TIFF nr 1 / 2026 16 andra luftburna kontamineringar kopplat till PGA-aktiveringen registreras. Exponering för det bildade aerosolmolnet den närmaste tiden efter aktivering måste betraktas som mycket hälsofarligt. Den utlösta aerosoldimman gör att det i princip är omöjligt att se omgivningen och därmed att orientera sig. Den största risken utgörs av inandning. Detta måste undvikas. Aerosolpartiklarna är så pass små att de kan fastna i lungsystemets finaste kapillärsystem vilket ökar risken för ohälsa. Dessutom finns en stor risk för att aerosolpartiklarna från aerosoldimman som bildas efter aktivering har toxiska egenskaper både vid vådautlösning och vid brandsläckning. I utrymmet direkt efter aktivering av PGA måste man utgå från, oavsett mängd och typ av PGA som används, att luftmiljön innehåller så pass hög aerosolkoncentration att exponering för detta utgör en akut toxisk risk. Utöver de sönderdelningsprodukter som beskrivs nedan så kan aerosolerna i samband med brandsläckning ge upphov till att den alkaliska föreningen kaliumhydroxid bildas. Kaliumhydroxid är frätande och kan orsaka allvarliga skador på hud, ögon och slemhinnor vid kontakt. Risk för exponering för organiska sönderdelningsprodukter Det har genomförts studier för att fastställa typ och halter av lättflyktiga organiska ämnen (VOC) både vid brandsläckning och vid vådautlösning. Vid brandsläckning genomgår de organiska sönderdelningsprodukterna en mer häftig oxidation då branden skapar högre lufttemperatur under längre tid jämfört med fallet då PGA vådautlöses. I försök med simulerad vådautlösning av PGA kunde man observera att bildade VOC innehöll hälsofarliga aromatiska kolväten som bensen och toluen. Av experimentella skäl kunde VOC-ämnen detekteras först en tid efter att vådautlösningen skett då aktuella mätinstrument inte tål den inledande höga temperaturen. De detekterade halterna var då under gällande gränsvärden (”Hygieniska gränsvärde. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden”, AFS 2018:1). I försök där PGA aktiverades för att släcka DBRO-brand observerades likartade organiska sönderdelningsprodukter, alifatiska kolväten av den tyngre karaktären, som vid brand av DBRO utan aktivering av PGA. Detta indikerar att branden gav en effektiv nedbrytning av de restprodukter som initialt bildas då PGA aktiveras. Resultaten tyder på att halten av VOC klingar av analogt som för aerosolpartiklarna. Risk för exponering för toxiska gaser Analysmetoder för att detektera typ och mängd av toxiska gaser vid vådautlösning har utvecklats av Avdelningen för Brandteknik på LTH. Resultat från deras försök visar detekterades koncentrationerna av flertalet gaser efter simulerad vådautlösning av PGA-medlet inklusive mycket hög koncentration av följande hälsofarliga ämnen: • Kolmonoxid (CO) 1750–3801 ppm. • Ammoniak (NH3) 756–1686 ppm. • Vätecyanid (HCN) 256–756 ppm. I studien bedömdes hälsoriskerna utefter IDHL-värden respektive AEGL-systemet. IDHL-värden (Immediately Dangerous to Life or Health) används för att indikera nivåer av kemiska exponeringar som omedelbart kan utgöra en fara för liv eller hälsa. AEGL-systemet (Acute Exposure Guideline Levels) är ett officiellt och vetenskapligt baserat system. AEGL-systemet fastställer tre nivåer för att representera olika hotnivåer för hälsa och liv: • AEGL-1: Ingen allvarlig hälsorisk, milda effekter • AEGL-2: Möjliga skadliga eller obehagliga effekter, risk för tillfälliga hälsoproblem • AEGL-3: Allvarliga effekter, inklusive risk för död. Både kolmonoxid (CO) och vätecyanid (HCN) ligger långt över dödliga koncentrationer enligt AEGLsystemet, medan ammoniak (NH3) ligger över IDHL- och AEGL-2-nivån (skada), men under dödlig nivå. AEGL-nivåer är baserade på 10 min exponering (den kortaste exponeringstiden i systemet). Slutsatsen blir att evakuering måste vara klar innan aktivering av PGA och att aktuellt utrymme måste ventileras innan det kan beträdas. Även tester som detekterar luftmiljön på likartat sätt som ovan beskrivet men under termiska förhållanden som liknar brandsläckning med PGA-medlet har genomförts. I detta fall observerades ingen vätecyanid eller ammoniak och bara relativt låga halter av kolmonoxid. Förklaringen till detta är att restprodukterna från det aktiverade PGA genomgår en mer omfattande oxidation (nedbrytning av restprodukterna) till följd av högre temperatur och längre exponeringstid i den högre temperaturen. Dödsolyckor kopplat till vådautlösning av PGA-medel Det har skett dödsfall efter utlösning och exponering för aerosolsläckmedel. 2016 dödades åtta personer och sju skadades efter vådautlösning i ett bankvalv i Thailand. Media angav att orsaken var att syret tog slut medan tillverkaren av PGA uppger att det aktuella brandsläckningssystemet inte tränger undan syre. 2019 dödades en person ombord på ett fiskefartyg i Storbritannien efter vådautlösning av PGA (Bild 2). 2024 publicerade Marine Accident Investigation Branch (MAIB) en rapport kring händelsen. En lärlingsingenjör kollapsade och dog efter att ha inhalerat stora mängder heta aerosolpartiklar och förbränningsgaser, inklusive höga halter av kolmonoxid när han försökte fly från utrymmet. Vidare konstaterades att PGA-generatorn hade monterats nära områden där människor kunde vistas, och en var placerad nära den enda utrymningsvägen från maskinrummet, i strid med tillverkarens riktlinjer. Den engelska MAIB-studien detekterade exempelvis inte vätecyanid men det var heller inte känt att detta kunde bildas. Det krävs specifika analysmetoder för att kunna detektera vätecyanid.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=