TIFF nr 2 / 2026 10 För denna provserie tillverkade CVA en ny robotversion Provrobot 304B som byggdes i 132 exemplar varmed man gjorde 169 provskott (återigen lyckades man tydligen bärga en del robotar i reparabelt skick) (Bild 3). Målsökaren var en enplans aktiv CW-radar på S-bandet. Att målsökaren var aktiv innebar att den fungerade helt självständigt utan signaler utifrån. Målsökaren använde hundkurvelogik, dvs. den höll hela tiden roboten riktad mot målet. Detta är en rätt primitiv styrlogik, de flesta moderna robotar använder istället syftbäringsstyrning som dock är betydligt svårare att implementera, i synnerhet med 50-talselektronik. Skillnaden blir dock liten då målet är mycket långsammare än roboten som i detta fall, då roboten rörde sig typ 20 gånger snabbare än målet. FOA:s projektledare för utvecklingen av målsökaren skrev sedermera sin licentiatavhandling om projektet, en avhandling som hemligstämplades i sin helhet. Det måste ha blivit en tämligen särpräglad disputation. Den i särklass mest avancerade roboten i världen Även verkansdelen om ca 300 kg utvecklades delvis av FOA. Den var ovanlig i så måtto att den var byggd så att huvuddelen av sprängkraften var riktad nedåt. Tanken var att roboten, som var försedd med ett radarzonrör, skulle flyga över målet och att explosionen skulle riktas mot fartygets däck som var mycket svagare skyddat än sidorna. Mot större fartyg där roboten träffade i överbyggnaden eller i skrovet fanns ett anslagständrör med kort fördröjning, men även i dessa fall är nedåtriktad sprängverkan att föredra eftersom de viktigaste målen (maskin och ammunitionsdurkar) finns lågt ner i fartyget. Denna ovanliga konstruktion var ett försök att komma runt en inbyggd svaghet hos robotar relativt torpeder, nämligen att fartyg är mycket sårbarare för hål som släpper in vatten än hål som släpper in luft. Robot 04C kom i förbandstjänst 1961 (Bild 4) och var då, och många år framåt, den i särklass mest avancerade roboten i världen för anfall mot fartygsmål. Tillkomsten av Robot 04 var troligen en huvudanledning till förskjutningen av resurser från marinen till flygvapnet i 1958 års försvarsbeslut. CVA tillverkade en serie om ca 300 stycken. I samband med att roboten kom i tjänst byttes beteckningen ut från 304 till 04. Taktiskt var Robot 04C både svår och enkel att använda. Radarmålsökaren sökte bara inom en rätt smal sektor framför roboten, och roboten måste även fällas inom ett ganska snävt begränsat avstånd från målet, det måste vara inom robotens räckvidd, men ändå så pass långt bort att roboten hann dyka ned till 10 meters höjd och stabilisera sig innan målsökaren tändes. Navigatören i Lansen planet måste alltså Bild 3. Serietillverkning av robotar i bergverkstaden på CVA. Robotarna utmed väggen till höger är Rb 315, ett sjörobotprojekt som avbröts omkring 1957, så troligen är det provrobot 304B som tillverkas. Bild 4. Två robot 04 hängda under en A32A lansen från F7.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=