Text: Tommy Tyrberg TIFF nr 4 / 2025 25 Exakt vad som låg bakom utplaceringen av främst transport- och skolflygplan långt ovanför numren i ”huvudserien” är oklart. I några fall är det dock tydligt att flygplanets ”ursprungsbeteckning” spelat in. Detta är t ex helt klart för Tp 91. FV köpte 1947 10 stycken Saab 91A ”Safir” som spreds ut på förbanden för samband och allmän flygträning. Dessa var av den ursprungliga versionen med en Gipsy Majormotor. Men när FV några år senare bestämde sig för Saab 91B, nu med en starkare Lycoming-motor, för att ersätta Sk 25 som grundskolflygplan blev dessa inte SK 91B, som de logiskt sett och enligt alla regler borde ha blivit utan Sk 50B! Var tanken möjligen ”Sk 25 dubbelt upp”? Eller syftade det på anskaffningsåret (även om beställningen lades 1951)? Lika säkert verkar det för Tp 24 som var en tysk Do 24T-3 flygbåt som landat i Blekinge i oktober 1944 och togs över av FV som sjöräddningsflygplan. Ganska klart verkar det också för Tp 45 som i det amerikanska flygvapnet hade beteckningen C-45. Samma grundflygplan (Beech 18) i civil version och som ambulansflygplan på flottörer fanns annars redan i flygvapnet, men då som Tp 4. Ett fjärde mera osäkert fall är Sk 16. Typen hette egentligen AT-6 ”Texan” i amerikansk tjänst, men den första leveransen till Sverige 1947 bestod av flygplan licensbyggda av Noorduyn Aviation i Kanada, och denna version hette faktiskt AT-16. Det är annars svårt att förstå varför man ”backade” från Sk 25 1944 till Sk 16 tre år senare, allra helst som B/S 16 som gick ur tjänst 1944/45 måste ha varit i färskt minne. Kanske är detta ett tecken på att nummer 16 uppfattades ha tillhört det ”gamla systemet”. I övrigt kan man bara konstatera att det verkar som om man placerade större transportflygplan i 70/80-serien och mindre och mera ”udda” typer i 40/50-serien. Man kan också konstatera att Tp-prefixet använts för en hel del annat än rena transportflygplan. Signalspaning, sjöräddning, flygprovning av motorer och elektronik, luftburen utbildning av navigatörer, havsövervakning och ambulanstransporter, allt har samlats under Tp-prefixet. Som framgår ovan har följande nummer veterligen aldrig använts och är alltså ”lediga”: 41-44, 48-49, 56-59. 62-72, 74-77, 90, 92-99 och från 107 uppåt. En intressant fråga är vad det nya transportplanet Embraer C-390 kommer att få för nummer. Blir det Tp 41, eller Tp 107, eller kanske Tp 90? Man observerar att nummer 13 tycks ha hoppats över. Det är inte första gången. Även Sk 13 hoppades över på 1930-talet. Det var meningen att S 13 skulle användas för Fokker G I, men den typen kom aldrig att levereras (Bild 4). Alltså har inget svenskt militärflygplan någonsin haft typnummer 13. Nu hjälpte det ju inte. Det gick snett med Hkp 14 istället. Fenomenet är för övrigt inte unikt för Flygvapnet. I början av 1900-talet fick en serie andra klassens torpedbåtar numren 5-12, 14-15. Bild 4. En Fokker G-I i spaningsutförande med glaskupol under mittkroppen. Denna variant var tänkt att bli S 13 i svensk tjänst, men Holland ockuperades av Tyskland innan planen levererades. Detta hade annars blivit det enda flyg- planet i svensk flyghistoria med typnummer 13. I jämförelse med ovanstående är ju helikopterlistan ett under av enkelhet och logik: Hkp Ursprungsbeteckning År Versioner Anmärkning 1 Vertol 44A 1958 Hkp 1 M 2 SE 3130 Alouette II 1959 Hkp 2 A, M, F1) 3 Agusta Bell AB 204 1962 Hkp 3A, B, C A (3A, B, C), F (3A, B) 4 Boeing Vertol 107 (4A, B) 1963 Hkp 4A, B, C M (4B, C)2), F (4A) Kawasaki KV 107 (4C) 1972 5 Hughes 269A (5A) 1964 Hkp 5A, B A Hughes 269C/300C (5B) 1980 6 Agusta Bell AB 206 1968 Hkp 6A, B (C)3) A (6A) M (6B) 7 (Hkp 7) Användes ej. Blev Hkp 4C 8 (Hkp 8) Attackhelikopterprojekt 9 MBB Bö 105 1985 Hkp 9A, B A (9A), F (9B) 10 AS 332M1 Super Puma 1988 Hkp 10A, B, D F 11 Agusta Bell 412HP 1993 Hkp 11 A 12 (Hkp 12) Transporthelikopterprojekt 14 NHIndustries NH90 2007 Hkp 14A, B, C, D, E, F 15 Agusta A109 2006 Hkp 15A, B 16 Sikorsky UH 60M 2011 Hkp 16 Det är också värt att notera att när det gällde Hkp 5 så gjorde man exakt tvärtom som med Tp 91/Sk 50. Armén köpte först två Hughes 269A som lätta spaningshelikoptrar och senare en serie av den något kraftigare 269C/300C som skolhelikopter, men behöll typbeteckningen och bytte bara versionssuffix. n 1) Flygvapnets två första Alouette uppges ursprungligen ha betecknats Tp 84 innan man bestämde sig för att hålla helikoptrar i en separat serie. 2) I flera källor påstås att Hkp 4A som överfördes från FV till M och modifierades till 4B-standard betecknades 4D. Det verkar dock osäkert om detta verkligen genomfördes i praktiken. Enligt författarens minnesbild fanns t ex aldrig någon flygplanskod 044 i DIDAS. 3) Hkp 6C var en militärregistrerad Bell 206B som användes av RFN i Vidsel.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=