102 för fyra år sedan, uttryckte det så här, vilket var väldigt fint: “Du ska veta en sak Lotta, du är inte ensam om det här. Utan vi är två.” Han var ett stort stöd rent psykiskt. Min syster som är läkare inom rehab blev inte heller förvånad eftersom hon misstänkte tidigt att det var Parkinson. Dessutom fick min bror sin Parkinsondiagnos ett halvår före mig, han är elva år äldre än jag men vi fick det ungefär samtidigt. Han är en av få personer som jag pratar om sjukdomen med. Och trots att hans Parkinson är svårare än min märker man det inte på honom. Det beror förmodligen på att han är heltidstränare på Friskis & Svettis och är nitisk med sin träning, så han är envis som synden. Men det hjälper ju honom. Ingen av oss har benägenhet för depression och det tror jag hjälper oss båda. Hur påverkades ditt vardagsliv? Det var det här med darrningarna som jag fick hålla koll på och nuförtiden känner jag mig mycket tröttare på dagarna. Jag är känslig för när effekten av medicinen avtar, den varar kortare tid för mig så jag tar den i intervaller. Man åldras ju också så alla symptomen behöver inte nödvändigtvis bero på Parkinsons sjukdom. Allt är bara en del av livet ibland! Naturligtvis ska man ta sjukdomen på allvar och försöka parera, genom att exempelvis gå på fallkurs. Men mest måste man tänka på andra saker så att man inte känner sig som ett slags offer för Parkinson. Man får göra vad man kan. Sedan får man försöka acceptera att man kanske inte kan lika mycket som man kunde förut. Man behöver tid att vänja sig och acceptera. Det är vanligt bland personer med Parkinsons sjukdom att musklerna kring halsen blir svagare och för mig
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=