TIFF nr 4 2025

TIFF nr 4 / 2025 22 är det svenska flygvapnet bildades 1926 genom sammanslagningen av Fälttelegrafkårens flygkompani och Marinens Flygväsende var en av de saker som infördes ett gemensamt beteckningssystem för den brokiga skara av flygplanstyper man ”ärvde”. Varje flygplansmodell fick en beteckning bestående av ett bokstavsprefix som talade om vad flygplanet var avsett för och ett ordningsnummer. Sålunda blev de två jaktplanstyper man hade J 1 respektive J 2. Olika versioner av flygplanstypen åtskildes med versionssuffix A, B, C o. s. v. efter numret. Det är oklart om dessa versionsbeteckningar var en del av systemet från början. De tycks inte ha börjat användas förrän en bit in på 1930-talet. Under 1930-talet användes dessutom suffixet H (för hydroplan) för flygplan på flottörer, t ex S 7H. Detta gällde dock inte för flygplan som primärt var hydroplan som t ex S 5. I vissa fall har versionerna underindelats ytterligare genom siffror som t ex J 35F1 och F2. En unik variant hade S 17B som kallades S 17BL med hjulställ och S 17BS på pontoner (Land/Sjö). En annan unik variant var J 21R, den jetdrivna varianten av J 21 som fick versionssuffixen RA och RB. ”R” står för ”reaktionsmotor”, det dåtida namnet för jetmotor. Liknande system har funnits och finns i andra flygvapen, men är faktiskt inte särskilt vanliga globalt. Det är främst USA, Japan och Kina som använt dem, i USA och Japan hade armé- och marinflyget till och med varsitt system. Det svenska systemet liknar mest det (nu gemensamma) amerikanska och det kinesiska. Det verkar inte osannolikt att det svenska systemet kan ha inspirerats av den amerikanska arméflygkårens mycket likartade system som infördes redan 1919. Flygkompaniet hade dessutom använt ett delvis likartat system för flygplanstyper som konstruerades och byggdes på Malmslätt (S 18, S 21, S 25, J 23 och J 24). I dessa fall betecknade dock sifferkoden årtal. Det svenska beteckningssystemet är alltså 100 år gammalt, och har inte genomgått någon större förändring sedan 1940, vilket gör att det kan tävla med det amerikanska om att vara det äldsta i världen. Det amerikanska systemet är visserligen 7 år äldre, men gjordes om kraftigt i början av 1960-talet då flygvapnets och marinflygets system slogs samman. Systemet användes i sin ursprungliga form fram till 1940. En nackdel med systemet var att ett och samma grundflygplan kunde få helt olika nummer om det användes för olika ändamål. Hawker Hart var t ex både B 4 och S 7, Fokker C-V både J 3 och S 6 och Junker Ju 86 både B 3 och Tp 9. Någon gång under senare delen av 1940 skedde en ändring som innebar att varje flygplanstyp tilldelades ett specifikt nummer, t ex fpl 26 för North American P-51 Mustang, och olika varianter separerades sedan med både prefix och suffix (i det aktuella exemplet J 26 och S 26). Den avgörande händelsen tycks ha varit när Reggiane 2000-jaktplanen skulle levereras i slutet av 1940. De skulle egentligen ha blivit J 12, men FV hade redan både S 12 och Sk 12 i tjänst, så planet fick istället det första ”helt lediga” numret som då var 20. SAAB L-10 som snart skulle provflygas döptes om från P 7/B 8/S 15 till B/S 17. I praktiken kom alltså det nya systemet att gälla från och med nummer 17 (eller kanske 16, se nedan). De högsta numren i de olika serierna som nåddes i det gamla systemet för flygplan som faktiskt kom i tjänst blev A 1, B 6, J 11, S 14, Sk 15, T 2, Tp 11, P 7 och Ö 9. När det gäller B/S/T/Tp 16A (Caproni Ca 313) är det lite oklart om det hör hemma i det gamla eller det nya systemet. Om planet ursprungligen sågs som ett spaningsplan var S 16 rätt nummer enligt det gamla systemet, om det däremot köptes primärt som ett bombplan måste det Alla nummerserierna började från 1 och de uppdragsprefix som fanns från starten var: A Attackflygplan B Bombflygplan (ej använt sedan fpl 18 gick ur tjänst 1958) S Spaningsflygplan Sk Skolflygplan T Torpedflygplan (ej använt sedan fpl 18 gick ur tjänst 1958) Trp Transportflygplan (prefix ändrat till Tp 1940) Ö Övningsflygplan (ej använt sedan Ö 9 gick ur tjänst 1940) Senare har följande prefix tillkommit: AJ Attack/jaktflygplan G Glidflygplan (ca 1942-1958) Hkp Helikopter (från 1958) JA Jakt/attackflygplan JAS Jakt/attack/spaningsflygplan LG Lastglidflygplan (1944-45) P Provflygplan (ca 1936-1946) SE Segelflygplan (ca 19421958) SF Fotospaningsflygplan SH Havsspaningsflygplan Svenska flygplansbeteckningar – en komplicerad historia Inför det svenska flygvapnets hundraårsjubileum kan det kanske vara på sin plats med några historiska återblickar. Denna gång om hur flygplanen betecknats under det gångna seklet. N Svenska flygplansbeteckningar – en komplicerad historia

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=