TEMA: ÅLDRANDE Conny bävar för pensionen 17 För den som har en utvecklingsstörning kan känslan av att ha gjort något fel komma vid en förändring fastän allting är i sin ordning – som när man slutar jobba. ”Det är viktigt att förklara pensioneringen ordentligt. Jag tycker själv att det är svårt att förstå att jag ska behöva sluta för att jag råkar ha fyllt 67”, säger Conny Bergqvist, 65 år som arbetar på FUB. Text: Marika Sivertsson Foto: Pi Frisk Sedan tolv år tillbaka är Conny Bergqvist rådgivare på Klippan, den avdelning inom intresseorga-nisationen FUB som endast har medlemmar med utvecklingsstörning. Han är en erfaren person som har haft ansvarsfyllda uppgifter under ett långt arbetsliv. Men han har alltså också en utvecklingsstörning. För honom innebär pensioneringen att han förlorar den del i världen där hans erfarenhet och kunskap är betydelsefull för andra, där det finns struktur och ställs krav på att han kommer i tid och sköter sina uppgifter. Arbetet har hjälpt honom att utvecklas och nå sin fulla potential. I arbetsrummet finns tidningsurklipp och häls-ningar som visar att Conny Bergqvist är en om-tyckt föredragshållare. Dörren har täckts av lappar med små kloka observationer och med minnen från seminarier och kurser. Den långsiktiga ord-ningen avslöjas av årtalsmärkta pärmar i bokhyllan, men kortsiktigt är det kreativt kaos som gäller. – Jag är ute och pratar en del, men mest hanterar jag sånt som kommer per telefon. En del ringer för att de behöver hjälp med något, medan många andra bara vill prata. Det finns en stor ensamhet därute. Conny Bergqvist är rädd att livet kommer att för-lora mening om han inte får arbeta och göra nytta. – Jag vill inte tänka på pensioneringen. Redan lör-dag och söndag kan vara jättetråkiga. Arbetet är det viktigaste i mitt liv och så är det för många som har en utvecklingsstörning. När jag jobbade på Samhall för många år sedan köade anställda länge inför arbetsdagens början, de ville in och sätta i gång! Många har ingenting annat alls, de kan bli väldigt isolerade … Conny Bergqvist har en lindrig utvecklingsstörning, han förklarar att han sägs ligga på samma nivå som en tolvåring. På många sätt har han skaf-fat sig erfarenheter som uppväger det, på andra sätt har han svårt att klara av vardagen. Ekonomin tar förvaltaren Lillemor hand om. De är överens om att han inte behöver lära sig precis allt: han anlitar en städfirma i stället för att lägga massor med energi på att lära sig hålla rent hemma. På så vis får han tid och kraft till saker som känns mer väsentliga. – Och Lillemor har koll på hur jag har det. Skulle jag fara illa på något sätt skulle det ta hus i helvete. Risken att inte få sina behov tillgodosedda hör ihop med att inte kunna föra sin egen talan. Dess- »
Arbetsterapeuten nr 1 2016
To see the actual publication please follow the link above