TIFF nr 2 / 2026 14 i Flygvapnets flygdagar i Malmslätt den 22 augusti då det håller öppet med aktiviteter och fri entré. Att bygga en utställning När museet tar fram nya utställningar handlar det ofta om ungefär ett års arbete från planering till färdig produktion. Basutställningar kan stå i decennier medan tillfälliga satsningar byts ut efter några år. I faktagranskning och referensarbete spelar vänföreningar och volontärer en viktig roll medan Saab främst bidrar som sponsor till barn- och ungdomsinriktad verksamhet. – I det konkreta utställningsarbetet sker inte samarbetet med Saab och Försvarsmakten på det sätt som många kanske föreställer sig. Saab bidrar ekonomiskt som sponsor, framför allt till verksamhet som riktar sig till barn och unga och ibland kan de medlen användas i delar av ett utställningsprojekt, berättar Anna. Försvarsmakten har samtidigt en central roll som avlämnare när flygsystem och utrustning avvecklas. När det gäller innehåll och faktagranskning är museets vänföreningar en mer direkt del av processen. Museet använder också externa utställningsföretag när man vill få in nya perspektiv eller kompletterande kompetens. Kalla kriget ska uppdateras Nästa större innehållsfråga är att uppdatera utställningen om Sverige under kalla kriget som upptar en stor del av hall tre. Den är omkring 15 år gammal och behöver enligt Anna Drotz både ny form och en mer relevant avslutning som knyter an till tiden efter 1990-talet. Eftersom flygets historia är relativt kort blir gränsen mellan nutid och historia ibland svår. Museet behöver därför dokumentera händelser medan de pågår och samla in mer än själva flygplanen: utbildningsmaterial, verktyg och berättelser från dem som arbetat med systemen. På sikt behöver också senare teman som Nato, drönare och internationella insatser rymmas i berättelsen. – Ett flygsystem som pensionerades 2024, är det historia eller inte? För oss skapas det historia varje dag och vi måste vara med i allt som händer för att kunna berätta om det längre fram, förklarar hon. Mer människor i berättelsen Framåt vill Anna Drotz se mer av människorna i utställningarna. Föremålen är väl dokumenterade men personporträtt, vittnesmål och händelseberättelser behöver ta större plats. Inte minst när kalla krigetavsnittet görs om. Hon pekar på DC-3-utställningen som exempel på hur miljö och berättelser kan göra historien mer tillgänglig. – Man kommer ner och det är mörkt och det är ljud av att vara under vatten. Man får leva sig in i personerna i besättningen och deras familjer och det där måste vi på motsvarande sätt få in i resten av våra utställningar också. Ett annat spår är lokalerna. Museet utreder en utbyggnad som På golvet syns ett amfibieplan som är likadant som det (Tp 47) som förekom i ”Catalinaaffären” från 1952. Uppe till vänster skymtar en sovjetisk MIG-15, samma modell som först sköt ner Tp 79 (DC-3) och sedan Tp 47 (Consolidated PBY Catalina) I förgrunden Helikopter 4 (Boeing Vertol 107/KV-407). I bakgrunden HKP 3C (Agusta Bell 204B) Anna Drotz framför en Saab 29 Tunnan (”flygande tunnan”) Modell av DC 3:an, Tp 79001
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=