Samtal med kommunens politiker, stötta 24 medlemmar eller ett pass vid lamineringsmaskinen. Akuta brandkårsutryckningar varvat med långbänkar. Fackligt arbete för höjda löner och bättre arbetsvillkor kräver insatser på många olika nivåer och tidshorisonter. Några som vet det är Monica Fäldt och Anna Ström i Göteborgs Stad. Monica arbetar fackligt 25 procent och Anna Ström på heltid, som lokal ombudsman (LOM) och kommunombud för Saco. Dessutom är Anna 1:e vice ordförande i Sveriges Arbetsterapeuter och Monica vice ordförande i Göteborgskretsen. Deras vardag handlar om allt från långsiktigt lobbyarbete på politisk nivå till överläggningar i konkreta frågor på stadens förvaltningar. Båda två sitter i samverkansgrupper i kommunen och ger även stöd och råd till medlemmar. Till exempel inför lönesamtalet eller i rehabärenden. – Mycket av mitt arbete är medlemsvårdande, säger Monica Fäldt. En framgångsfaktor för att kunna påverka vardagen för stadens arbetsterapeuter är att ha fackliga företrädare som vågar ta plats och känner sig trygga att agera i olika frågor. Men det är inte helt lätt att hitta personer som vill engagera sig. – Många har arbeten som de brinner för, och känner att de kanske inte hinner ta ett fackligt uppdrag. Fast jag tror inte att det är specifikt för arbetsterapeuter. Sedan kan det ibland handla om att förutsättningarna för fackligt arbete inte alltid är de bästa, säger Anna Ström. För att väcka intresse, sprida kunskap och rekrytera nya lokala ombud ordnar Anna och Monica frukostträffar ute på stadsdelsförvaltningarna, ungefär två gånger per termin. – Vi informerar till exempel om vilka olika roller du kan ha som fackligt aktiv, så att det inte blir något diffust – vad är skillnaden mellan att vara skyddsombud, ombud för medlemmar och att sitta i samverkan för Saco, säger Monica. Till mötena bjuds alla förbundets medlemmar in och på programmet står ofta en aktuell och lokal fråga. Arbetsmiljö, effekter av omorganisationer och löner är ständigt heta ämnen. Det händer även att icke-medlemmar är välkomna för att få dem att förstå varför det är viktigt att vara med i facket. Göteborgskretsen ordnar också mingelkvällar för alla medlemmar några gånger per år med olika teman, till exempel lönebildning, kompetensutveckling eller chefsmingel. Anna och Monica trycker på vikten av att förbundet har lokala ombud ute på förvaltningarna. Att det är där grundarbetet görs, på central nivå i kommunen går det inte att ha detaljkunskap om de olika verksamheterna. – Fackligt arbete är ingen enmansshow, utan ett lagarbete, säger Anna. I Göteborgs Stad får alla nyblivna fackliga företrädare gå en fem dagar lång introduktionskurs. Det är möjligt tack vare ett välfungerande samarbete i det lokala Sacorådet. I dag har Sveriges Arbetsterapeuter 15 företrädare som deltar i samverkansgrupper på olika samverkansnivåer eller är skyddsombud. Alla sitter på så kallade Sacomandat, det vill säga att man representerar alla Sacoförbund och inte bara Sveriges Arbetsterapeuter. Det är extra betydelsefullt för förbund med få medlemmar i kommunen; det ger en starkare röst när man företräder många medarbetare och dessutom blir det lättare att hitta representanter till alla samverkansgrupper. Anna och Monica kan inte nog poängtera hur betydelsefullt Sacosamarbetet är. Att det ger råg i ryggen i möten med arbetsgivaren. En annan del av deras arbete är att ständigt jobba för att höja yrkets status. Att visa att arbetsterapeuter adderar mycket mervärde. Att det lönar sig att anställa en arbetsterapeut – till exempel i form av förebyggande arbete som kan leda till minskat behov av hemtjänst. Och inte bara i möten med arbetsgivaren, utan det gäller att påverka politikerna som har den yttersta makten över resurserna. – Varje år brukar vi bjuda in oss till kommunalråden på våra områden, som sjukvård och äldreomsorg, säger Monica. Av taktiska skäl brukar mötena ske runt årsskiftet, innan det är dags för budgetarbetet att dra i gång på allvar. De uppmuntrar också ombuden ute på förvaltningarna att prata med ”sina” nämndpolitiker. Samtidigt gäller det att hitta en lagom nivå, eftersom arbetsgivaren inte alltid är helt förtjust i att facken går direkt till politikerna. I sammanhanget lyfter Anna och Monica betydelsen av att kunna göra karriär i kommunen. Att det exempelvis behöver finnas tjänster som kräver en magister- eller masterexamen och som ger mer pengar i lönekuvertet. Tillsammans med arbetsgivaren har förbundet kommit en bit på väg, i dag finns en kompetensförsörjningsplan där olika typer av uppdrag definieras: bas, fördjupning och expert. Att arbetsterapeuter blir chefer är ett annat sätt höja professionens status och i förlängningen även löneläget. – Vi brukar lyfta fram att arbetsterapeuter är väl lämpade att vara chefer, säger Monica. Anna inflikar att hon önskar att fler vågade ta steget och söka lediga chefstjänster, men konstater” Som nyblivet ombud kan man alltid ta hjälp. ”
Arbetsterapeuten nr 4 2016
To see the actual publication please follow the link above