NR 4 • 2025 Flygskolan i Linköping har numera SK 40 Repteknisk analys har snabbat på att förbanden fått Terrängbil 24 Simplified Technical English under ständig utveckling TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN
Ledaren 3 Skifte från SK 60 till SK 40 på Flygskola 4 Retrospektiv TIFF Snöröjning 7 Nästa steg mot ett uthålligt underhållssystem 8 DIDAS Marktele – en pigg och aktiv 50-åring 11 Enklare tydlighet med Simplified Technical English 12 Terrängbil 24 till förbanden 14 Årsmöte och kamratträff i Halmstad 18 Gissa bilden 21 Svenska flygplansbeteckningar – en komplicerad historia 22 Nöten 26 Kontaktpersoner 27 2 TIFF nr 4 / 2025 Årgång 59 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns på sidan 27. CHEFREDAKTÖR Ann Karlsson Mobil: 076-019 94 85 E-post: ann.karlsson02@fmv.se REDAKTÖR Moa Nyström Mobil: 073-418 32 47 moa.nystrom@saabgroup.com WEBBREDAKTÖR Olof Niklasson Tel: 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Olof Niklasson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2026-01-30 för nummer 1/2026. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 1/2026 beräknas utges i mars 2026. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Kreativ Reklam, Malmö 2025. Tryck och bokbinderi: Exakta Print AB, Malmö 2025. Omslag Framsidan: Tommy Andersson, kursledare på Flygskolan i Linköping. Foto: Martin Neander. Baksidan: Satsbyggardagarna i Karlsborg. Foto: Faksimil. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Skifte från SK 60 till SK 40 på Flygskolan Vad innebär bytet av skolflygplan från SK 60 till SK 40? TIFF har besökt Tommy Andersson på Flygskolan i Linköping. 07 Retrospektiv TIFF Snöröjning Moa Nyström gör en djupdykning i TIFF-tidningens arkiv. Temat för vinternumret blir naturligtvis – Snöröjning. 08 Nästa steg mot ett uthålligt underhållssystem Representanter för Försvarsmakten, FMV och industrin samlades under Satsbyggardagarna i Karlsborg för att ta del av olika lösningar gällande hanteringen av materiel och reservdelar. 11 DIDAS Marktele – en pigg och aktiv 50-åring I år är det 50 år sedan DIDAS Marktele etablerades, och systemet är fortfarande i tjänst. Ingemar Roth gör en återblick i DIDAS historia. 12 Syftet med Simplified Technical English är att göra information enkel att förstå och undvika missförstånd, säger Catrine Nordqvist, Principal Engineer Technical Information på Saab. 14 Terrängbil 24 blir en klar förstärkning som trupptransportfordon till förbanden. TIFF har varit på besök i Kungsängen för att kika närmare på TGB 24. 18 Årsmöte och kamratträff i Halmstad Årets träff för Kamratföreningen försvarets tekniska officerare (KamraToff) hölls på FMTS/Luftvärnsregementet (Lv 6) i Halmstad. 21 Gissa bilden Höstbildens lösning samt en ny vinterbild att fundera på. 22 Inför det svenska flygvapnets hundraårsjubileum kan det kanske vara på sin plats med några historiska återblickar. Denna gång om hur flygplanen betecknats under det gångna seklet. 26 Nöten Höstnötens lösning och en ny vinternöt att knäcka. 27
TIFF nr 4 / 2025 3 Nu är det minst sagt full fart i logistiken! Som en följd av strukturutredningen ska logistiken i Försvarsmakten omorganiseras och ett stort steg mot detta tas vid årsskiftet. Logistikavdelningen inom försvarsstaben upphör. Uppgifterna ska i stort fördelas mellan FMLOG och försvarsstabens stödavdelning. Den tekniska tjänsten (inklusive ansvaret för TIFF) följer med undertecknad till denna stödavdelning och den utvecklade materielsektionen. Som alltid i samband med omorganisationer är det mycket som ska avslutas innan det nya kan ta form och inom logistikavdelningen är vi mitt i denna verksamhet då detta skrivs. Vid sidan av organisationsarbetet löper den tekniska tjänsten på med full kraft. Förutsättningarna för en effektiv teknisk tjänst i krig utvecklas och logistikchefen har till exempel skrivit på underlaget för ett utvecklat markverkstadsförband med rörliga reparationskompanier. Insatser och övningar som påverkar oss pågår ständigt. Markverkstäderna är också en del av omstruktureringen och kommer från årsskiftet att underställas armén (från LOG). Sedan verksamheten överfördes från FMV till Försvarsmakten har markverkstäderna genomfört en historisk tillväxt och har idag en avsevärt större kapacitet än för bara några år sedan. Totalt är det cirka 300 medarbetare. Ett tydligt bevis på Försvarsmaktens tillväxt och bra för verksamheten i alla försvarsgrenar. Nästa år firar Flygvapnet 100 år och TIFF-tidningen kommer att publicera en del artiklar med tema flyg under 2026, men vi tjuvstartar redan nu med en artikel om flygskolan på Malmen i Linköping. Bytet av skolflyg från trotjänaren SK 60 till SK 40 utgör en omvälv ande period i flygskolans historia. Att gå från ett 60 år gammalt jet-plan till modern propellerdrift utgör ett utmanande generationsskifte för både flyglärare och underhållstekniker. TIFF har tidigare skrivit om Terrängbil 24, och i detta nummer har vi en uppföljande artikel där fokus ligger på införandet av TGB 24 i Försvarsmakten. Några personer i projektet ger intressanta inblickar i den rekordsnabba införandeprocessen och förklarar vikten av den reptekniska analysen, RTA. Det framgångsrika samarbetet mellan den finska tillverkaren SISU och Försvarsmakten har blivit ett exempel på hur internationellt samarbete kan ge konkreta resultat. I takt med att Försvarsmakten växer ställs allt högre krav på att materiel och reservdelar ska finnas tillgängliga när de behövs. Tidigare har kostnadseffektivitet och minimerade lager varit ledord, men nu läggs fokus i stället på att bygga upp lager och reservdelssatser. Som ett led i denna utveckling anordnades i somras Satsbyggardagen i Karlsborg. Där samlades representanter från Försvarsmakten, FMV och industrin för att utbyta erfarenheter kring ett antal materielområdens olika satser. Passa nu på att njuta av den annalkande ledigheten och varför inte ta en paus i julstöket med ett nytt intressant nummer av TIFF! Lars Axelsson Blivande ansvarig utgivare Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 4 / 2025 4 Flygvapnets flygskola på Malmen utanför Linköping har nyligen gått igenom en omvälvande period. Efter att tidigare ha utbildat svenska militärpiloter på det klassiska jetflygplanet SK 60 har man under 2023 bytt till det nya propellerplanet SK 40. För personal och elever innebär det början på en ny period i skolans historia. Men vad innebär egentligen bytet för utbildningen, tekniken och framtidens piloter? TIFF har träffat kursledaren Tommy Andersson för att få en inblick i förändringen och Flygskolans vardag. Lång bakgrund i Flygvapnet Tommy Andersson har en gedigen flygerfarenhet inom Försvarsmakten. – Jag började på Ljungbyhed redan 1987 och flög SK 60 i två år, berättar Tommy. Därefter gick karriären via Frösön och Viggen och sedan vidare till ingenjörsstudier på Chalmers. Jag återvände sedan som pilot och senare instruktör på bland annat Gripen. – Efter en period på Ericsson Microwave återvände jag igen till Flygvapnet och hamnade så småningom på Flygskolan här i Linköping. Sedan dess har det blivit många år i både utbildnings- och ledarroll och nu är jag kurschef, fortsätter han. Att vara med och forma övergången till ett helt nytt skolflygplan är både en utmaning och en ynnest, enligt Tommy. – Det är sällan man får vara med om ett sådant generationsskifte och att få bidra med erfarenheter från både äldre och nya system känns meningsfullt, säger han. Flygskolan har gått från SK 60 till SK 40 Svensk militär flygutbildning har genomfört ett skifte. När Flygskolan i Linköping bytte ut det klassiska jetflygplanet SK 60 mot det moderna propellerplanet SK 40 markerade det slutet på en epok och början på en ny. Text & foto: Martin Neander Tommy Andersson på ett av skolflygplanen Skifte från SK 60 till SK 40 på Flygskola
TIFF nr 4 / 2025 5 Byte under 2023 Bytet till SK 40 påbörjades under 2023. Då tog Flygskolan emot de första exemplaren och inledde en period av utvärderingar, intrimningar och utbildning av instruktörer. – Vi fick in planet under sommaren och de första eleverna började flyga på det kort därefter. Det tar alltid tid att anpassa sig, både för elever och instruktörer, så vi hade en övergångsperiod med mycket test och utbildning, berättar Tommy. SK 60 å sin sida är en riktig trotjänare i svenskt flygvapen. Första flygningen gjordes redan 1963 och typen togs i bruk av försvaret 1967. – Sedan dess har det varit ryggraden i svensk flygutbildning ända tills den togs ur tjänst 2024. Det är imponerande hur länge den har hängt med, konstaterar Tommy. Hur länge SK 40 kommer att användas är det ingen som säkert kan svara på i nuläget. – Det kanske finns någon plan någonstans men erfarenheten visar att sådant är svårt att sia om. Titta bara på SK 60, få om ens någon hade nog trott att den skulle användas så länge. Tysk teknik för svensk utbildning Det nya skolflygplanet är en Grob G 120 TP, ett tvåsitsigt propellerflygplan från tyska Grob Aircraft. – Planet byggs utanför München och är välkänt inom internationell grundutbildning. Flera andra länder, bland annat Kanada och Tyskland, använder liknande flygplan i sina grundutbildningar. Även civila flygskolor använder Grob G 120 TP och även outsourcade utbildningsuppdrag förekommer i samband med flygplanet. Men det är inte så vanligt att stora flygvapen har exakt denna modell i sin kärnverksamhet, förklarar Tommy. SK 40 är mindre än SK 60 både när det gäller vikt och storlek. Vingbredden är ungefär densamma men vikten ligger på cirka 1 200 kilo för SK 40 mot SK 60:s fyra ton. – Det gör SK 40 smidigare och billigare i drift samtidigt som den har modern flygelektronik och instrumentering, berättar Tommy. Blivande stridspiloter Blivande stridspiloter i den svenska Försvarsmakten får sin start i SK 40 på Flygskolan i Linköping. – Vi utbildar främst stridspiloter här medan transportpiloter skickas till USA för grundutbildning. Efter ett år hos oss går våra elever till Italien för vidareutbildning inför JAS-systemet. På så sätt får de både Några av Flygskolans SK 40
TIFF nr 4 / 2025 6 grund och fördjupning i internationell miljö, berättar Tommy. Varje årskull består i dagsläget av stridspiloter och transportpiloter. – Antalet har varierat genom åren. Det har gått upp och ner, säger Tommy. Flygskolans utbildning på SK 40 sker bara på Malmen i Linköping. – Det är här vi har vår verksamhet och det är endast här SK 40 används militärt i Sverige, förklarar Tommy. Flotta och framtidsplaner Just nu finns fler än tio SK 40 i svenskt bruk med option på ytterligare fyra plan. – De flesta finns i Sverige men någon kan ibland vara i Tyskland för underhåll eller uppdatering, säger Tommy. Några planer på uppvisningsgrupp med SK 40, liknande forna tiders ”en sexa Skåne” eller Team 60, finns inte för närvarande. – Det finns inga konkreta planer men man ska aldrig säga aldrig, säger Tommy. Skillnader i utbildning Övergången från jetplan till propellerflygplan har påverkat både utbildning och pedagogik. – Många tror att jetflygning är svårare men det handlar mer om tempot än om svårighetsgraden, menar Tommy. Grundläggande manövrar, navigation och instrumentflygning är snarlika även om det går långsammare i SK 40, vilket kan ge eleverna mer tid för reflektion och inlärning. Samtidigt är det svårare att landa i sidvind med SK 40 och vissa avancerade formationer går inte att göra på samma sätt som med jetflygplan. En stor fördel med SK 40 är den moderna avioniken (flygelektroniken) som förbereder eleverna för dagens teknik och digitala instrumentmiljö. Underhåll och teknisk dokumentation Underhållet utförs av Grob som har tekniker stationerade på plats i Linköping. Arbetet följer detaljerade manualer och digitala system. Manualen innehåller schemalagda inspektioner såsom exempelvis 100-, 300-, och 600-timmarskontroller. I flygmanualen anges att en regelbunden inspektion bör göras var 100:e flygtimme. Det rekommenderas också ett planerat smörjnings- och förebyggande underhåll baserat på klimat och användningsmönster där flygplanet är baserat. – Det är betydligt mer standardiserat än på gamla SK 60 som många mekaniker kunde utan och innan efter decennier. Nu följer vi exakta steg-för-steg-instruktioner. Det gör processen säkrare men kräver mer disciplin, säger Tommy. Rapportering av tekniska av- vikelser sker digitalt. – Vi använder både tekniska rapporter för fel på flygplanet och avvikelserapporter (AR) för allt som avviker från plan, även om det bara är någon som exempelvis har glömt att koppla i en lina i flytvästen. Genom detta byggs statistik upp och återkoppling ges till elever och instruktörer. Utbildningsfilosofi och pedagogik Flygskolan värnar om en inkluderande pedagogik där instruktörer och elever interagerar med varandra som kollegor. – Vi försöker skapa en miljö där eleverna känner sig trygga, får stöd, och vågar ta ansvar för sin utbildning. Det finns ingen betygsskala, utan vi arbetar med dialog inför och efter varje pass. Det medför både återkoppling och självkännedom. Första halvåret har varje elev en egen lärare och det möjliggör individuell anpassning. Vårt mål är att våra piloter ska stå väl rustade för framtidens utmaningar, avslutar Tommy. n Det är betydligt mer standardiserat än på gamla SK 60 som många mekaniker kunde utan och innan efter decennier. Nu följer vi exakta stegför-steg-instruktioner. Det gör processen säkrare men kräver mer disciplin” SägerTommy Andersson Demonstration av instrumentpanelen och vad som finns under huven
TIFF nr 4 / 2025 7 Snön påverkar inte bara oss utan även våra flygplan och landningsbanor. TIFF vill därför ta med sina läsare på ett litet retrospektiv av snöröjning i flygets tjänst. Så tidigt som i TIFF 1968-1 kan man läsa (på TIFF:s hemsida har vi ett digitalt arkiv för de som inte får nog av våra nuvarande nummer att förkovra sig i) om utveckling av snö- och isröjning på landningsbanorna i vårt avlånga land. Då kunde TIFF berätta om ett samarbete med kanadensiska försvarsmyndigheter. Tack vare detta samarbete införde svenska flygvapnet sopblåsmaskiner samt användning av en specialsand, likväl som införandet av det kemiska avisningsmedlet UREA (kvävegödsel), något som används än idag. Även senare artiklar vittnar om användandet av detta medel just för att få bort is från landningsbanorna.Så snart som ett år senare i TIFF 19691 kunde man läsa om en uppföljning av användandet av UREA. CFV beordrade utökad verksamhet för att åstadkomma ”sommarbanor” året runt. Detta då som ett komplement till övrig snöröjning. Man menar även här att detta inte orsakar några skador på metalldetaljerna i flygplanet så som salt gör. När vi sedan når slutet av 1970- talet, kan vi läsa om en ny teknik i TIFF 1979-2 där man använder sig av värme från havsbotten som pumtem som står över banan. Den skulle då användas som ett komplement till nuvarande utrustning men det var både dyr i drift och kan inte arbeta jämsides med andra maskiner på grund av de starka utblåsen. Så sent som i TIFF 1986-2 kan vi läsa om en utprovning av nya maskiner, bland annat en som kan styra utkaströret 360 grader så att man själv kan styra åt vilket håll snön kastas iväg. (Bild 2) Detta ger fördelen att man kan öppna vägen för sig och stänga den bakom sig, en fördel i krigstider. Fokus ligger under denna tid på förbättringar och anpassningar för att göra jobbet med snöröjning lättare. Retrospektiv TIFF Snöröjning Nu rör det sig mot jul och ledighet. För vissa av våra läsare kanske snön har fallit för länge sedan, för några andra kanske man knappt får se den längre. För de av oss som bor på en breddgrad där snön faller kanske ser detta med snö som en problemskapare. Man ska borsta och skrapa rutor på bilen på morgonen, man måste skotta sig ut ur sitt hus eller så riskerar man att halka och slå sig. Lösningen är kanske helt enkelt att hålla sig inomhus och läsa om snön istället för att vara där ute i kylan? Text: Moa Nyström Foto: Okänd Bild 1. Snöröjningsmaskinen Thermo Sufflante II Med detta avslutas denna tillbakablick i TIFF:s arkiv för denna gång. Har du kanske jobbat med snöröjning på landningsbanor och har någon rolig anekdot eller vet hur snöröjningstekniken ser ut idag? Skriv gärna till redaktionen så vi kan ha med det i ett senare nummer. n Bild 2. Snölastare LSV 240-80 med utkastrotation på 360 grader par upp en blandning av vatten och kalciumklorid till landningsbanorna för att värma upp den och smälta is och snö. Detta medför att man inte får en övergödsling som man får med UREAn. Även tekniken bland maskinerna förbättrades och man ser en utveckling under årens lopp. I TIFF 1968-1 i artikeln som berättar om det svensk-kanadensiska samarbetet redogörs det att man valt att införa sopblåsmaskiner som vintertid kan blåsa bort snö från banorna. Nackdelen var dock att det ofta var för kallt för maskinerna att arbeta på grund av bristen på varmgarage. I TIFF 1969-1 kan vi sedan läsa att man har testat ut snöslungor, plogbilar och väghyvlar. Dessa ska ha installerats med ”hjälpstartsanordningar” så som termostatsystem och varmvattenradiatorer i batteriutrymmen. Detta för att standardisera värmesystem i vissa fordon. I TIFF 1970-3 kan vi läsa att detta nu har standardiserats i ett antal system och ett hundratal fältfordon har utrustats med ett värmningssystem likt det med vattenradiatorer. I TIFF 1973-1 kan man läsa om en ny maskin som blåser och smälter bort snön med hjälp av avgaser. (Bild 1) Denna har lånats ut av franska flygvapnet och använder sig av en jetmotor för att smälta bort snön. Utblåset sker då genom ett rörsysArkivet på TIFF:s hemsida https://tiff.mil.se/arkiv Retrospektiv TIFF Snöröjning
TIFF nr 4 / 2025 8 I takt med att Försvarsmakten växer och utvecklas, ställs allt högre krav på att materiel och reservdelar ska finnas tillgängliga när de behövs. Det gäller oavsett om det handlar om vardagligt underhåll eller att snabbt kunna återställa stridsförmåga efter påfrestningar i fält. Satsbyggardagarna i Karlsborg utgör ett konkret exempel på hur samverkan och innovation kan möta de utmaningar som dagens och morgondagens markstridskrafter står inför. Satsbyggardagen – erfarenhetsutbyte och innovation Satsbyggardagen genomfördes i två delar. Förmiddagen ägnades åt presentationer från olika materielområden, där pågående arbete och utmaningar diskuterades. Eftermiddagen bjöd på rundvandring i ett stationssystem, där deltagarna fick en konkret inblick i status för respektive materielområdes olika satser. De stationer som besöktes var: 1. Stridsvagn 122 (Strv 122) med ingående vapensystem (visning av nytt lådsystem med formgjuten inredning, framtagen vid Försvarsmaktens tekniska skolas, FMTS, satspackning). 2. Stridsfordon 90 (Strf 90) och Ledsningsstödsystem Mark (LSS Mark). 3. Generella satser materielkalkylobjektskluster 505 (MKOK 505) (stor och uppskattad containerpresentation av materielområdes- ansvarig (MOA) Per Gardestedt). 4. Bandvagn 410 (Bv 410) och pansarterrängbil 360 (Patgb 360) med vapenstation 01 (VS 01). 5. Archer och IE-materiel (Indirekt eld). Bland det som väckte störst uppmärksamhet var visningen av Strv 122:s nya lådsystem med formgjuten inredning. Det är en lösning som även kommer att användas inom andra system. Generella satser visades upp i containerlösningar och intresset för de olika stationerna var stort. Utbytena mellan deltagarna blev många och nyttiga, och presentationerna uppskattades så pass att tidsschemat nästan sprack. Från just-in-time till robust försörjning Historiskt har Försvarsmaktens materielhantering präglats av principer hämtade från näringslivet, där kostnadseffektivitet och minimerade lager varit ledord. Under perioden med internationella insatser var det logiskt att hålla lagerhållningen nere och förlita sig på snabba leveranser. När fokus nu åter riktas Robustare logistik för framtidens markstridskrafter Under Satsbyggardagarna i Karlsborg samlades representanter från olika delar av Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och industrin för att tillsammans ta nästa steg mot ett mer robust och uthålligt underhållssystem. Text: Martin Neander Foto: Martin Neander och Andreas Nordqvist, FM Per Gadestedt och Per Hallin Nästa steg mot ett uthålligt underhållssystem
TIFF nr 4 / 2025 9 mot nationellt försvar och uppbyggnaden av nya brigader, har denna strategi visat sig otillräcklig. Bristen på reservdelssatser, tomma garnisonslager och avsaknaden av säkerhetslager har blivit tydliga utmaningar. Samtidigt har åldrad materiel och utgångna reservdelar skapat en växande problematik. Teknik- och vidmakthållandekontor Mark (TVK Mark) har sedan 2019 tagit över ansvaret för vidmakthållandet av all materiel inom sitt ansvarsområde, som överlämnats till Försvarsmakten. Det innebär ett helhetsgrepp om materielens livscykel där fokus nu ligger på att bygga upp lager och reservdelssatser som kan möta dagens och morgondagens krav. Lagermodellen och alternativa försörjningsvägar För att hantera de utmaningar som uppstått har TVK Mark och FMV logistikanalys utvecklat ett verktyg internt kallat ”Lagermodellen”. Syftet är att fastställa minsta beställningspunkter och säkerställa att det alltid finns säkerhets- och omsättningslager i tillräcklig omfattning. Utöver detta pågår ett nära samarbete med arbetsgruppen ÅMT (återtagande materiell tillgänglighet), där alternativa försörjningsvägar prövas. Det kan handla om egen tillverkning vid Försvarsmaktens verkstäder, industrisamarbeten eller till och med 3D-printing av reservdelar. Flexibiliteten och innovationskraften är avgörande för att snabbt kunna möta nya behov, särskilt när tillverkare slutat producera äldre komponenter. Analys och dimensionering – FMV:s roll Ett fungerande underhållssystem kräver mer än bara lagerhållning. FMV har en central roll i att analysera och dimensionera innehållet i de reservdelssatser som ska ut till förbanden. Expertgruppen Logistikanalys arbetar med avancerade FMV har en central roll i att analysera och dimensionera innehållet i förbandens reservdelssatser, säger Filip Sibien, Systemingenjör/Metodföreträdare på FMV Emma Johansson på Arméstabens Rustnings-avdelning påpekade att för att påfyllningen av satser ska fungera krävs en sammanhållen försörjningskedja Markus Bjärnetoft, Arméstabens Rustningsavdelning, hälsade välkommen till Satsbyggardagen Verktygs- och reservdelssatser Foto: Susanne Nejdeberg
TIFF nr 4 / 2025 10 beräkningar kring driftsäkerhet och livscykelkostnader. Genom att väga in faktorer som kritikalitet, efterfrågan, vikt, volym och kostnad, kan de ta fram beslutsunderlag som kompletterar expertbedömningar och erfarenheter från fältet. En särskilt viktig parameter är satsernas uthållighet – hur många dagar de ska räcka under ett uppdrag. Här gäller det att hitta balansen mellan att ha tillräckligt med reservdelar för att klara längre insatser, utan att logistikkedjan blir onödigt tungrodd eller kostsam. Satsbyggnad – från BAS till T1 Arbetet med att bygga upp nya reservdelssatser sker materielområdesvis och leds av materielsystemledare (MSL) med stöd av tekniksystemledare (TSL) och teknikdesignledare (TDL) från TVK Mark. I arbetsgrupperna deltar även representanter från FMV, FMTS (framför allt Markverkstäder och skola) samt industrin. Processen inleds med framtagandet av BAS- och T1-satser. BASsatserna är avsedda för enklare reparationer, exempelvis belysning, antenner och rökkastare. T1-satserna fokuserar på att upprätthålla systemens grundförmåga, såsom framdrivning, kommunikation och vapensystem. Genom att snabbt kunna åtgärda fel i fält minskar risken att fordon och system tas ur bruk under längre perioder. En viktig förändring jämfört med tidigare är att satserna nu i större utsträckning innehåller materiel för att hantera stridsskador och yttre påverkan. Det gäller både utvändigt monterad utrustning och inre komponenter, där analyser avgör vad som är mest kritiskt att ha tillgängligt. Logistikkedjan och produktionen i Karlsborg För att påfyllningen av satser ska fungera krävs en sammanhållen försörjningskedja – från centralförråd via regionala förråd och garnisonslager, hela vägen ut till förbanden. De reservdelssatser som nu prioriteras kommer att ingå i de fyra nya armébrigaderna och byggs huvudsakligen i Karlsborg. Här tillverkas allt från mindre verktygslådor till hela containerlösningar, med emballage och märkning som tas fram internt. Försvarsmaktens egen personal ansvarar för stenciler, hanteringsinformation och kollinummer direkt på satserna. Tre prioriterade områden för framtiden För att Försvarsmakten ska kunna upprätthålla och stärka sin tillgänglighet krävs ett helhetsgrepp. Det handlar om rätt utformade satser, fungerande försörjningskedjor och beslutsstöd som bygger på både erfarenhet och data. TVK Mark, i samarbete med FMV, FMTS och industrin, arbetar målmedvetet för att säkerställa att fältförbanden får de reservdelssatser som behövs – både för vardagligt underhåll och för att hantera stridsskador. Tre punkter är särskilt viktiga i det fortsatta arbetet: • Behovsatta reservdelssatser i fältförbanden: Satserna ska vara anpassade efter aktuella behov och ingå i fältförbanden med rätt materiel. De utgör en grund för att hålla tillgängligheten på hög nivå över tid. • Mer materiel för stridsskador och yttre påverkan: Satserna ska i större omfattning än tidigare innehålla reservmateriel för att hantera stridsrelaterade skador och yttre påverkan. • Införande av beställningspunkter: Genom att skapa beställningspunkter säkerställs att det alltid finns säkerhets- och omsättningslager, så att operativ tillgänglighet inte begränsas av reservdelsbrist. Ny era för logistiken Satsbyggardagen i Karlsborg visade tydligt att Försvarsmakten står inför en ny era när det gäller logistik och underhåll. Genom att kombinera erfarenhet, analys och nytänkande tar organisationen nu viktiga steg mot att skapa ett underhållssystem som är både flexibelt och robust. Det är en satsning som inte bara stärker den operativa förmågan här och nu, utan också lägger grunden för framtidens markstridskrafter som är redo att möta de utmaningar som väntar, oavsett om det gäller vardaglig drift eller insatser i skarpa lägen. Med rätt reservdelar på rätt plats och ett välfungerande logistiskt stöd kan Försvarsmakten fortsätta att leverera på sitt uppdrag. n Verktygs- och reservdelssatser
TIFF nr 4 / 2025 11 Driftuppföljning av flygplan påbörjades redan under 40-talet och baserades då på anteckningar i flygplanens loggböcker. Under 50-talet tog man hjälp av hålkort för att rationalisera uppföljningen en aning. I början av 60-talet introducerades datorstödd driftuppföljning där IBM-datorn 7070/1401 användes under många år, för att senare ersättas av Saab:s egenutvecklade dator D 23. Efter några år väcktes tankarna på att även uppföljning skulle ske av marktelemateriel. Uppföljningen var initialt inriktad på en väldigt detaljerad bruksenhetsuppföljning, som kanske bidrog till att rapporteringsviljan inte alltid var på topp. Under 1973 startades en utredning, där man kom fram till att en övergång skulle ske till funktionsuppföljning av marktelemateriel och endast bruksenhetsuppföljning av nya system under de första driftåren. Saab D23 skulle användas vid sjösättningen 1975, av det man då kallade DIDAS Mark. Datorstrul fanns även för 50 år sedan, så de första fyra åren fick handläggarna för DIDAS Mark förlita sig på det befintliga datorstödet tills en annan dator var i drift 1979. Under 1986 skedde namnbyte till DIDAS Marktele för att markera en lite tydligare skillnad mot DIDAS Bas som existerade under några år för uppföljning av flygbasmateriel. I slutet på 1988, delades DIDAS Marktele upp i två rapporter, FYL och Väder. Orsaken var att Väder 80 togs i bruk och därmed en utökad funktionsuppföljning inom väderområdet. Försök gjordes i mitten på sjuttiotalet att enas om ett gemensamt system för driftuppföljning inom de tre vapenslagen, vilket misslyckades. Det blev även skilda systemlösningar för driftuppföljningen inom Flygvapnet, där det blev olika systemlösningar för flygburen materiel och marktelemateriel. Alla kanske inte vet att akronymen DIDAS står för Driftdatasystem, men är inte delvis knyckt från ett känt varumärke. Vid besök av en finländsk studiedelegation som ville bekanta sig med vår svenska driftuppföljning, tog man tillfället i akt att skoja lite med storebror i väst. Alla finländare kom med ADIDAS-väskor där A:et var överklistrat… Programmet DIDAS ny, som nyttjas för rapportering och sammanställning, har successivt utvecklats under åren, för att möta upp verksamhetens behov och teknikförändringar. Efter sju sorger och åtta bedrövelser har nyligen DIDAS FYL fått den efterlängtade SQL-databasen, som klarar större informationsflöden. Prov och försök har därmed kunnat påbörjas med att tillföra fler funktioner som underlättar förbandens uppföljning och planering. DIDAS Marktele har fyllt en viktig uppgift under 50 år och kommer även under många år framöver att vara en viktig komponent i uppföljningen av hur marktelesystemen inom Flygvapnet mår. n Fakta DIDAS Marktele används i dag för uppföljning av Flygvapnets marktelesystem inom områdena STRIL, FYL och Väder. Uppföljningen är funktionsinriktad och syftar till att få ett statistiskt underlag för att mäta driftsäkerheten hos systemens funktionskedjor. Rapportering ska ske av alla fel och händelser som påverkat den taktiska funktionen, i syfte att peka ut svaga länkar i funktionskedjan. Rapportering av onormala händelser och tendenser genomförs för att uppmärksamma brister. Rapportering sker i programmet DIDAS Ny som kan köras på valfri plattform. I nuläget nyttjas både FMAP (FYL) och verksamhetsunika stödsystem (Väder och Stril). På central nivå sker sammanställning av inskickade DIDAS-journaler och framtagande av kvartalsrapporter, med hjälp av programmets inbyggda stöd med rapportgenerator och statistiksammanställning. DIDAS Marktele – en pigg och aktiv 50-åring I år är det 50 år sedan DIDAS Marktele etablerades. Det är få system förunnat att få göra tjänst i 50 år och dessutom få utvecklas under större delen av tiden, men låt oss backa bandet. Text: Ingemar Roth, Combitech AB Bild från DATASAABS VÄNNER på centraldatorn D23, dock är detta egentligen en D22 skyltad som en D23 DIDAS Marktele – en pigg och aktiv 50-åring
TIFF nr 4 / 2025 12 Bakom STE:s utveckling och förvaltning står STEMG (Simplified Technical English Maintenance Group) där Catrine Nordqvist, Principal Engineer Technical Information på Saab, är svensk medlem. STEMG är en arbetsgrupp inom ASD (Aerospace, Security and Defence Industries Association of Europe) som ansvarar för att underhålla och vidareutveckla ASDSTE100. STE är ursprungligen framtaget för flygindustrin men idag används det brett inom olika teknikområden. Standarden består av skrivregler och en ordlista med godkända ord. Skrivreglerna definierar hur skribenter får använda de godkända orden i ordlistan och vad skribenter ska tänka på för att kunna skriva tydliga tekniska texter. Syftet är att göra informationen enkel att förstå och undvika missförstånd. – STE är också knuten till andra standarder inom ASD, som exempelvis S1000D för tekniska publikationer, men du kan använda STE även om du inte använder andra ASD-standarder. Vårt uppdrag inom STEMG är att hålla ordning på STE och se till att standarden är relevant för dagens användare, förklarar Catrine Nordqvist. Utmaningar och breddad användning En av de största utmaningarna för STEMG är att se till att standarden är relevant för så många användare som möjligt. STEMG består därför av experter från olika länder, branscher och företag. Det innebär ofta många perspektiv och ibland olika syn på engelska språket och på teknikinformation i stort. – Diskussionerna kan vara intensiva, vissa ändringsförslag kräver lång tid och flera möten innan vi kan fatta ett beslut. Samtidigt är det en styrka att vi utvecklar STE med insatser och bidrag från många användare och branscher, berättar Catrine. STE används idag av företag inom flyg- och försvarsindustrin, men också inom exempelvis fordonsindustrin, energiteknik och universitetsvärlden. Statistik för nedladdning av senaste utgåvan visar att cirka 35 % av användarna kommer från flyg och försvar, medan 55 % representerar andra branscher. Standarden är alltså långt ifrån branschspecifik och kan tillämpas på all teknikinformation. – Vi ser att användare från många olika teknikområden laddar ner standarden. STE är fortfarande vanligast inom flyg och försvar, men majoriteten av användarna finns nu utanför dessa teknikområden och den andelen användare växer kontinuerligt, säger Catrine. Synpunkter kan inrapporteras Alla som använder STE kan lämna in förslag på uppdateringar och justeringar av standarden via ett formulär på STEMG:s eller ASD:s hemsida. Förslagen, så kallade change forms, diskuteras på STEMG:s fysiska möten som hålls två gånger per år. Varje ärende behandlas även om det ibland avslås eller bordläggs för vidare utredning. För att fånga upp fler perspektiv har STEMG etablerat åtta STEstödgrupper som är baserade på språk eller geografi. Dessa team leds av STEMG-medlemmar och är öppna för deltagare från olika branscher även utanför ASD:s medSimplified Technical English under ständig utveckling Teknikinformation ska vara tydlig, konsekvent och internationellt användbar. Ett verktyg och hjälpmedel för skribenter som använder sig av det engelska språket i teknikinformationen är på många företag Simplified Technical English (STE) enligt standard ASD-STE100. Text och foto: Martin Neander Catrine Nordqvist är svensk medlem i STEMG Enklare tydlighet med Simplified Technical English
TIFF nr 4 / 2025 13 lemsorganisationer. Supportteamen diskuterar inkomna ärenden och skickar gemensamma kommentarer till STEMG, vilket ger ett bredare underlag för beslut. – Avsikten med teamens arbete är att fånga upp tankar som kan vara mer specifika beroende på språk eller region samt att få in fler synpunkter direkt från användare. På så sätt får STEMG bättre underlag för att ta beslut som representerar det som användarna behöver, utvecklar Catrine. Sedan 2025 finns även STE support team Nordic countries, med syfte att samla synpunkter från användare i de nordiska länderna. Från start har teamet deltagare från Sverige och Danmark, som är länder med många användare av STE. Målet är att få med deltagare från fler nordiska länder. Utgåvor och format Standarden uppdateras normalt vart tredje till fjärde år. Arbetet med nästa utgåva börjar direkt efter att en ny utgåva är publicerad. Det officiella formatet är digitalt som PDF. Formatet gör det möjligt för användare att skriva ut egna papperskopior av standarden, men STEMG rekommenderar användare att använda standarden digitalt. En papperskopia blir snabbt föråldrad när en ny utgåva kommer. Dessutom är det enklare att söka i och hitta information i det digitala formatet. – En utskriven papperskopia är inaktuell så fort det kommer en ny utgåva. Därför vill vi att användarna väljer det digitala formatet för snabbt få tillgång till den senaste utgåvan och för att enkelt kunna byta till aktuell utgåva inom före- taget, förklarar Catrine. Terminologi är nyckeln till kvalitet Catrine Nordqvist understryker att terminologi är av avgörande betydelse. Faktum är att den största delen av en teknisk text består av produkt- eller systemspecifik terminologi. Därför är det viktigt att företag arbetar aktivt med sin terminologihantering och har en gemensam termdatabas. ASD-STE100 inkluderar regler för termer och exempel på möjliga termer. Exempelvis, för att kunna välja ett ord som en term, så ska ordet passa i en av de godkända kategorierna som finns för termer. – Du kan inte skriva en teknisk text på STE genom att bara använda orden i ordlistan. Den största delen av en teknisk text består av terminologi som är specifik för det du skriver om. Därför är det viktigt att ha koll på och kontinuerligt arbeta med terminologin, betonar Catrine. STE för mjukvara STE är ursprungligen utvecklat för hårdvara och underhållsinstruktioner. Dock är principerna til�- lämpbara även för tekniska texter om mjukvara. Det finns regler och godkända kategorier för datatermer och användaren kan bygga upp en egen termdatabas för mjukvahttps://www.asd-ste100.org/index.html Vill du veta mer om STE eller delta i ett STE support team? Besök ASD:s eller STEMG:s hemsida för mer information och kontaktuppgifter: https://www.asd-europe.org/ ruspecifika begrepp. Emellertid är exemplen i standarden fortfarande mest inriktade på hårdvara, något som kan göra det svårare att känna igen sig som mjukvaruskribent. Grundprincipen är dock densamma: tydliga, enkla och konsekventa texter. – STE är alltså egentligen inte branschspecifik. Du kan applicera standarden på mjukvara genom att använda din egen terminologidatabas och följa reglerna för konsekvent språkbruk, säger Catrine. Framtiden för STE Utvecklingen av STE pågår hela tiden. Gruppen arbetar ständigt med att förbättra regler, ta bort omoderna ord och lägga till nya relevanta exempel. En aktuell utmaning som många företag står inför är att integrera STE med AI-verktyg och systemstöd. Det kräver att både standarden och företagens terminologidatabaser kan samverka med nya tekniska lösningar. Målet är att STE ska vara relevant och användbar för alla som skriver teknikinformation, oavsett bransch eller produkt. – Vi ser att många vill använda STE tillsammans med AI för att skapa och översätta teknikinformation. Det är en utmaning. STEMG tar inte själv fram systemstöd eller AI-lösningar, men vi arbetar för att hitta lösningar som gör STE ännu mer användbar i framtiden, även för de som vill integrera STE i tekniska lösningar, avslutar Catrine. n
TIFF nr 4 / 2025 14 Repteknisk analys har snabbat på att förbanden fått Terrängbil 24 Ett nytt trupptransportfordon har tagit plats i Försvarsmaktens fordonsflotta.Terrängbil 24 (TGB 24) är resultatet av ett svensk-finskt samarbete som kombinerar operativ flexibilitet med högt skydd. Genom ett pragmatiskt införande och gemensam efterhand utförd repteknisk analys har fordonet snabbt nått förbanden – samtidigt som tekniska lösningar och utbildningssystem utvecklas i realtid. TIFF har träffat några personer i projektet för att få en inblick i hur TGB 24 ska möta framtidens krav. Text: Martin Neander Foto: Martin Neander och Magnus Persson, FMV TGB 24 är ett splitterskyddat trupptransportfordon som tagits fram i nära samarbete med Finland Terrängbil 24 till förbanden
TIFF nr 4 / 2025 15 Under hösten 2024 inleddes införandet av Terrängbil 24 (TGB 24) i Försvarsmakten – ett splitterskyddat trupptransportfordon som tagits fram i nära samarbete med Finland. Fordonet, som bygger på den finska modellen Sisu GTP, är resultatet av ett gemensamt upphandlingsprojekt mellan Försvarets materielverk (FMV) och den finska försvarsmakten (FDF). Syftet: att möta nya operativa behov med ett flexibelt och skyddat fordonssystem. Samarbetet med Finland har varit avgörande för att snabbt kunna ta fram ett fordonskoncept som möter både svenska och finska krav. Finland hade redan tagit fram två varianter av GTP:n tillsammans med Sisu Auto Oy, vilket gav Sverige möjlighet att bygga vidare på en befintlig plattform. Genom att ta fram en gemensam kravspecifikation kunde båda länderna säkerställa att fordonet uppfyller operativa behov och tekniska standarder. Finland har köpt en serie innan det tecknades ett gemensamt kontrakt, medan man i det gemensamma kontraktet har beställt inledningsvis över 300 fordon tillsammans där Sverige har beställt något fler fordon och varianter än Finland. Det ger oss möjlighet att dra nytta av deras erfarenheter samtidigt som vi bidrar till att utveckla produkten vidare. Trots att Finland har något färre fordon i drift har dialogen varit viktig. Skillnader i underhållskoncept – där Finland använder finska MILOG och Sverige i större utsträckning hanterar underhållet inom Försvarsmaktens egna verkstäder – har inneburit att erfarenhetsutbytet främst skett på teknisk nivå. Nära samarbete Det har funnits ett nära samarbete från början och dialog mellan olika myndigheter och förband. Man resonerade kring behovet av fordonet, erfarenheter från Finland och hur man skulle hantera införandet pragmatiskt. TVK, Livgardet (LG) och FMV hade en gemensam förståelse för Instruktörer menar att körupplevelsen av TGB 24 mer liknar en personbil än en tung pansarvagn Under motorhuven TGB 24 med dubbelhytt och plats för fem personer inklusive flak. Från vänster: Johan Bayard (FMTS TrfV), Magnus Johansson (FMTS tekniska skola), Magnus Persson (FMV) och Per Magnusson (TVK). Förarutrymmet är gemensamt för alla varianter Bakre utrymme i trupptransportvarianten med plats för åtta soldater
TIFF nr 4 / 2025 16 behovet och det etablerades tidigt kontaktpunkter och gjordes ansvarsfördelning. Man arbetade pragmatiskt och löste problem tillsammans, vilket lade grunden för det fortsatta samarbetet. Under genomförandet har det också funnits samlad kompetens från TVK, FMV, LG tekniska officerare, FMTS besiktning, FMTS tekniska skola och FMTS markverkstad. Under projektets gång har tekniska officerare, besiktningspersonal, tekniska skolan och markverkstad involverats. Kompetenserna samlades för att säkerställa utbildning, teknisk analys och praktisk hantering av fordonet. Anskaffningen har varit en iterativ process där myndigheter och förband har haft direktkontakt med industrin och tillverkaren Sisu. Synpunkter och erfarenheter har förts vidare till tillverkaren, vilket har lett till kontinuerliga förbättringar av både produkt och dokumentation. Det har funnits en öppen och pragmatisk dialog, och man har arbetat parallellt med utbildning, teknisk analys och införande. Ett fordon som fyller gapet TGB 24 är ett ballistiskt skyddat fyrhjulsdrivet fordon med en totalvikt på 16,5 ton. Det finns i flera varianter, bland annat som trupptransportfordon med plats för tio personer (2+8) och som dubbelhytt med kapell för fem personer. Fordonet är byggt på ett gemensamt baschassi med utbytbara moduler, vilket gör det möjligt att skapa olika funktionsfordon – från ledningsfordon till sensorförsedda CBRN-enheter. – Det här är ett fordon som fyller ett behov mellan de mindre terrängbilarna och de stora pansarterrängbilarna. Det är enklare att köra än de tyngre alternativen och har ändå ett högt skydd, säger Fj Eric Brander, Livgardet. Fordonet är också lättare att utbilda förare på. Enligt instruktörer liknar körupplevelsen mer en personbil än en tung pansarvagn, vilket gör att utbildningstiden kan hållas kortare än för andra splitterskyddade fordon. Snabbt införande med pragmatisk metod Införandet av TGB 24 har skett i rekordfart. Beställningen lades i januari 2024 och redan under hösten påbörjades utbildning av både värnpliktiga och anställda soldater. För att möjliggöra detta har Försvarsmakten valt en pragmatisk metod där utbildning, dokumentation och reservdelssystem byggs upp parallellt med att fordonen tas i bruk. – Vi har inte haft tid att vänta på Lyft av hytt ger åtkomst för mer avancerat underhåll
TIFF nr 4 / 2025 17 att allt ska vara 100 procent klart. Bilarna kommer först, sen bygger vi på med dokumentation, reservdelar och verktygssatser, säger Anton Bernats Hager, Förvaltare. Livgardet har haft en nyckelroll i införandet. Genom att samla fordonen på ett ställe har man kunnat hantera tekniska problem och utbildningsbehov effektivt. – Det är ett helt annat arbetssätt än tidigare, då man ofta satte stopp i väntan på dokumentation. Nu löser vi problemen pragmatiskt och får därmed ett snabbare införande, säger Christoffer Fagerback, Fordonstekniker TekA LG. Repteknisk analys – en nyckel till kvalitet En central del i införandet är den reptekniska analysen (RTA), som genomförs av FMV i samarbete med Försvarsmakten. Syftet är att verifiera dokumentation, underhållsscheman och tekniska lösningar innan fordonen sprids till fler förband. – Vi går igenom hela dokumentationen, testar verktyg och kontrollerar att allt är korrekt beskrivet. Det är en form av kvalitetssäkring som gör att vi kan undvika problem längre fram, säger en projektledare. Analysen har redan lett till ett stort antal synpunkter – allt från lösa komponenter till förbättringar i tillverkningsprocessen. Dessa har vidareförmedlats till Sisu Auto Oy, som enligt FMV varit mycket lyhörda och snabba med att åtgärda brister. – Ett exempel är när vi upptäckte problem med rattstången. Dagen efter hade Sisu kontrakterat en underleverantör som körde ner från Östersund för att göra en kontroll – på en lördag. Det visar på ett starkt engagemang från tillverkaren, säger Fj Eric Brander. Framtiden för TGB 24 Under hösten 2025 kommer fler utbildningsomgångar att genomföras, både för värnpliktiga och anställda. Målet är att successivt bygga upp kompetens och underhållssystem så att fordonen kan spridas till fler förband under 2026. – Vi måste få hela underhållskonceptet på plats innan vi skickar ut bilarna. Det handlar om reservdelar, teknikerutbildning och verktyg. Annars blir det bara problem, säger en företrädare från FMV. TGB 24 har redan visat sig vara ett robust och lättunderhållet fordon, med goda köregenskaper och hög skyddsnivå. Med sin modulära konstruktion och breda användningsområde är det ett viktigt tillskott till Försvarsmaktens fordonsflotta – och ett exempel på hur internationellt samarbete kan ge konkreta resultat. n Alla varianter av TGB 24 har gemensamt chassi Det är ett helt annat arbetssätt än tidigare, då man ofta satte stopp i väntan på dokumentation. Nu löser vi problemen pragmatiskt och får därmed ett snabbare införande” Säger Christoffer Fagerback, FordonsteknikerTekA LG Artikel om Terrängbil 24 i TIFF nr 3/2024
Årsmöte och kamratträff i Halmstad Årsmöte och kamratträff i Halmstad 18 TIFF nr 4 / 2025 Text: Jan-Erik Lövgren. Foto: Christer Lagert. Deltagande kamrater uppställda framför konferensbyggnaden vid Tylebäck Hotell & Konferens (tidigare FBU gård) Planeringen 2025 är det 20 år sedan Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) bildades. Initialt planerade vi för att kunna delta med vår kamratträff i samband med det tänkta jubileet i september med ett digitalt årsmöte i maj (stadgekrav). Det visade sig senare att firandet skulle ske enbart internt på FMTS i september varför planeringen inriktades mot genomförande under maj månad vid FMTS/Luftvärnsregementet (Lv 6). En arbetsgrupp konstituerades med Carl Hallenborg (FMTS) samt Fredrik Finér (Lv 6) och resultatet av deras gedigna arbete kommer här. Dag 1 Registrering och inkvartering Tylebäck, årsmöte samt husmansmiddag. Dag 2 Besök Lv 6, Lunch Soldathemmet, besök FMTS samt KamraTmiddag. Dag 3 Besök Hallands militärhistoriska museum på Skedalshed. Måndag 12 maj Efter tilltransport så kunde vi hämta våra rumsnycklar i receptionen på Tylebäck Hotell och Konferens i det fagra Tylösand. Väldigt bra byggda rumsenheter med fyra sovrum som delade på gemensamt pentry/gemensamhetsutrymme. Det fanns tid för återträff med kamrater vid välkomstkaffet. Hotellreception i vackert kvällsljus Trevligt boende
19 TIFF nr 4 / 2025 Så blev det tid för årets årsmöte. Protokoll återfinns på vår hemsida. Det obligatoriska gruppfotot togs utanför konferensrummet vi disponerade. Dagen avslutades sedan med husmansmiddag samt fortsatt förbrödring. Tisdag 13 maj Efter trevlig frukost embarkerades bussen för dagens besök. Intresserade deltagare Nästa stopp blev soldathemmet Samlade på bussen Frukost Återträff Aingkurs 1965 – 60 årsjubileum! Introduktion av soldshems- föreståndare Maria Lovelöv Ordförande, sekreterare samt kassör in action 91:an Karlsson hälsar välkommen Första stopp var Luftvärnsregementet, Lv 6 Här togs vi emot av regementsförvaltaren Fredrik Finér och hans teknikerkollegor från regementet. Vi fick gedigna föreläsningar om garnisonen, regementet och den pågående utvecklingen av luftvärnsfunktionen samt lvsystem 103/98 (Patriot) ur tekniska aspekter, en minst sagt aktuell fråga i dagens pågående krig i Ukraina. Efter fika och fralla blev det sedan materielvisningar, men tyvärr fotoförbud. Beskrivning av pågående bygge av luftvärnhall för patriot systemet, lite ATS teknikhuskänsla Man kan konstatera att soldathemmet fått en renässans med de ökande värnpliktsomgångarna. Halmstad är ett av 24 soldathem inklusive ett i Lettland. Mera trevligt umgänge Nästa stopp för dagen på FMTS Skolchefen, Överste (Öv) Peter Nilsson gav en beskrivning av FMTS idag och i morgon. På Flottiljområdet i Halmstad inryms både Militärhögskolan Halmstad, MHS H, och Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, och garnisonen som helhet är en av de största militära utbildningsplatserna i landet. I den tillväxtfas som Försvarsmakten är inne i är utbildning en avgörande faktor. Även här pågår en utveckling av infrastrukturen. MHS H nuvarande skolhus får en rejäl tillbyggnad. För FMTS ska det inledningsvis rivas en byggnad och därefter byggas en ny mellan två hangarer med konferenslokal, traditionella lektions- och specialsalar för flygteknisk utbildning på bland annat JAS 39 Gripen. En utbyggnad av den markrelaterade utbildningen är på planeringsstadium. En nyhet var informationen att FMTS i den pågående omstruktureringen kommer att produktions ledas av flygvapenchefen samtidigt som arméchefen ska ha ansvar för innehåll i markutbildningen. Blir resultatet ett nytt ATS på annan ort? Det blev därefter busstransport till utbildningslokalerna för markutbildningen där Chefen för marksystemavdelningen, Major (Mj) Lena Alfvén med medarbetare gav en bred inblick i pågående utbildning.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=