TIFF nr 1 / 2026 15 Den pyrotekniska genereringen sker vid mycket hög temperatur under kort tid (exempelvis 900 °C under några sekunder). De heta ångorna som bildas vid förbränningen passerar ett kylmedel och ångorna kondenseras till aerosolpartiklar. I aerosolpartiklarna bildas bland annat fria kaliumradikaler vilka neutraliserar flammans fria radikaler som annars driver branden framåt. Den sammanlagda bedömningen från tidigare genomförda studier på PGA-medel är att det bildas cirka 40 % fasta partiklar och resterande 60 % är en gasblandning. För PGA-medlens släckeffektivitet har aerosolpartiklarnas storlek en avgörande betydelse. Ju mindre storlek en partikel har, desto större blir den totala ytan per viktenhet, vilket är av betydelse eftersom den fysiska växelverkan med flamman och brandgaserna sker via de fasta partikelmaterialens yta. Storleken på aerosolerna varierar men de är i regel mindre än 10 mikrometer i diameter. Gasblandning anges i huvudsak bestå av kvävgas, syrgas men även mindre mängder av koldioxid, kolmonoxid och lättflyktiga organiska ämnen (VOC = volitary organic compound) där de två sistnämnda har hälsofarliga egenskaper. Det finns flera alternativ till att aktivera PGA, exempelvis via elektrisk givare och/eller mekanisk metod. På stridsbåt 90 har man valt en mekanisk metod via en ”vipparm” utanför maskinrummet för att aktiveringen ska kunna ske manuellt. En riskbedömning avseende hälsofarlighet för ett specifikt PGA-medel vid vådautlösning respektive brandsläckning har genomförts. Vidare har studier på hur utlösta aerosoler kan inverka på maskinrumsmaterial och hur man ska sanera efter PGAaktivering genomförts. Riskbedömning – Hälsofarlighet vid aktivering av PGA Olika försök med vådautlösning respektive brandsläckning av dieselbrännolja (DBRO) har genomförts. DBRO dominerar som brandkälla i marina maskinrum. Analyser av både aerosolhalter samt halt och typ av organiska restprodukter samt bildandet av toxiska gaser har analyserats. Risk för exponering för höga temperaturer Utefter teorier från ”högtemperaturkemi” kan man förvänta sig att den initiala pyrotekniska temperaturen påverkar typen och mängden av de restprodukter som bildas. Vid den pyrotekniska aktiveringen för studiens PGA-medel är temperaturen ca 900 °C under några sekunder (den initiala pyrotekniska temperaturen kan skilja sig mellan olika PGA-produkter). Den sammanlagda erfarenheten ger bedömningen att lufttemperaturen efter en vådautlösning är skadligt hög för människor i utrymmet där aktiveringen sker under den första tiden. Vid ett fullskaleförsök registrerades temperaturer upp till 160 °C direkt efter aktivering. Efter ca 1 minut hade temperaturen klingat av till under 60 °C. Avklingningen av lufttemperaturen efter brandsläckning med PGA tar av naturliga skäl betydligt längre tid. Risk för exponering för aerosoler Aerosolhalterna är väldigt höga direkt efter att PGA-medel har aktiverats oavsett om det är vådautlösning eller brandsläckning av DBRO. Om det finns luftutbyte i utrymmet där PGA-medlet aktiverats klingar aerosolhalterna av ganska snabbt. Ett effektivt luftutbyte underlättas av att aerosoldimman utgörs av mikrometersmå partiklar som svävar länge, det vill säga det tar lång tid innan de sedimenterar och fastnar på materialytor. När väl aerosolpartiklarna börjat sedimentera på materialytor så visar försöken att de har en tendens att virvla upp igen och bli luftburna då någon form fysisk aktivet genomförs i utrymmet där PGA aktiverats. Det finns uppgifter om att fallhastigheten för PGA är cirka 1,8 m/h. I bilden ovan (Bild 1) kan man tydligt se en aerosoldimma även 17 minuter efter en simulerad vådautlösning. Efter cirka 1 timme kunde dock inga aerosolpartiklar eller Bild 1. Aerosoldimma ca 17 minuter efter en simulerad vådautlösning i en försöksbox på MSB:s övningsplats i Revinge.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=