TIFF nr 1 / 2026 17 Inverkan på material och sanering efter PGA-utlösning Det har skett ett antal vådautlösningar av PGA i maskinrum på båtar, både när båten befunnit sig till sjöss och i docka. I de flesta fallen har man inte fört ut luften med fläktar. Inga funktionsproblem efter vådautlösningarna har rapporterats. Inga kontamineringar av PGAmedel kunde observeras i innandömen till skyddande kåpor och dylikt där fullskaleförsök i marint maskinrum med PGA genomförts. Vid fullskaleförsöket i maskinrummet rapporterades det att en mycket tunn ljust brun film bildades. Denna film avlägsnades med rinnande vatten. Det krävdes ej högt tryck och varmt eller kallt vatten gjorde heller ingen skillnad. För att förbättra resultatet tillfördes på vissa ytor sparsamt med tvättmedel av typen avfettning. Tester visar att långtidsexponering för vådautlöst PGA inte ger upphov till korrosion på aluminium av marin kvalitet. Det har genomförts teoretiska bedömningar om det finns risk för att långtidsexponering för vådautlöst PGA på material som rostfritt stål, EPDM-gummi, plastmaterial i kontaktdon, höljen och kåpor samt rör i koppar eller kopparnickel. Bedömningen visar inga påtagliga risker för negativ materialpåverkan. Tidigare observationer antyder att av aktuella material så är aluminium svårast att sanera då PGA-medel binder starkt till aluminiumytor. Tre olika typer av aluminiummaterial av marin kvalitet exponerades för vådautlösning och dessa aluminiummaterial har varit föremål för saneringsförsök. Notera att aluminiumstrukturerna i maskinrum inte alltid är ytbehandlade med ett ytskikt (exempelvis målade) utan aluminiumytorna kan vara obehandlade. Prov taget från aluminiumytor före och efter olika saneringsförsök har analyserats. Kalium är det ämne som studien fokuserade på då kalium utgör en aktiv del i PGAmedlet och det är känt att kaliumsalter bildas. Aluminiummaterialen innehåller inget kalium men tydliga registreringar av kalium uppstod efter att aluminiumproven exponerats för vådautlösning av PGA. När man låtit proven torka så kan man tydliga observera saltkristaller på aluminiumytorna. Kaliumanalyser på referensprov och prov som sanerats på olika sätt efter att proven exponerats för vådautlösning av PGA har genomförts och redovisas i Tabell 1. Kaliumsalter kan inte fungera som elektrolyter (och påskynda korrosionsreaktioner) om de inte är upplösta i vatten. De kaliumsalter som kan lösas upp i vatten kan också tvättas bort. Det kalium som inte löses upp och måste slipas bort sitter starkt förankrade i aluminiumstrukturen. Försöksresultaten visar att saneringen avseende kontaminerade materialytor underlättas om spolning med vatten och torkning med trasor görs innan det hunnit torka in. Intorkningen av kontamineringen har en tendens att bilda kaliumsaltkristaller på materialytor. Dessa kan sitta hårt bundet och varför behovet att slipa försiktigt med en slipsvamp, exempelvis Scotch brite 07447, kan uppstå. De små aerosolpartiklarna är svävande länge men det rekommenderas att komma i gång med att ventilera ut det vådautlösta aerosolmolnet så fort som möjligt. Detta för att förhindra att restprodukter Bild 2. Moln av aerosolpartiklar från fiskebåten Resurgams maskinrum efter vådautlösning 2019. Bildkälla Marine Accident Investigation Branch (MAIB). Typ av prov Kaliumhalt i vikts-% Referensprov 0 Aluminiumprov, utan sanering 10–13 Diskborsterengöring (30–40 sekunder) i vattenmiljö 4,0–4,5 Diskborsterengöring (30–40 sekunder) i vattenmiljö plus lite såpa 2,5–3,5 Gnuggning med slipsvamp, Scotch brite 07447, (runda rörelser i ca 1 minut) 0–1 Tabell 1: Kaliumhalter för aluminiumprov som referens och efter olika typer av saneringsåtgärder på aluminiumprov som exponerats för vådautlösning av PGA-medlet.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=