NR 1 • 2026 Niklas Jörnsby har trivts hos Nato i Bryssel Teknikhuset på Eksjö garnison TIFF träffar: Fredrik Sund och Carola Nordlund, Materielavdelningen, FST Stöd TEKNISK INFORMATION FÖR FÖRSVARSMATERIELTJÄNSTEN
Ledaren 3 Omfattande materielprojekt ställer nya krav 4 Retrospektiv Marinen 7 Teknikhuset viktig nod för tekniker, instruktörer och verksamhetsledning 8 Nato-inträdet medförde genomgripande förändringar 11 Ersättning av brandsläckningsmedlet Novec 1230 14 Välkomna till Nya Teleseum i Enköping 19 Det svenska militärflygets vagga finns på Saab 20 Gissa bilden 25 Nöten 26 Kontaktpersoner 27 2 TIFF nr 1 / 2026 Årgång 60 UTKOMMER med fyra nummer per år. Utges av Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten. Distribueras till försvarets instanser, teknisk personal och berörda industrier med flera. ANSVARIG UTGIVARE Johan Igert, Försvarsmakten Tf. Lars Axelsson REDAKTION Kontaktuppgifter finns på sidan 27. CHEFREDAKTÖR Therese Alfredsson Mobil: 070-145 44 05 E-post: therese.alfredsson@fmv.se REDAKTÖR Moa Nyström Mobil: 073-418 32 47 moa.nystrom@saabgroup.com WEBBREDAKTÖR Olof Niklasson Tel: 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSKRIPT Mejlas till tiff.info@fmv.se SKRIVHJÄLP Vår ambition är att fylla TIFF med intressanta och läsvärda reportage från vår verksamhet. För att lyckas behöver vi din hjälp! Dela gärna med dig av dina erfarenheter och upplevelser från din roll inom verksamheten. Önskar du hjälp med skrivandet så kontakta redaktören. E-post: tiff.info@fmv.se PRENUMERATION Ny kostnadsfri prenumeration, adressändring eller prenumerationens upphörande meddelas snarast på hemsidan via http://tiff.mil.se/ eller till Olof Niklasson, Saab AB, Nobymalmsvägen 1, 586 63 Linköping. Telefon 013-18 21 85 E-post: olof.y.niklasson@saabgroup.com MANUSSTOPP 2026-04-17 för nummer 2/2026. För insänt ej beställt material ansvaras inte. COPYRIGHT Återgivande av textinnehållet medges. Källan önskas då tydligt angiven. GDPR När det gäller hantering av personuppgifter enligt GDPR se hemsidan, http://tiff.mil.se/ NÄSTA NUMMER Nr 2/2026 beräknas utges i juni 2026. GRAFISK FORM OCH TRYCK Grafisk form: Kreativ Reklam, Malmö 2026. Tryck och bokbinderi: Multiply Solutions AB, Sweden 2026. Omslag Framsidan: Sista tiden i Niklas Jörnsbys arbetsliv har handlat om Nato-arbete. Foto: Martin Neander. Baksidan: Ersättning av brandsläckningsmedlet Novec 1230. Foto: Faksimil. ISSN 0347-0601 Trycksak 3041 0417 SVANENMÄRKT www.fsc.org Papper | Bidrar till ansvarsfullt skogsbruk MIX ® ® FSC C023277 Teknisk tjänst i fokus – för framtiden 03 04 Omfattande materielprojekt ställer nya krav TIFF har träffat Fredrik Sund och Carola Nordlund för ett samtal om ledarskap som kräver både strategisk blick och förmåga att hantera dagliga utmaningar. 07 Retrospektiv Marinen Marinen är ett relativt nytt inslag i TIFF. Det första numret som nämner ämnet är TIFF nr 3 2001 när TIFF blev en tidning för hela försvaret och inte enbart flygvapnet. 08 Teknikhuset viktig nod för tekniker, instruktörer och verksamhetsledning Teknikhuset i Eksjö har på sistone fått ökad betydelse för Försvarsmaktens tekniska verksamhet. 11 Nato-inträdet medförde genomgripande förändringar Logistiken betraktades tidigare som en stödjande funktion. Nu har den blivit en av de mest prioriterade militära uppgifterna. 14 Novec 1230 är ett brandsläckningsmedel som används bland annat i marinens maskinrum. Det innehåller PFAS varför produkten ska fasas ut. 19 Teleseum är numera tillgängligt för allmänheten i lokaler utanför Ledningsregementets garnisonsmuseum. Anders Gustafsson, en av eldsjälarna bakom Teleseums tillkomst, berättar om målsättningarna för museet. 20 Det svenska militärflygets vagga finns på Saab Det svenska militära flyget föddes redan 1912, medan Saab kom till först 1937, men titeln är ändå i mening korrekt. 25 Gissa bilden Vinterbildens lösning samt en ny vårbild att fundera på. 26 Nöten Vinternötens lösning och en ny vårnöt att knäcka. 27
TIFF nr 1 / 2026 3 Nu har Försvarsmakten omorganiserat den tekniska tjänsten. Från årsskiftet har en ansvarsförskjutning genomförts där försvarsgrenar och stridskrafter ska ta ett större ansvar för själva genomförandet och den centrala ledningen ska inrikta verksamheten och genomföra ”normativ styrning”. Som vanligt då större omorganisationer genomförs uppstår en hel del frågeställningar kring ansvar och mandat för de nybildade organisationsdelarna och just nu pågår justeringar av de styrande regelverken för att reda ut många av dessa frågor. Två exempel på aktuella fokusområden med stor påverkan på den tekniska tjänsten är återtagandet av totalförsvarets förmåga inom området samt samverkan mellan de nordiska länderna inom logistikområdet i stort. I Sverige och Norden finns till exempel ett stort antal civila verkstäder med mycket god kompetens och kapacitet. I samband med höjd beredskap är det viktigt att dessa resurser kan vidmakthållas och inriktas i syfte att dels hålla igång samhället i stort dels också tidvis kunna nyttjas för stöd till det militära försvaret inklusive stöd till en större Natoinsats. För närvarande pågår verksamhet tillsammans med företrädare för branschen för att kunna organisera denna verksamhet på ett bra sätt. För läsare som varit med länge så kan man likna detta med den ”motorreparationstjänst” som fanns förr och som avvecklades 2007. Materieltjänsten står inför stora förändringar såsom omorganisation, Nato-anpassning och stora materielprojekt. Det ställer helt nya krav på ledarskap, samverkan, tempo och långsiktiga beslut. Några som kan dela med sig av erfarenheter kring detta är Carola Nordlund och Fredrik Sund, som sitter i ledningen för Materielavdelningen. Vår reporter Martin Neander har träffat dem för en intervju. Niklas Jörnsby har tidigare varit med i TIFFtidningen då han i en TIFF-träffar-artikel intervjuades i rollen som chef för 1. Tekniska bataljonen på FMTS. Nu är han stationerad i Bryssel som en del av Försvarsmaktens representation vid Nato. Vi träffade honom för en intervju när han tillfälligt var tillbaka i Sverige. Läs vad han har att berätta om logistik och materieltjänstfrågor på internationell nivå. Inom EU pågår arbete med nya lagar för att begränsa användningen av PFAS-produkter. Marinen använder ett brandsläckningsmedel, Novec 1230, som innehåller PFAS och som därför måste fasas ut. Vi publicerar i detta nummer en teknisk rapport som syftar till att hitta möjliga lösningar för att ersätta Novec 1230 i maskinrum för olika båt- och fartygsklasser. Som vi tidigare har skrivit om så firar flygvapnet 100 år i år och vi kommer därför att ha med en del artiklar om flyg vilket gläder en gammal flygingenjör särskilt. Den första historiska artikeln med tema flyg kommer i detta nummer att handla om flygvapnets vagga i Malmslätt i Linköping, och varför verksamheten hamnade just där. Kanske inte av den anledningen man först tror. Hoppas att du som läsare ska finna ”läsglädje” i detta nummer av TIFF! Lars Axelsson Främste företrädare Försvarsmaktens tekniska tjänst Kära läsare! Ledaren
TIFF nr 1 / 2026 4 Fredrik Sund, C MtrlAvd, FST Stöd, har en lång och bred erfarenhet från olika delar av Försvarsmakten samt FMV och tillträdde som chef för Materielavdelningen efter flera år inom både förbands- och försvarsgrensverksamhet. – Jag har i denna roll fått ett större fokus på att säkerställa materielens tillgänglighet och att skapa förutsättningar för krigsförbanden, säger Fredrik. Carola Nordlund, Ställföreträdande chef MtrlAvd, har sin bakgrund i förbandsverksamhet och som krigsförbandsansvarig med erfarenhet av arbete på både operativ och strategisk nivå med flera års fokusför att både teknisk utveckling och underhåll ska fungera. – Min resa har handlat om att säkerställa förmågeutveckling för krigsförband med rätt målsättningar, rätt behovssättning och behovstäckning med en tillgänglighet som möter beredskapskrav tillsammans med förbanden och medarbetarna, berättar Carola. Båda har haft roller där samverkan mellan olika funktioner varit avgörande för att lyckas och där erfarenheten från tidigare uppdrag har format synen på materieltjänstens roll i organisationen. Ledarskap och erfarenheter Ledarskap i förnödenhetsområdet inkluderat materiel kräver både strategisk blick och förmåga att hantera dagliga utmaningar. Fredrik menar att hans förbandserfarenheter gör att han förstår vikten av att förnödenheter är rätt och fungerar när det behövs. – Det är viktigt att lyssna på de som utför arbetet och att vara tydlig med riktning och prioriteringar, säger han. Carola lyfter fram att ledarskapet inom teknisk tjänst handlar om att skapa engagemang och att stötta medarbetare i att lösa komplexa problem. – Vi måste våga ta ansvar och samtidigt ge utrymme för initiativ hos våra medarbetare, förklarar hon. Erfarenheterna från förbandsverksamhet och krigsförbandsutveckling har gett insikt i hur samverkan och delaktighet bidrar till att utveckla hållbara lösningar för samtliga förnödenheter. Samarbete och komplettering Fredrik och Carola arbetar nära och betonar att deras olika bakgrunder och kompetenser kompletterar varandra. – Vi har olika perspektiv, med gemensamt mål att öka tillgängligheten och kvaliteten på materiel och övriga förnödenheter samt göra detta snabbare, säger Fredrik. Carola instämmer och beskriver hur deras samarbete bygger på öppenhet och tydlig kommunikation. – Det är viktigt att vi kan diskutera olika lösningsförslag och att vi är beredda att justera kursen när det behövs. Genom att kombinera strategisk styrning med teknisk kunskap har de gemensamt kunnat hantera både akuta frågor och långsiktiga utmaningar. Materielens tillgänglighet Att säkerställa förutsättningar för materielens tillgänglighet är en av kärnuppgifterna för avdelningen. Fredrik förklarar att prioriteringarna behöver styras av Försvarsmaktens samt krigsförbandens behov och att långsiktiga beslut måste vara välgrundade. – Det gäller att ha en tydlig bild av vilka förmågor som ska byggas och att förnödenhetsanskaffning sker med framtiden i åtanke, menar han. Carola betonar att tillgänglighet också handlar om att rätt underhåll och att teknisk tjänst är integrerad i hela kedjan. – Vi arbetar för att skapa robusta lösningar som håller över tid och som går att anpassa när behoven förändras. Samverkan mellan olika funktioner är också avgörande för att leverera materiel och övriga förnödenheter som är både funktionella och tillgängliga. Omorganisationens påverkan Den pågående omorganisationen inom Försvarsmakten har inneburit både möjligheter och utmaningar. Syftet är att skapa tydligare ansvarsförhållanden och att öka effektiviteten för såväl materiel- som förnödenhetsförsörjning i övrigt. Det handlar om att samla kompetens och att förbättra styrningen. Carola påpekar att förändringar i organisationen kräver ett nära ledarskap och att det är viktigt att stötta medarbetarna i omställningen. – Det finns en oro ibland, men TIFF TRÄFFAR TIFF TRÄFFAR Omställning och nya krav präglar materielområdet Materieltjänsten står inför stora förändringar. Omorganisation, Nato-anpassning och omfattande materielprojekt ställer nya krav på ledarskap, samverkan, tempo och långsiktiga beslut. Fredrik Sund och Carola Nordlund som sitter i ledningen för Materielavdelningen delar i den här artikeln med sig om sina tankar kring detta. Text & foto: Martin Neander. Omfattande materielprojekt ställer nya krav
TIFF nr 1 / 2026 5 också en vilja att bidra till något bättre, säger hon. De ser omorganisationen som ett tillfälle att utveckla rutiner och att skapa bättre arbetsflöden och noterar att det tar tid att få allt på plats samt att det krävs uthållighet från hela organisationen, att det handlar om att ändra kultur och synsätt. Avdelningen går från att ha arbetat med materielförsörjning fram till överlämning, för att nu ta ett helhetsansvar över samtliga faser fram till och med avveckling och med detta bli en livscykelavdelning. Framtida utmaningar och möjligheter Blickar man framåt ser både Fredrik och Carola flera avgörande faktorer för materieltjänstens utveckling. – Vi behöver fortsätta utveckla vår kompetens och hitta nya sätt att samarbeta, säger Fredrik. Den tekniska utvecklingen samt digitalisering och automation kommer att förändra många arbetssätt. Det gäller att vara beredd på förändringar och att våga testa nya lösningar. De nämner också att den ökade samverkan med internationella aktörer och att Nato-anpassningen ställer nya krav på system och processer. Samtidigt finns möjligheter att dra nytta av erfarenheter från andra länder och att stärka materielens kvalitet och funktion. Hantering av teknisk tjänst Omstruktureringen har inneburit att ansvaret för teknisk tjänst lagts hos Materielavdelningen med ansvar för hela livscykeln samlat. Fredrik förklarar att det var ett strategiskt beslut för att samla teknisk kompetens och skapa en helhetssyn på materielområdet. – Genom att ha teknisk tjänst nära materielprocessen kan vi snabbare identifiera och åtgärda problem, förklarar han. Carola tillägger att det innebär större ansvar, men också bättre möjligheter att påverka utvecklingen. – Vi kan nu arbeta mer proaktivt och se till att tekniska krav integreras redan från början. Det är en förutsättning för att möta framtidens behov och att skapa robusta materielsystem. Ytterligare steg Framtida förändringar kan komma att påverka materielområdet ytterligare. – Det är viktigt att vi är öppna för att samarbeta med andra myndigheter och organisationer, säger Fredrik. Samverkan med industrin och framförallt FMV är avgörande för att lyckas med stora projekt. Vi måste även ha en dialog där vi gemensamt hittar lösningar och där vi drar nytta av varandras kompetens. Internationella samarbeten och krav från omvärlden påverkar också avdelningens arbete där flexibilitet och anpassningsförmåga är nycklar för framtiden. Nato-anpassning och exportkontroll Den ökade Nato-anpassningen innebär att materiel och system till del måste uppfylla nya standarder och krav. Fredrik berättar att arbetet Fredrik Sund och Carola Nordlund beredda på förändringar och testande av nya lösningar.
TIFF nr 1 / 2026 6 Samverkan kräver att man är öppen för olika synsätt och att man har respekt för varandras roller” Säger Carola Nordlund med Nato-krav visar att den svenska processen som följer internationell standard i mycket redan följer många av Natos krav. – Vi har arbetat med att harmonisera våra rutiner och det är viktigt att säkerställa att materiel är kompatibel med internationella system, ett arbete som är under ständig utveckling. Exportkontroll är en annan växande fråga där det gäller att ha tydliga rutiner. – Vi måste säkerställa att vi följer både nationella samt internationella regelverk och att materiel hanteras på ett ansvarsfullt sätt, berättar Carola. Såväl Nato-anpassningen som exportkontroll är områden där samverkan med andra myndigheter och internationella partners är avgörande för att lyckas. Tunga materielprojekt De kommande åren väntar flera större materielprojekt för Försvarsmakten. Det handlar om både nyanskaffning och uppgradering av befintlig materiel. Projekten är komplexa och kräver samverkan mellan många aktörer. Den tekniska tjänsten är central i att säkerställa att projekten genomförs med rätt kvalitet och att de uppfyller krigsförbandens krav. – Vi har redan sett att tidiga insatser från medarbetare och handläggare ger bättre resultat och färre problem längre fram, säger Carola. Lärdomarna från tidigare projekt är viktiga och det gäller att bygga vidare på erfarenheter för att lyckas med nya utmaningar. Samverkan med FMV Samverkan med FMV är en grundläggande del av materielarbetet. Underhållsberedningar och gemensamma projektgrupper är exempel på viktiga verktyg för att säkerställa att materiel levereras i tid och med rätt kvalitet. – Det är viktigt att vi har en tydlig dialog och att vi gemensamt löser problem när de uppstår. Samverkan kräver att man är öppen för olika synsätt och att man har respekt för varandras roller, understryker Carola. Vi ser att det finns potential att utveckla samarbetet ytterligare och att skapa bättre förutsättningar för krigsförbandsutvecklingen. Samverkan är en nyckel för att lyckas med både stora och små projekt. Koppling till krigsförbandsutveckling Materielavdelningen har en central roll i utvecklingen av krigsförbanden. Fredrik Sund säger att materielens tillgänglighet och funktion är avgörande för att förbanden ska kunna lösa sina uppgifter. – Vi arbetar med att identifiera vilken process- och styrningsutveckling som behövs syftandes till att säkerställa att rätt förutsättningar för materiel och övriga förnödenheter finns på plats, så att förbanden har rätt förmågor och kan vara operativa över tid. Vi måste se till att materiel och system är flexibla och att de går att anpassa efter nya behov. Samverkan mellan avdelningen och förbandsverksamheten med både infrastrukturella behov samt hållbara försörjningslösningar är avgörande för att skapa effektivitet och hållbarhet, säger han. Jämställdhetsperspektiv Jämställdhet har blivit en allt viktigare fråga inom materiel- och personalområdet. Fredrik menar att jämställdhet handlar om att skapa en inkluderande arbetsmiljö där medarbetare ges möjlighet att bidra. Därför gäller det att rekrytera brett, utifrån ställda krav, för att främja mångfald i alla led. Jämställdhet är också är en fråga om att ta tillvara olika kompetenser och erfarenheter, inom ett större underlag av personella resurser. – Det är viktigt att vi har en öppen kultur där vi kan diskutera frågor som rör både materiel och personal i syfte att optimera operativ effekt. Jämställdhetsperspektivet är även det en del av att utveckla en organisation som bidrar effektivt till att skapa bättre resultat, menar Carola. Förändringstid Sammantaget befinner sig materieltjänsten i en period av förändring och utveckling. Ledarskapet, samverkan och viljan att möta nya utmaningar är centrala faktorer för att lyckas med materielområdets utmaningar. Omorganisationen, Nato-anpassningen och satsningen på stora materielprojekt ställer krav på både kompetens och flexibilitet. Samtidigt som det finns mycket att göra, finns också stora möjligheter att utveckla materieltjänsten för framtiden. – Det gäller att fortsätta arbeta tillsammans och att ta tillvara på all den kompetens som finns i organisationen. Avdelningen fortsätter att utvecklas med fokus på tillgänglighet, kvalitet och samverkan för att säkerställa att Försvarsmakten har rätt materiel och övriga förnödenheter på rätt plats när det behövs, avslutar Carola Nordlund. n Genom att ha teknisk tjänst nära materielprocessen kan vi snabbare identifiera och åtgärda problem” Säger Fredrik Sund
TIFF nr 1 / 2026 7 Redan i det första numret av TIFF som Teknisk information för försvarsmaterieltjänsten fick man med en artikel om marinen. Artikeln handlar om en utredning som har gjorts för att anpassa materielsystemen till nya krav på grund av att man behöver kunna använda systemen i internationella vatten och andra klimat än det svenska. En ytterligare utmaning inom marinen har varit det faktum att Integrerat logistiskt stöd (ILS) inte varit prioriterat innan Visbyprojektet kom igång. Vi får lära oss mer om projektet i TIFF nr 4 2002. Inte minst heller har man nu tagit beslutet att all dokumentation för Visby-systemet ska vara digitaliserat och att pappershantering helt ska bort. Detta med målsättningen att rationalisera hanteringen av systemet och minska risken att saker trillar mellan stolarna. Även i TIFF nr 2 2005 är man inte på ämnet digitalisering då man redogör för DIUS/M som är ett övergripande system för marinen för registrering, spårning och uppföljning av händelser. Detta skulle medföra att inga ärenden kunde försvinna i mängden eller att de stannade hos en enskild individ. Projekt DU Sjö som man kan läsa om i TIFF nr 4 2005 ska skapa ett gemensamt system för all uppföljning av drift och materiel. Detta ska göras med systemet Lift som anpassas för marinens behov. Detta projekt startades med bakgrund till beslutet om samverkan mellan FM och FMV som inte kunde uppnås om man inte gjorde detta. I TIFF nr 1 2012 får vi höra att detta system LIFT nu kommit in i marinen och har börjat användas. Redan i TIFF nr 2 2012 får vi läsa om att HMS Retrospektiv Marinen Marinen är ett relativt nytt inslag iTIFF. Det första numret som nämner ämnet ärTIFF nr 3 2001 när TIFF blev en tidning för hela försvaret och inte enbart flygvapnet. Men trots detta finns det mycket i vårt arkiv på ämnet. Man ser en tydlig utveckling från en liten organisation med målet att spara pengar till en växande organisation anpassad efter en oroligare omvärld samtidigt som de har en underliggande utmaning kring att ha mobila materielsystem utan en permanent bas. Text: Moa Nyström. Bilder: Okänd Malmö installerat en arbetsstation som gör att man kan använda LIFT när man inte är i sin hemmahamn och följa upp underhåll och reservdelar. En utveckling som man kan se inom marinen under tiden TIFF har skrivit om den är att man har blivit mer internationell i sin utövning. Samarbeten med andra nationer ökar under årens lopp och man skiftar fokus från att försvara till att agera även i andra områden än ens egna (TIFF nr 3 2013). Dock ser man, trots denna uppdatering, ett fortsatt behov av förbättring. Bristen på uppkoppling till havs är ett fortsatt problem och mängden administration som fortsatt behöver göras (TIFF nr 1 2014). I TIFF nr 2 2021 går det att läsa om att man måste ha underhållslösningar för hela konfliktskalan. Den operativa förmågan måste öka. Detta är en direkt utveckling mot omvärldsläget som vi haft under de senaste åren. Skarpt läge kan komma och det måste man anpassa sig efter. Tillgängligheten är där A och O. Detta ser man också som ett tema i våra artiklar om Marinstridsdagarna. Man ser här ett fokus på att utveckla Marinen för att klara av nya utmaningar. Logistiken måste hänga med när kraven ökar på tillgänglighet och förmåga att hantera konflikt. Man måste anpassa logistiken efter kriget och inte tvärt om. Bland annat väljer man att decentralisera för att sprida resurserna (TIFF nr 1 2014, nr 1 2015, nr 1 2016, nr 1 2019). Marinen har i många och mycket haft unika utmaningar men också möjligheter samtidigt som de stått inför samma omvärldsläge och krav som resten av Försvarsmakten. Utveckling av system har i många fall varit mer utmanande då man inte har haft en bas utan har istället varit mer mobil. När kraven på materielen har ändrats har Marinen också fått utveckla sig och anpassa sig så att man är beredd på alla eventualiteter. n HMS Malmö Arkivet på TIFF:s hemsida https://tiff.mil.se/arkiv Retrospektiv Marinen
TIFF nr 1 / 2026 8 Teknikhuset i Eksjö har snabbt blivit en viktig nod för tekniker, instruktörer och verksamhetsledning. Genom att samla kompetenser och resurser under samma tak skapas goda förutsättningar för utveckling och samverkan. Jenniefer Lundin kom till Eksjö och Teknikhuset i början av 2023, efter att tidigare ha arbetat som teknisk chef vid ett kompani med anställda soldater i Skövde. – Jag har haft ansvar för teknisk tjänst både på förband och inom ramen för olika utbildningar, säger Jenniefer Lundin. Det passar också det engagemang jag har i frågor kring tekniskt systemstöd och logistiska flöden. I Eksjö leder hon nu TSS som är en del av logistikorganisationen och som verkar under teknikavdelningen. – Vi har som huvuduppgift att stötta hela garnisonen med teknisk tjänst och utbilda såväl värnpliktiga som anställd personal på både fordonssystem och vapensystem, förklarar Jenniefer. Skapandet av Teknikhuset Behovet av att skapa ett teknikhus växte fram i takt med att både antalet värnpliktiga och antalet system ökade inom Försvarsmakten. – Det blev tydligt att vi behövde bättre resurser och mer plats för att kunna utbilda i rätt takt och med rätt kvalitet, berättar hon. Innan Teknikhuset stod klart bedrevs verksamheten i en tillfällig verkstad som var ett gammalt ridhus och som med åren visat allt fler brister. När sedan huset planerades var en av de viktigaste frågorna att skapa ändamålsenliga lokaler som skulle klara nuvarande och framtida behov. Hemvist för TSS Huset är idag hemvist för det samlade tekniska systemstödet där åtta anställda yrkesofficerare, en civil lärare och en mekaniker, med bakgrund som värnpliktig, utgör kärnan. – Vi är tio stycken på TSS och i samma hus sitter även produktionshandläggare och ansvariga för bilpoolen från Teknisk Kundmottagning (TKM), förklarar Jenniefer. Bilpoolen fungerar som en intern fordonsresurs för utbildningar och verksamhetsbehov. Alla kompetenserna ger en bredd och möjliggör en flexibel organisation där resurser snabbt kan omfördelas vid behov. Jenniefer Lundin framhåller vikten av kontinuerlig rekrytering och att hålla tillväxten uppe när personal slutar, är föräldralediga eller byter roll. – Just nu har vi fem personer som utbildas i Halmstad och de kommer ut till oss nästa år vilket säkerställer en viss tillväxt. Det gäller att alltid fylla på med ny kompetens i lagom takt. Synergieffekter En central ambition med Teknikhuset har varit att skapa synergieffekter mellan Ing 2:s tekniska delar, Markverkstaden, Swedec och TVK Mark som alla är verksamma i Eksjö. – Ännu är vi i ett uppstartsskede men vi ser redan att samlokaliseringen ger oss möjlighet till kunskapsutbyten och samarbete. Gällande TVK Mark finns också spetskompetens som vi bidrar med när det efterfrågas, säger Jenniefer. Det finns också en önskan om att Mötesplats Teknikhuset i Eksjö Vid kanten av Eksjö garnison liggerTeknikhuset som på senare tid har fått en ökad betydelse för Försvarsmaktens tekniska verksamhet i regionen. Under ett besök på plats samtalade TIFF med Jenniefer Lundin, chef tekniskt systemstöd (TSS), om bakgrunden till satsningen och vad som väntar framöver. Text: Martin Neander. Jenniefer Lundin, chef tekniskt systemstöd (TSS). Foto: Martin Neander. Teknikhuset viktig nod för tekniker, instruktörer och verksamhetsledning
TIFF nr 1 / 2026 9 på sikt kunna erbjuda praktik och utbyten mellan TSS och Markverkstaden. Teknikerna som gått utbildning på specifika fordonssystem kan då få möjlighet att praktisera på verkstaden och göra reparationer i praktiken. Anpassade portar För att kunna sköta verksamheten på ett rationellt vis har man försökt se till att i Teknikhuset ta höjd och bredd i portar och lokaler för såväl gammal som ny fältarbetsmateriel. – De flesta portar är väl tilltagna men i hallen hade vi önskat lite mer bredd, särskilt när det gäller utrymme för lastbil med släp. För övrigt ryms all vår materiel och även de senaste fordonssystemen, berättar Jenniefer. Planeringen av lokalerna grundades på långsiktiga behov och involverade flera olika funktioner. Chefen för Ing2, överste Emelie Liberg – klipper bandet vid invigningen av Teknikhuset. Teknikhuset på Eksjö garnison under uppförande. Det krävs portar av rätt storlek för att hantera de olika fordonen. Foto: Martina Gustafsson, Försvarsmakten. Foto: Josefin Sjöling, Försvarsmakten. Foto: Erik Axelsson, Försvarsmakten.
TIFF nr 1 / 2026 10 – Jag var själv inte med i hela processen men vet att man påbörjade behovsanalysen redan 2007. Det har varit många inblandade och vissa har gått i pension eller bytt befattning längs vägen. Resultatet har ändå blivit att vi har moderna och flexibla ytor, fortsätter hon. Utbildning på olika nivåer Teknikhuset bedriver utbildning av mekaniker och systemtekniker på flera nivåer. – Vi håller i central befattningsutbildning där vi bland annat utbildar hjulfordonsmekaniker under nio veckor. Där går vi igenom allt från verktygs- och materialkunskap till motor, bromssystem och transmission, säger Jenniefer. Utbildningarna riktar sig till deltagare från olika förband i Sverige. Därutöver hålls påbyggnadskurser på specifika fordons- och maskinsystem, som till exempel Krigsbro 5, Pansarterrängbil och vissa bandgående fordon som Ingenjörbandvagn och Brobandvagn. Man har även yrkesförfattningskurser för anställd personal och tekniska officerare från hela landet. Kursernas längd varierar och deltagarna bor ibland på hotell eller i förläggning beroende på avtal. Mekanikerna utbildas för de flesta av Försvarsmaktens krigsförband. – Vi täcker flera olika befattningar som motorredskapsmekaniker, hjulfordonsmekaniker, förbindelsemekaniker och bärgare. Behovet är stort och det kommer ny materiel som kräver nya kunskaper. Det gör att trycket är högt på alla linjer. Samtidigt måste vi hela tiden rekrytera och utbilda instruktörer och tekniker för att matcha volymen, säger hon och tillägger att man under året maxat antalet utbildningstillfällen men kommer att dra ner något framöver på grund av personalrotation och föräldraledigheter. Markverkstaden och Teknikhuset Markverkstaden i Eksjö använder inte Teknikhuset för förebyggande och avhjälpande underhåll. – Markverkstaden har egna lokaler och utrymmen för sin verksamhet men vi har ett utbyte av specialverktyg och ibland deltar deras personal i våra utbildningar, särskilt på nya materielsystem som amfibiebrosystemet. På sikt finns tankar om närmare samverkan men just nu är både deras och våra lokaler fullt utnyttjade, berättar Jenniefer. Vid Markverkstadens byggnation 2001–2002 kallades den stora byggnaden för Teknikhuset. Något som gett upphov till frågor om namnvalet i dagens verksamhet. – Benämningen Teknikhuset har blivit ett slags slanguttryck. Det står fortfarande Teknikhuset på Markverkstadens fasad men det officiella namnet för vår byggnad är Utbildningsanordning Teknisk Tjänst. Namnet Teknikhuset används ändå i dagligt tal då det är enklare att säga, förklarar Jenniefer med ett leende. n Daglig verksamhet inne i Teknikhuset. Foto: Josefin Sjöling, , Försvarsmakten.
TIFF nr 1 / 2026 11 När TIFF senast träffade Niklas Jörnsby var det i rollen som chef för 1. Tekniska bataljonen på FMTS. Sedan dess har mycket hänt – både i hans yrkesliv och för Sveriges del i det internationella säkerhetssamarbetet. Idag är han stationerad i Bryssel som en del av Försvarsmaktens representation vid Nato, där han bidrar med erfarenhet och sakkunskap i frågor som rör materieltjänst, underhåll och vidmakthållande. Från Halmstad till Bryssel Befattningen som bataljonschef lämnade Niklas Jörnsby över till sin efterträdare vintern 2018/2019 och sommaren 2019 tillträdde han som ställföreträdande chef för FMTS. Under perioden som ställföreträdare ansvarade han särskilt för uppföljning av produktion och dialog med Logistikavdelningen och Högkvarteret. – Det var ett intensivt skede, särskilt när markverkstäder skulle etableras på nya garnisonsorter, säger han. Tillsammans med chefen för Markverkstadsenheten låg fokus på dialog med garnisonscheferna och grundförutsättningar, struktur och att driva arbetet framåt kring de nya verksamheterna. I januari 2024 fick han frågan om att ta sig an en roll inom Sveriges Nato-samarbete i Bryssel. Initialt var han tveksam: – Jag har inte tidigare arbetat internationellt på det här sättet och kände inte att jag var helt rätt för rollen. Men med stöd från företrädaren i Bryssel klarnade bilden. Min erfarenhet av teknisk tjänst och logistik vägde tungt och jag såg möjligheterna, berättar Niklas. Sedan juli 2024 är han stationerad på Nato-högkvarteret där han dagligen arbetar med frågor som rör svenska och internationella logistik och materieltjänstfrågor. Att vara Sveriges röst i Natos nav I Bryssel har Niklas Jörnsby titeln Stabsofficer Logistik och fungerar som militär rådgivare vid Sveriges ständiga representation vid Nato. Tillsammans med ett tiotal militära kollegor och ytterligare personal från Utrikes- och Försvarsdepartementen har han en nyckelroll i arbetet med att föra in svenska perspektiv i de frågor som diskuteras på plats. – Uppdraget är att vara länken mellan Sverige och Nato, både vad gäller att hämta in och föra vidare information, säger han. Jag är både örat och rösten för Försvarsmakten när det gäller logistik- och materielrelaterade frågor vid Högkvarteret. Arbetet innebär bland annat att delta i arbetsmöten med övriga nationer, samordna dokument och säkerställa att aktuella frågor kan hanteras på hemmaplan inför kommande beslut i Bryssel. Han beskriver också det nära samarbetet med svenska civila och militära kollegor samt de nordiska ländernas logistikföreträdare, och att de regelbundet möts i gemensamma lokaler och fikarum – ett samarbete som fördjupats sedan Nato-inträdet. – Norden är ett särskilt fokusområde inom Nato, och samarbetet över nationsgränserna är både formellt och informellt betydelsefullt. Logistiken allt mer prioriterad inom Nato Sveriges inträde i Nato våren 2024 har inneburit en genomgripande förändring för svensk logistik och teknisk tjänst. Där logistiken tidigare betraktades som en stödjande funktion, har den nu blivit en av de mest prioriterade militära uppgifterna. För den tekniska tjänsten innebär detta både nya utmaningar och möjligheter, där internationellt samarbete och interoperabilitet står i centrum. Text & foto: Martin Neander. Niklas Jörnsby i ett vintersnöigt Sverige Nato-inträdet medförde genomgripande förändringar
TIFF nr 1 / 2026 12 Det handlar om att skapa starka nätverk och öka ömsesidig förståelse, förklarar han. Från nationellt till gemensamt ansvar Inom Nato har synen på logistik förändrats från att vara ett strikt nationellt ansvar till att nu kräva samordning och gemensamma lösningar. Erfarenheter från insatser på Balkan och i Afghanistan har visat att effektiv logistik är avgörande för alliansens förmåga. Vid toppmötena i Madrid 2022 och Vilnius 2023 antogs nya strategiska koncept och logistikmanifest, där robust logistik och värdlandsstöd lyfts fram som centrala delar för alliansens försvar. Niklas Jörnsby konstaterar att det finns väsentliga skillnader mellan svensk och Nato-gemensam syn på logistik och teknisk tjänst. Där Sverige tidigare haft ett nationellt fokus med anpassning av system och processer efter egna behov, ställer Nato högre krav på interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande. – Det är en annan dynamik i Nato. Här bygger man logistik och materieltjänst så att system kan stödja varandra mellan länder, oavsett nation, säger han. I praktiken innebär det att den svenska modellen med skräddarsydda lösningar måste kompletteras med ett mer standardiserat synsätt. Niklas nämner också infasningen av nya doktriner efter den uppdaterade Nato-strategin 2022. I den behöver medlemsländerna bygga upp logistikkapacitet med utgångspunkt i att stödja varandra och inte bara den egna organisationen. Detta ställer helt andra krav på planering, dokumentation och praktisk samverkan. – En av de viktigaste förändringarna är att vi nu ska kunna stödja och stödjas, inte bara nationellt utan även i multinationella operationer, menar han. Krav på medlemsländerna En av Sveriges viktigaste uppgifter inom Nato är att fungera som värdland för allierade förband. Det innebär att Sverige måste kunna ta emot och stödja truppförflyttningar, förhandslagra materiel och säkerställa att civila och militära resurser är kompatibla med Natos krav. Interoperabilitet och införandet av Nato-standarder är avgörande för att svenska system ska fungera tillsammans med andra allierade. Detta kräver också att svenska hamnar, flygplatser, vägar och järnvägar är dimensionerade för att hantera militär trafik och att civila aktörer involveras i planeringen. Samordning och avtal måste vara klara redan i fredstid, och förmågan att snabbt kunna reparera och underhålla materiel från andra nationer är en nyckelfaktor. Logistikens kärnfunktioner Natos logistik omfattar fyra kärnfunktioner: försörjning, förflyttning, underhåll och tjänster. Försörjning handlar om materiel och proviantering, förflyttning om transporter och infrastruktur, underhåll om reparation och återställande av materiel, samt tjänster om allt från mat och vatten till sanitet och översättningstjänster. Dessa funktioner måste samordnas både nationellt och internationellt för att skapa långsiktig uthållighet. Att förena materiel- och underhållssystem från olika nationer är tekniskt och organisatoriskt komplext. Skillnader i teknik, standarder, terminologi och utbildning gör att samverkan kräver både noggrann förberedelse och ömsesidig förståelse. – Det största hindret är ofta detaljer, olika sätt att definiera tekniska begrepp, olika utbildningsnivåer och rutiner, säger Niklas. För att samarbetet ska fungera måste personalen förstå varandras system och snabbt kunna anpassa sig. STANAG och standardisering Implementeringen av Natos standardiseringsavtal, STANAG, är avgörande för att svenska förband och materielsystem ska kunna fungera Det är en annan dynamik i Nato. Här bygger man logistik och teknisk tjänst så att system kan stödja varandra mellan länder, oavsett nation” Säger Niklas Jörnsby Nato i Bryssel är som en mikrovärld i sig. Foto: Niklas Jörnsby Foto: Nato
TIFF nr 1 / 2026 13 i multinationella operationer. Idag finns omkring 1 400 Nato-standarder och Sverige arbetar aktivt med att införa dessa i allt från övergripande inriktningar till enskilda tekniska system inom dokumentation, kravställning och utbildning. – Varje system och process måste anpassas så att de uppfyller STANAG-kraven. Det är ett tidskrävande arbete men helt avgörande för att allt ska fungera smidigt mellan nationerna, säger Niklas Jörnsby. Det är dock inte bara fråga om teknik – även arbetssätt och dokumentation behöver harmoniseras. Införandet av STANAG innebär att svenska förband och materielsystem måste granskas och justeras, och ibland omarbetas helt. Krav och kompetenser Med Nato-integrationen förändras även kraven på svenska tekniker, ingenjörer och materielsystem. Förutom teknisk kunskap behövs nu förståelse för internationella regelverk, goda språkkunskaper och förmåga att arbeta i multinationella team. Ytterligare krav ställs på dokumentation och konfiguration av materiel. Om en reservdel behövs snabbt ska det gå att se i systemet om den finns tillgänglig i exempelvis Polen eller Nederländerna – och inte bara i Sverige. – Det är en stor omställning, men nödvändig för att vi ska kunna vara en aktiv och trovärdig Nato-medlem, menar Niklas Jörnsby. Samtidigt understryker han vikten av fortbildning och erfarenhetsutbyte mellan svenska och internationella kollegor. Nya anskaffningar måste utformas med Nato-standarder som utgångspunkt och det gemensamma regelverket måste prägla kravställningen mot leverantörer. Sammanfattning och framtidsutsikter Niklas Jörnsby är tydlig med att anpassningen till Nato är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod, samarbete och öppenhet för förändring. – Det viktigaste är att vi fortsätter lära av varandra och tar till vara såväl svensk som internationell erfarenhet, säger han. Framtiden kommer att ställa höga krav men också ge oss fler verktyg för att lösa komplexa tekniska utmaningar. En väl fungerande logistik är avgörande för Sveriges och Natos förmåga att genomföra militära operationer. Det kräver samordning mellan Försvarsmakten, civila myndigheter och näringslivet, samt ett tydligt ansvarstagande från alla berörda parter. Det täta samarbetet mellan militära och civila representanter från Norden och övriga Europa är en viktig del av detta arbete. – Vi är ett lag i Bryssel, säger Niklas. Att få vara en del av detta, och samtidigt representera Sverige i en så avgörande tid, är både ansvarsfullt och utvecklande. Med några månader kvar till pensionen reflekterar han över sin tid i Bryssel: – Det har varit en lärorik resa. Arbetsmiljön är god, kontakterna många och utbytet mellan nationerna inspirerande. Det är tydligt att vi alla delar samma mål: att skapa en gemensam och robust försvarsförmåga i Europa. n Niklas Jörnsby framför Natos högkvarter i Bryssel. Foto: Niklas Jörnsby
TIFF nr 1 / 2026 14 Ett arbete med målet att identifiera möjliga lösningar för att ersätta Novec 1230 i maskinrum för olika båt- och fartygsklasser exklusive Ubåtar har genomförts. Arbetet omfattade: • Mindre storlekar (båtar/fartyg med obemannade maskinrum) • Mellanstorlekar (utgörs av maskinrum som oftast är obemannade men kan bemannas under drift men också utrymmas under rimligt kort tid • Större storlekar (båtar/fartyg där maskinrum ofta är bemannade med avseende på rondering under gång och/eller svåra att utrymma under rimligt kort tid). Genomfört arbete har presenterats i en teknisk rapport och vid behov av detaljerad information rekommenderas att kontakt tas med FMV:s projektledare: Thomas Hermodsson, verksamhetsområde (VerkO) Marin. Denna artikel syftar till att ge en övergripande sammanfattning av genomfört arbete. Atmosfäriska inertgassystem som Inergen, vattendimma och aerosolsläcksystem av typen pyrotekniskt genererade aerosoler (PGA) bedöms kunna utgöra potentiella ersättare till Novec 1230. Detta under vissa förutsättningar vilka delvis kan vara plattformsberoende. • Inergen rekommenderas där utrymme medges, företrädesvis gäller detta mellanstora båtar/fartyg. • Vattendimma rekommenderas där utrymme medges, företrädesvis gäller detta för större fartyg. Det finns potential för ökade förutsättningar gällande användning av vattendimma med system där nödkraften är mindre krävande avseende vikts- och platsbehov som dieselmotorer utgör. Möjligheten att driva vattendimsystem med nödkraft som utgörs av litiumjonbatterier bör utvärderas. Det finns stora vikts- och platsfördelar med batteridrift. Möjliga fördelar med att använda hybridsystem bestående av vattendimma och PGA bör också framöver utvärderas. PGA är en kandidat som studerats för att kunna ersätta Novec 1230 i maskinrum. PGA-medel är lätta att installera, har låg vikt och tar liten plats i kombination med hög släckeffektivitet. Då kunskapen kring inertsläcksystem och vattendimma är väletablerad har genomförda utredningar fokuserat på PGA-system. Pyrotekniskt genererade aerosoler (PGA) Det finns åtskilliga företag som levererar PGA-system både med och utan MED-certifikat (Rättmärkning). Studien avseende PGA-medel har genomförts på ett icke namngivet specifikt medel och benämns som ”PGA-medlet”. PGA-medel finns redan installerat i maskinrum på exempelvis stridsbåt 90 och används även på båtar som exempelvis Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen använder. PGA bedöms ha ca 4 gånger högre släckeffektivitet per viktsenhet än det numera förbjudna Halon och ca 6 gånger högre släckeffektivitet per viktsenhet än Novec 1230. Motsvarande siffror för släcksystemet koldioxid samt inertgassystem som Inergen är 15 respektive 40 gånger högre släckeffektivitet per viktsenhet. De olika PGA-system som finns på marknaden fungerar på snarlikt sätt. PGA-systemen aktiverar ett fast material genom en tändsats. Det fasta PGA-materialet utgörs ofta av ett pulver bestående av kaliumsalter och en organisk polymer samt en pyroteknisk aktivator som pressats samman till skivor eller dylikt av olika storlekar. Den organiska polymeren ska dels fungera som ett bränsle, dels binda samman övriga ingredienser i PGA-materialet. Kaliumsalterna utgörs ofta av kaliumnitrat som fungerar som en oxidator (tillför syre för att möjliggöra förbränning av syret) samt kaliumkarbonat som utgör den verksamma delen i brandsläckningen då den ”neutraliserar” bildningen av fria radikaler (syre- och hydroxiradikaler) som är aktiva i brandhärden. Utöver detta bidrar kaliumkarbonat till att sänka temperaturen då den ger upphov till endoterma reaktioner (reaktioner som absorberar värme). Detta sker dock först då kaliumkarbonat sönderdelats till bl. a kaliumradikaler vilket sker vid högre temperaturer. Man kan använda ämnen som magnesium som en pyroteknisk aktivator. Ersättning av brand- släckningsmedlet Novec 1230 Text: Element materials technology AB för försvarets materielverk, FMV. TEK25-0148, Utgåva 1, 2025-12-15 Handläggare: Per Reinholdsson, Element Materials Technology Magnus Haara, Fire Safety Nordic Thomas Hermodsson, Projektledare FMV, VerkO Marin. Novec 1230 är ett brandsläckningsmedel som används både som punktskydd och rumsskydd i bland annat marinens maskinrum. Novec 1230 innehåller PFAS varför produkten ska fasas ut. Inom EU pågår arbete med nya lagar för att begränsa användningen av PFAS-produkter. Tillverkningen av Novec 1230 upphörde under 2025. Ersättning av brandsläckningsmedlet Novec 1230
TIFF nr 1 / 2026 15 Den pyrotekniska genereringen sker vid mycket hög temperatur under kort tid (exempelvis 900 °C under några sekunder). De heta ångorna som bildas vid förbränningen passerar ett kylmedel och ångorna kondenseras till aerosolpartiklar. I aerosolpartiklarna bildas bland annat fria kaliumradikaler vilka neutraliserar flammans fria radikaler som annars driver branden framåt. Den sammanlagda bedömningen från tidigare genomförda studier på PGA-medel är att det bildas cirka 40 % fasta partiklar och resterande 60 % är en gasblandning. För PGA-medlens släckeffektivitet har aerosolpartiklarnas storlek en avgörande betydelse. Ju mindre storlek en partikel har, desto större blir den totala ytan per viktenhet, vilket är av betydelse eftersom den fysiska växelverkan med flamman och brandgaserna sker via de fasta partikelmaterialens yta. Storleken på aerosolerna varierar men de är i regel mindre än 10 mikrometer i diameter. Gasblandning anges i huvudsak bestå av kvävgas, syrgas men även mindre mängder av koldioxid, kolmonoxid och lättflyktiga organiska ämnen (VOC = volitary organic compound) där de två sistnämnda har hälsofarliga egenskaper. Det finns flera alternativ till att aktivera PGA, exempelvis via elektrisk givare och/eller mekanisk metod. På stridsbåt 90 har man valt en mekanisk metod via en ”vipparm” utanför maskinrummet för att aktiveringen ska kunna ske manuellt. En riskbedömning avseende hälsofarlighet för ett specifikt PGA-medel vid vådautlösning respektive brandsläckning har genomförts. Vidare har studier på hur utlösta aerosoler kan inverka på maskinrumsmaterial och hur man ska sanera efter PGAaktivering genomförts. Riskbedömning – Hälsofarlighet vid aktivering av PGA Olika försök med vådautlösning respektive brandsläckning av dieselbrännolja (DBRO) har genomförts. DBRO dominerar som brandkälla i marina maskinrum. Analyser av både aerosolhalter samt halt och typ av organiska restprodukter samt bildandet av toxiska gaser har analyserats. Risk för exponering för höga temperaturer Utefter teorier från ”högtemperaturkemi” kan man förvänta sig att den initiala pyrotekniska temperaturen påverkar typen och mängden av de restprodukter som bildas. Vid den pyrotekniska aktiveringen för studiens PGA-medel är temperaturen ca 900 °C under några sekunder (den initiala pyrotekniska temperaturen kan skilja sig mellan olika PGA-produkter). Den sammanlagda erfarenheten ger bedömningen att lufttemperaturen efter en vådautlösning är skadligt hög för människor i utrymmet där aktiveringen sker under den första tiden. Vid ett fullskaleförsök registrerades temperaturer upp till 160 °C direkt efter aktivering. Efter ca 1 minut hade temperaturen klingat av till under 60 °C. Avklingningen av lufttemperaturen efter brandsläckning med PGA tar av naturliga skäl betydligt längre tid. Risk för exponering för aerosoler Aerosolhalterna är väldigt höga direkt efter att PGA-medel har aktiverats oavsett om det är vådautlösning eller brandsläckning av DBRO. Om det finns luftutbyte i utrymmet där PGA-medlet aktiverats klingar aerosolhalterna av ganska snabbt. Ett effektivt luftutbyte underlättas av att aerosoldimman utgörs av mikrometersmå partiklar som svävar länge, det vill säga det tar lång tid innan de sedimenterar och fastnar på materialytor. När väl aerosolpartiklarna börjat sedimentera på materialytor så visar försöken att de har en tendens att virvla upp igen och bli luftburna då någon form fysisk aktivet genomförs i utrymmet där PGA aktiverats. Det finns uppgifter om att fallhastigheten för PGA är cirka 1,8 m/h. I bilden ovan (Bild 1) kan man tydligt se en aerosoldimma även 17 minuter efter en simulerad vådautlösning. Efter cirka 1 timme kunde dock inga aerosolpartiklar eller Bild 1. Aerosoldimma ca 17 minuter efter en simulerad vådautlösning i en försöksbox på MSB:s övningsplats i Revinge.
TIFF nr 1 / 2026 16 andra luftburna kontamineringar kopplat till PGA-aktiveringen registreras. Exponering för det bildade aerosolmolnet den närmaste tiden efter aktivering måste betraktas som mycket hälsofarligt. Den utlösta aerosoldimman gör att det i princip är omöjligt att se omgivningen och därmed att orientera sig. Den största risken utgörs av inandning. Detta måste undvikas. Aerosolpartiklarna är så pass små att de kan fastna i lungsystemets finaste kapillärsystem vilket ökar risken för ohälsa. Dessutom finns en stor risk för att aerosolpartiklarna från aerosoldimman som bildas efter aktivering har toxiska egenskaper både vid vådautlösning och vid brandsläckning. I utrymmet direkt efter aktivering av PGA måste man utgå från, oavsett mängd och typ av PGA som används, att luftmiljön innehåller så pass hög aerosolkoncentration att exponering för detta utgör en akut toxisk risk. Utöver de sönderdelningsprodukter som beskrivs nedan så kan aerosolerna i samband med brandsläckning ge upphov till att den alkaliska föreningen kaliumhydroxid bildas. Kaliumhydroxid är frätande och kan orsaka allvarliga skador på hud, ögon och slemhinnor vid kontakt. Risk för exponering för organiska sönderdelningsprodukter Det har genomförts studier för att fastställa typ och halter av lättflyktiga organiska ämnen (VOC) både vid brandsläckning och vid vådautlösning. Vid brandsläckning genomgår de organiska sönderdelningsprodukterna en mer häftig oxidation då branden skapar högre lufttemperatur under längre tid jämfört med fallet då PGA vådautlöses. I försök med simulerad vådautlösning av PGA kunde man observera att bildade VOC innehöll hälsofarliga aromatiska kolväten som bensen och toluen. Av experimentella skäl kunde VOC-ämnen detekteras först en tid efter att vådautlösningen skett då aktuella mätinstrument inte tål den inledande höga temperaturen. De detekterade halterna var då under gällande gränsvärden (”Hygieniska gränsvärde. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden”, AFS 2018:1). I försök där PGA aktiverades för att släcka DBRO-brand observerades likartade organiska sönderdelningsprodukter, alifatiska kolväten av den tyngre karaktären, som vid brand av DBRO utan aktivering av PGA. Detta indikerar att branden gav en effektiv nedbrytning av de restprodukter som initialt bildas då PGA aktiveras. Resultaten tyder på att halten av VOC klingar av analogt som för aerosolpartiklarna. Risk för exponering för toxiska gaser Analysmetoder för att detektera typ och mängd av toxiska gaser vid vådautlösning har utvecklats av Avdelningen för Brandteknik på LTH. Resultat från deras försök visar detekterades koncentrationerna av flertalet gaser efter simulerad vådautlösning av PGA-medlet inklusive mycket hög koncentration av följande hälsofarliga ämnen: • Kolmonoxid (CO) 1750–3801 ppm. • Ammoniak (NH3) 756–1686 ppm. • Vätecyanid (HCN) 256–756 ppm. I studien bedömdes hälsoriskerna utefter IDHL-värden respektive AEGL-systemet. IDHL-värden (Immediately Dangerous to Life or Health) används för att indikera nivåer av kemiska exponeringar som omedelbart kan utgöra en fara för liv eller hälsa. AEGL-systemet (Acute Exposure Guideline Levels) är ett officiellt och vetenskapligt baserat system. AEGL-systemet fastställer tre nivåer för att representera olika hotnivåer för hälsa och liv: • AEGL-1: Ingen allvarlig hälsorisk, milda effekter • AEGL-2: Möjliga skadliga eller obehagliga effekter, risk för tillfälliga hälsoproblem • AEGL-3: Allvarliga effekter, inklusive risk för död. Både kolmonoxid (CO) och vätecyanid (HCN) ligger långt över dödliga koncentrationer enligt AEGLsystemet, medan ammoniak (NH3) ligger över IDHL- och AEGL-2-nivån (skada), men under dödlig nivå. AEGL-nivåer är baserade på 10 min exponering (den kortaste exponeringstiden i systemet). Slutsatsen blir att evakuering måste vara klar innan aktivering av PGA och att aktuellt utrymme måste ventileras innan det kan beträdas. Även tester som detekterar luftmiljön på likartat sätt som ovan beskrivet men under termiska förhållanden som liknar brandsläckning med PGA-medlet har genomförts. I detta fall observerades ingen vätecyanid eller ammoniak och bara relativt låga halter av kolmonoxid. Förklaringen till detta är att restprodukterna från det aktiverade PGA genomgår en mer omfattande oxidation (nedbrytning av restprodukterna) till följd av högre temperatur och längre exponeringstid i den högre temperaturen. Dödsolyckor kopplat till vådautlösning av PGA-medel Det har skett dödsfall efter utlösning och exponering för aerosolsläckmedel. 2016 dödades åtta personer och sju skadades efter vådautlösning i ett bankvalv i Thailand. Media angav att orsaken var att syret tog slut medan tillverkaren av PGA uppger att det aktuella brandsläckningssystemet inte tränger undan syre. 2019 dödades en person ombord på ett fiskefartyg i Storbritannien efter vådautlösning av PGA (Bild 2). 2024 publicerade Marine Accident Investigation Branch (MAIB) en rapport kring händelsen. En lärlingsingenjör kollapsade och dog efter att ha inhalerat stora mängder heta aerosolpartiklar och förbränningsgaser, inklusive höga halter av kolmonoxid när han försökte fly från utrymmet. Vidare konstaterades att PGA-generatorn hade monterats nära områden där människor kunde vistas, och en var placerad nära den enda utrymningsvägen från maskinrummet, i strid med tillverkarens riktlinjer. Den engelska MAIB-studien detekterade exempelvis inte vätecyanid men det var heller inte känt att detta kunde bildas. Det krävs specifika analysmetoder för att kunna detektera vätecyanid.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=