TEMA: MIGRATION Liten ordlista Migration: Personers rörelse mellan länder, det vill säga in- och utflyttning. Asylsökande: Utländsk medborgare eller statslös person som kommit till Sverige och begärt skydd, men inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Nyanländ: begrepp som brukar användas om personer som fått uppehållstillstånd som flykting eller av flyktingliknande skäl. 16 Det handlar till exempel om att be personen att berätta om sina farhågor och förväntningar på mötet. Andra frågor kan vara: Vilken hjälp skulle du ha sökt i hemlandet? Vilken hjälp vill du ha? Vilka ord använder du för dina besvär? Vad tror du orsakar dina besvär? En del av intervjun handlar om den eventuella flykten och mötet med det nya landet. – Vi brukar tala om migrationens tre faser. Först i hemlandet innan flykten och vad du har upplevt där: utmaningar, svårigheter och eventuella trauman. Sedan är det själva flykten, där det kan uppstå traumatiserande situationer även om du har haft det hyfsat bra i ditt hemland. Sista fasen är den första tiden i Sverige, som också kan upplevas som belastande om du inte får komma in i samhället. Tar det lång tid att återuppta roller man haft tidigare påverkar det hälsan i hög grad. Ytterligare en del av samtalet handlar om personens kulturella identitet. Här rekommenderar Ann-Sofie Edlund att man själv reflekterar över sin egen identitet – och vilka aspekter skulle vara viktiga vid ett vårdmöte? Språk, ursprung, kön, sexuell läggning …? Hon lyfter också fram att det är angeläget att få grepp om klientens nätverk, eftersom det kan finnas familjemedlemmar eller andra personer som har stort inflytande och kan påverka hur framgångsrika insatserna blir. Sedan är det viktigt att beskriva sin egen roll och hur man tänker att insatserna kan förbättra för personen. Det kan också vara bra att tydliggöra tolkens uppgift och informera om att hen också har tystnadsplikt och inte får lägga sig i samtalet. I sammanhanget konstaterar hon att Transkulturellt Centrum får många frågor om att samarbeta med tolk och hon önskar det fanns med på grundutbildningar för vårdprofessionerna. Ann-Sofie Edlund poängterar vikten av att inte tillskriva människor egenskaper och uppfattningar utifrån etnicitet eller kulturell bakgrund. Ibland får Transkulturellt Centrum förfrågningar i stil med: ”Vi vill veta mer om somalier”. – Det är en fälla, alla är olika. Vi träffar individer. Enda vägen framåt är att ställa frågor om hur personen vill ha det. Och vi som arbetsterapeuter är extra skolade i att människor gör på olika sätt när det gäller vardagliga aktiviteter. Dock kan det vara bra att skaffa sig grundkunskaper om situationen i de länder som många asylsökande och nyanlända (som fått uppehållstillstånd) kommer ifrån. Det finns bland annat på unhcr.org och swedenabroad. com/sv-se. Men gemensamt för flera migranter är att de kommer från mer kollektivistiska kulturer än den svenska. – Vi är skolade i individualistiskt tänkande. I att sätta sina egna mål. Och i att allting går att förändra, bara jag är tillräckligt motiverad. Fokus ligger på att bli självständig – lite tillspetsat är det finaste som finns att klara sig själv. Det kan bli en konflikt när du träffar personer som är mer kollektivistiskt orienterade, och som inte är vana vid att sätta egna mål. Där det är gruppen och familjen som ska klara sitt liv, inte den enskilda individen. Resultatet kan bli att man inte får till en fungerande allians, personen kanske inte dyker upp på mötena eller låter Vården och världen Att få material på sitt modersmål kan underlätta mötet med vården – både för dem som fått fått en diagnos och för anhöriga. På www.1177.se/ newinsweden finns information på många olika språk om vilka regler och rättigheter som gäller för asylsökande, gömda eller papperslösa. På den kanadensiska sidan Multicultural Mental Health Resource Centre kan man få information om psykiatriska diagnoser på olika språk. Samma text finns också att läsa på engelska så att man vet vilken information man delar ut: www.multiculturalmentalhealth. ca/clinical-tools/men- ”Enda vägen framåt är att ställa frågor om hur personen vill ha det.”
Arbetsterapeuten nr 2 2016
To see the actual publication please follow the link above