84 Hasse: Det märks tydligt att man lyssnar och värdesätter det vi säger. Samtidigt vill jag säga att detta måste drivas vidare för det är så viktigt att vi med Parkinson tar ansvar över vårt eget liv. Är det något mer som Tryggare vardag har tillfört? Annica: För några år sedan var Parkinsonföreningen Landskrona en hårsmån från att läggas ner. Det spelade ingen roll vad vi än arrangerade, ingen kom. Det fanns helt enkelt inget intresse. Vi beslöt oss dock för att ge föreningen ett sista år, vilket vi är oerhört tacksamma för i dag. Vi bestämde oss för att ändra inriktning på aktiviteterna. Vi strök alla föredrag och satsade helt på sociala aktiviteter. I den vevan fick vi erbjudande om att starta Tryggare vardag i Landskrona. Vi hoppade på tåget, hade en trög start, men efter hand började fler och fler deltagare droppa in. Träningen var noga anpassad efter deltagarnas förmåga vilket gjorde att ingen kände sig utanför, tvärtom. Vi hade personer som kom dit för att titta men vägrade delta. Sedan tog det ändå inte många minuter förrän även de deltog i övningarna. Passen har förutom fallträning, koordinationsövningar och meditation också innehållit mycket skratt och en hel del allvar. Efter passen har vi samlats för en enkel gemensam fika. Tryggare vardag har svetsat samman gruppen utöver det vanliga. Det har visat sig att träning och fika är ett vinnande koncept här i Landskrona. Det faktum att det omfattar både sjuka och anhöriga är oerhört betydelsefullt och gör det lättare för alla med sjukdomen att komma. Dessutom är det roligt för alla att vi
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=