boktips! CHEFSLIV – DET SKA FAN VARA CHEF Stefan Sveningsson & Mats Alvesson Studentlitteratur Möts bättre! 28 Tankeväckande om chefslivet Det ska fan vara chef! Boktiteln fångar en känsla som många chefer säkert känner igen sig i. Bristen på återkoppling både från överordnade och medarbetare gör att man som chef ibland har svårt att se värdet i sitt arbete, och i vissa fall även får en att ifrågasätta att man tog uppdraget. Det här dock ingen bok som kommer att avskräcka dig från att bli chef – tvärtom. Boken bygger på ett tiotal intervjuer med mellanchefer, och vill ge läsaren att insikt i LEDARSKAP Nu finns en metod för att träna på att förbättra kommunikationen under möten. Vinster med träningen kan vara ökad effektivitet, bättre kunskapsöverföring och en friskare arbetsplats. Dessutom kan den bidra till att kompetens och engagemang tas bättre tillvara. Den forskning som metoden bygger på har utförts av ett forskarlag under ledning av Birgitta Södergren, docent vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling, IPF, vid Uppsala universitet. I korthet innebär metoden att man ska sträva efter balans mellan fyra olika sätt att kommunicera: Inifrån som handlar om den egna arbetssituationen, samt utifrån som har fokus på exempelvis kunder, brukare eller andra avdelningar i organisationen. Till det kommer berättandet, att informera eller argumentera, samt utforskandet som är det intresserade lyssnandet och frågandet. En viktig grund för att stärka bra kommunikation är också att skapa ett positivt samtalsklimat. – Det vi lärt oss och tagit fram i projektet Balanserad kommunikation har av Suntarbetsliv gjorts tillgängligt i ett större sammanhang. Efter bearbetningen av våra resultat är materialet mycket enkelt att tillämpa. Det är ovanligt att forskning på vårt fält så direkt går över i användbar form och det har varit fascinerande att få vara med om det, säger Birgitta Södergren. De tolv grupper av medarbetare och chefer som deltog i forskningsprojektet kom alla från kommun- och landstingsvärlden. De hade olika mönster i kommunikationen från start, och när deltagarna strävade efter balans kunde det uppstå nya insikter och nya frågor. Enligt Birgitta Södergren förbättrades kommunikationen i grupperna med metoden. I flera av grupperna ökade upplevelsen av stöd och av tydliga roller, vilket är viktigt för den psykosociala arbetsmiljön. I utvecklingsredskapet Bättre möten på Suntarbetslivs webbplats finns ett test som arbetsgruppen kan göra för att undersöka hur de egna kommunikationsmönstren ser ut, och Birgitta Södergren rekommenderar att inleda med det. Hon anser att metoden fungerar i nästan vilken grupp som helst, men att nivån där man startar behöver skilja sig beroende på var gruppen befinner sig i sina kommunikationsmönster. För arbetsgruppen är det enkelt att komma igång: Det är bara att läsa informationsmaterialet på Suntarbetslivs hemsida, att förankra hos mötesdeltagarna och att köra igång. Gärna på ett ordinarie möte, och gärna med marginal för mer tidsåtgång än vanligt. – Metoden är inte ett konfliktlösningsverktyg, men kan i övrigt användas i många olika slags möten – exempelvis om man arbetar med att lösa problem, förbättra verksamheten, möta nya utmaningar eller med utveckling. Glöm sega och resultatlösa möten på jobbet. Forskning visar att det går att göra möteskommunikationen till en källa för utveckling. Arbetsterapeuter är exempel på en yrkesgrupp som kan ha mycket att vinna på att bli bättre på möten. ”Metoden är inte ett konfliktlösningsverktyg, men kan i övrigt användas i många olika slags möten.” Birgitta Södergren, docent vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling, IPF, vid Uppsala universitet, har tillsammans med sitt forskarlag tagit fram en metod för att förbättra möteskommunikationen.
Arbetsterapeuten nr 5 2016
To see the actual publication please follow the link above