31 KRÖNIKA Fantastiska effekter av kognitivt stöd Jag är fortfarande en alldeles nykläckt arbetsterapeut, med högst begränsad erfarenhet. Men oj, vad säker jag känner mig på att kognitivt stöd är en viktig och värdefull metod! Bara nio månader har jag arbetat, men jag har fått se så fantastiska effekter. Ett barn som jag arbetade med hade så svårt att byta aktiviteter att det alltid blev bråk vid övergångar. Med hjälp av en timstock kunde barnet själv avsluta vad hen höll på med, och gå till nästa aktivitet, ofta med en minut till godo. Många barn vars insomning brukar ta flera timmar, har märkt en nästan magisk skillnad redan när de har provat ut tyngdtäcke. Med tyngdtäcke kan barnen plötsligt komma upp på morgonen, därför att sömnkvaliteten har blivit bättre. De har inte längre ångest för att gå och lägga sig. De vaknar inte längre och kommer in i föräldrarnas säng. ”Åttio procent visade en kliniskt signifikant förbättring i utförande.” Ett annat barn jag mötte hade varit helt beroende av föräldrarna för att få på sig kläder, få i sig frukost och komma i väg till skolan. När vi följde upp det berättade de att barnet inte ens behövde kolla på bildstödet längre – hen klarade morgonrutinen själv ändå. Jag hade turen att under mitt första arbetsår få delta i slutfasen i ett projekt inom Stockholms läns landsting, BUP Funk Kognitivt Stöd, där vi samlade in 256 skattningar från barn och föräldrar. Skattningarna gällde utförande och tillfredsställelse i aktivitet, före och efter insats. Åttio procent visade en kliniskt signifikant förbättring i utförande. Åttio procent! Den mest extrema förhöjning i skattning som jag sett var hos en tonåring, som hade som mål att få bättre koll på vad som händer i veckan. Hen skattade en etta på utförande före insatsen. Vi arbetade med kalendern i mobilen. När vi följde upp skattade hen i stället en tia. Det skulle man så klart kunna förklara med att tonåringar gärna är extrema i alla sorters uttryck, men föräldrarnas skattningar var desamma. PS. Under våren kommer en rapport om effekter och resultat från projekt ”Kognitivt Stöd” att publiceras, där den intresserade kan läsa mer. NYA AVHANDLINGAR Support in school and the occupational transition process: Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities Vedrana Bolic Baric, Linköpings universitet, januari 2016 Syftet med avhandlingen var att få en fördjupad förståelse av hur ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver sina erfarenheter av stöd i skolan och vilket stöd som hade betydelse för övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete. Det visade sig att stödet i skolan behöver vara en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd. Inför övergången krävs en långsiktig planering – samarbete mellan till exempel skola, arbetsförmedling och hemmet samt stöd i daglig verksamhet utgjorde aspekter i miljön som påverkade övergångsprocessen. The impact of gaze-based assistive technology on daily activities in children with severe physical impairments Maria Borgestig, Linköpings universitet, januari 2016 Avhandlingens syfte var att undersöka vilken effekt ögonstyrd dator ger barn med omfattande rörelsehinder som saknar tal när det gäller att kommunicera, att vara aktiva och ta del av vardagliga aktiviteter. Sammantaget visar avhandlingen att dessa barn erövrade tillräckliga färdigheter i att kontrollera en dator med ögonen för att utföra dagliga aktiviteter via ögonstyrning. Barnen utförde bland annat lekaktiviteter, kommunikations- och interaktionsrelaterade aktiviteter, skolaktiviteter och visade även självbestämmande vid användning av ögonstyrd dator. Att främja sociala aktiviteter och delaktighet bland seniorer: Utforska och utvärdera sociala och internetbaserade arbetsterapeutiska interventioner Ellinor Larsson, Umeå universitet, februari 2016 Syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om hur internetbaserade aktiviteter inverkar på seniorers delaktighet i samhället och hur en social och internetbaserad arbetsterapeutisk intervention kan bidra till hälsosamt åldrande. Deltagande i nätbaserade aktiviteter främjas genom stöd och uppmuntran från personer i den äldres omgivning, genom större tillgång till teknik samt genom att identifiera vilka aktiviteter på nätet som är meningsfulla och viktiga i den äldres dagliga liv. Avhandlingen visar att interventionsprogrammet kan leda till minskad ensamhet, ökad delaktighet i sociala aktiviteter och i samhället. FOTO: LIU (BOLIC & BORGESTIG), UMU (LARSSON) MATILDA UTBULT Leg. arbetsterapeut, arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm
Arbetsterapeuten nr 2 2016
To see the actual publication please follow the link above