering av problem och möjligheter – och möjliggöra snabbare åtgärder. Fokusområden och konkreta förändringar Omorganisationen berör framför allt fyra områden: ledning, logistik, utbildning och HR. Totalt omfattas nio organisationsenheter. Bland de mest konkreta förändringarna märks: • Markverkstäderna flyttas till arméchefens ansvar, vilket ger ökad rådighet över materielhanteringen. • Specialistofficersutbildningarna övergår till försvarsgrenscheferna. • Militärhögskolan Karlberg får arméchefen som produktionsansvarig. • Militärhögskolan Halmstad får flygvapenchefen som produktionsansvarig. • FömedC, fältsjukhusbataljonerna och kompanierna hamnar under arméchefen. • Funktionsstyrning av Försvarsmedicincentrum kommer utövas av Generalläkaren. • HR C omvandlas till ett servicecenter med utökat ansvar för bland annat ekonomiredovisning och reseadministration samt Pliktrådets kansli. En ny central logistikledning byggs upp utanför Högkvarteret, både fysiskt och organisatoriskt. Den får en tydligare koppling till den operativa verksamheten och blir en nyckelkomponent i Försvarsmaktens nationella logistiska förmåga. Nato och internationell samverkan Omorganisationen är också ett led i att anpassa Försvarsmakten till det nya säkerhetspolitiska landskapet som medlemskapet i Nato innebär. Den centrala logistikledningen kommer därför att samverka nära med det kommande Joint Logistics Support Group Headquarters North West (JLSG HQ NW) som föreslås etableras i Enköping. Sveriges geografiska läge är dessutom av stor regional betydelse för Nato, vilket inte minst märks i de nya regionala Nato-planerna. Sverige deltar redan i Forward Land Forces (FLF) i Lettland och kommer att vara ansvarig nation (Framework Nation) för ett kommande nytt FLF i Finland. Enhanced Air Policing och Standing Naval Forces är andra samverkansområden. Effektivitet och närhet till brukaren Ett viktigt mål är att även öka effektiviteten genom att minska antalet led i processer och ge försvarsgrenscheferna större rådighet. Det innebär att exempelvis armématerielhanteringen blir mer direkt och effektiv, med färre steg mellan användare och verkstad. – Det handlar inte bara om att köpa in materiel, utan att hantera Omorganisation möter framtidens krav
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=