TIFF nr 1 / 2026 12 Det handlar om att skapa starka nätverk och öka ömsesidig förståelse, förklarar han. Från nationellt till gemensamt ansvar Inom Nato har synen på logistik förändrats från att vara ett strikt nationellt ansvar till att nu kräva samordning och gemensamma lösningar. Erfarenheter från insatser på Balkan och i Afghanistan har visat att effektiv logistik är avgörande för alliansens förmåga. Vid toppmötena i Madrid 2022 och Vilnius 2023 antogs nya strategiska koncept och logistikmanifest, där robust logistik och värdlandsstöd lyfts fram som centrala delar för alliansens försvar. Niklas Jörnsby konstaterar att det finns väsentliga skillnader mellan svensk och Nato-gemensam syn på logistik och teknisk tjänst. Där Sverige tidigare haft ett nationellt fokus med anpassning av system och processer efter egna behov, ställer Nato högre krav på interoperabilitet och förmåga till gemensamt agerande. – Det är en annan dynamik i Nato. Här bygger man logistik och materieltjänst så att system kan stödja varandra mellan länder, oavsett nation, säger han. I praktiken innebär det att den svenska modellen med skräddarsydda lösningar måste kompletteras med ett mer standardiserat synsätt. Niklas nämner också infasningen av nya doktriner efter den uppdaterade Nato-strategin 2022. I den behöver medlemsländerna bygga upp logistikkapacitet med utgångspunkt i att stödja varandra och inte bara den egna organisationen. Detta ställer helt andra krav på planering, dokumentation och praktisk samverkan. – En av de viktigaste förändringarna är att vi nu ska kunna stödja och stödjas, inte bara nationellt utan även i multinationella operationer, menar han. Krav på medlemsländerna En av Sveriges viktigaste uppgifter inom Nato är att fungera som värdland för allierade förband. Det innebär att Sverige måste kunna ta emot och stödja truppförflyttningar, förhandslagra materiel och säkerställa att civila och militära resurser är kompatibla med Natos krav. Interoperabilitet och införandet av Nato-standarder är avgörande för att svenska system ska fungera tillsammans med andra allierade. Detta kräver också att svenska hamnar, flygplatser, vägar och järnvägar är dimensionerade för att hantera militär trafik och att civila aktörer involveras i planeringen. Samordning och avtal måste vara klara redan i fredstid, och förmågan att snabbt kunna reparera och underhålla materiel från andra nationer är en nyckelfaktor. Logistikens kärnfunktioner Natos logistik omfattar fyra kärnfunktioner: försörjning, förflyttning, underhåll och tjänster. Försörjning handlar om materiel och proviantering, förflyttning om transporter och infrastruktur, underhåll om reparation och återställande av materiel, samt tjänster om allt från mat och vatten till sanitet och översättningstjänster. Dessa funktioner måste samordnas både nationellt och internationellt för att skapa långsiktig uthållighet. Att förena materiel- och underhållssystem från olika nationer är tekniskt och organisatoriskt komplext. Skillnader i teknik, standarder, terminologi och utbildning gör att samverkan kräver både noggrann förberedelse och ömsesidig förståelse. – Det största hindret är ofta detaljer, olika sätt att definiera tekniska begrepp, olika utbildningsnivåer och rutiner, säger Niklas. För att samarbetet ska fungera måste personalen förstå varandras system och snabbt kunna anpassa sig. STANAG och standardisering Implementeringen av Natos standardiseringsavtal, STANAG, är avgörande för att svenska förband och materielsystem ska kunna fungera Det är en annan dynamik i Nato. Här bygger man logistik och teknisk tjänst så att system kan stödja varandra mellan länder, oavsett nation” Säger Niklas Jörnsby Nato i Bryssel är som en mikrovärld i sig. Foto: Niklas Jörnsby Foto: Nato
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=