TIFF nr 1 / 2026 22 att jämna ut fältet för att få bättre utrymme att starta och landa. Den första mera permanenta byggnaden i området, kanslihuset, har en ganska speciell världshistorisk bakgrund. Under det sista krigsåret 1918 hade krigsekonomierna gått för fullt i hela Europa med bl a kraftig inflation som följd, men när vapenstilleståndet oväntat kom den 11 november ville politikerna överallt omedelbart gå tillbaka till fredsekonomi. Alltså avbeställdes i stort sett all krigsmateriel med omedelbar verkan, utan att ge näringslivet någon tid att ställa om till fredsproduktion. Resultatet blev att en dånande högkonjunktur med kraftig inflation abrupt övergick till depression och deflation. Vid den här tiden hade anslagits en summa till Flygkompaniet för att bygga ett envånings ”vingförråd av trä”, men när pengarna väl anlände hade priserna sjunkit så mycket att man hade råd att bygga i tegel istället, och när bygget väl kommit igång hade priserna sjunkit ännu mer så att huset till sist blev tre våningar högt. Gösta von Porat berättar att han, som just tagit över som chef för Flygkompaniet när huset var färdigbyggt, var orolig för att överordnade myndigheter skulle undra hur ett envånings trähus hade förvandlats till ett trevånings tegelhus (Bild 4), men märkligt nog reagerade ingen. Huset stod f ö kvar mycket länge. När författaren började arbeta på Malmslätt på 1970-talet var det känt som ”gamla labbet”, eftersom materiallaboratoriet ”ärvde” det när det nya kanslihuset byggdes under andra världskriget. Huset revs till sist då C-hallen byggdes ut för att ta emot specialflyget med S 100 och S 102. På nästa bild från 1922 (Bild 5) är ”triangeln” i princip fullbyggd. Själva flygtjänsten har flyttat till en rad trähangarer österut längs vägen mot Jägarvallen, kända som G- respektive K-hangarerna. Bebyggelsen har också vuxit norrut på andra sidan Malmslättsvägen. Den stora byggnaden där med lanternintak är monteringshallen, för nu byggdes en stor del av Flygkompaniets flygplan lokalt på Malmslätt (Bild 6). En del som ”Tummelisa” och spaningsplanen S 18 och S 21 var även egenkonstruerade. År 1922 stod äntligen en permanent kasern (med tillhörande övningsfält) klart för de båda infanteriregementena inne i Linköping, och det gamla lägret vid Malmslätt kunde utrymmas. Det måste därför ha ställt sig naturligt att flyget på Malmen övertog lägret när Flygvapnet blev ett eget vapenslag 1 juli 1926. Nu hade emellertid så pass många och permanenta byggnader Bild 5. Flygfoto från 1922. Flygtriangeln är nu fullbyggd och byggnationen sväller ut åt alla håll. Man har börjat ta i anspråk även skogsbacken söder om landsvägen, där ”Smedjan” och Vattentornet är under byggnad. Bild 4. En bild från ”flightline” i början av 1920-talet. Man känner igen ”Tummelisor” och ”Drontar” framför raden av ”K-hangarer” och ”G-hangarer”. Längst till höger ”vingförrådet i trä”. Foto: Flygvapemuseet via Digitalt Museum. Foto: Flygvapemuseet via Digitalt Museum.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=